Hopp til innhold
Kommentar

Risse min, rámit min ja vállje min

– Samisk innhold som ikke blir valgt har i realiteten ingen verdi.

NRK Sápmi direktør smiler i regirommet til "Reinflytting minutt for minutt"

NRK Sápmis direktør, Mona Solbakk.

Foto: Carl-Gøran Larsson / NRK

Les på norsk

Man dávjá smiehtastat iežat árgabeaivválaš válljejumiin? Jurdilat go mo don beaivválaččat geavahat iešguđetlágan mediaid? Maid dagat go dus lea dilli busses dahje go čohkkedat dan stuorra šearpma ovdii eahkes? Makkár neahttabáikkiid ja makkár sisdoalu ozat?

Várra finadat nrk.no/sapmi -siiddus. Dan sávašin goit mun.

Ja várra finadat Netflixas, NRK TV:s, Facebookas, Snapchatas dahje avvir.no:s. NRK Sámi ja eará sámi mediaid sámi sisdoallu gilvala buotlágan máilmmi sisdoaluiguin – ja máilmmi buoremus sisdoaluiguin.

Midjiide, NRK Sápmái, lea deháleabbo ahte deháleabbo ahte publihkka duođaid vállje ja geavaha sámi sisdoalu, ahte nákcet válljejuvvot globála gilvvus. Dát guoská sihke min sámegielat ja dárogielat sisdollui sámi servodagas.

Sámi sisdoallu ferte olahit, válljejuvvot ja duođaid geavahuvvot. Sámi sisdoalus, mii ii válljejuvvo, das ii leat mihkkege árvvuid dahje ávkkiid.

– Ii leat mihkkege unna barggožiid

Min mánáidprográmmaide galggašedje liikot ja dat fertejit soahpat du mánnái. Min ođasfálaldagas fertejit leat dakkár áššit, main don beroštat ja mat čilgejit ja sohpet dutnje doppe gos don leat. Musihkkavásáhusaide, maid mii fállat, daidda galggašedje liikot, ja guoimmuhemiin fertet mii leat deaivilat.

Ii leat mihkkege unna barggožiid maid mii, NRK Sápmi, leat ožžon Norgga eiseválddiin:

Mii galgat nannet ja ovdánahttit sámegielaid, kultuvrra ja identitehta. Dán mihttu mii olahat go addit fálaldaga sámi álbmogii ja čuvgehusa muđui Norgga eará olbmuide. Mii almmuhat njealji gillii; davvi-, mátta- ja julevsámegielaide ja dárogillii. Mis lea gáibideaddji, muhto hirbmat miellagiddevaš bargu.

Dien mađe gal ferte, Norgga beale sápmelaččat dárbbašit sáddehaga, mii čohkke olbmuid, ovddida demokratiija, beroštahttá ja guoimmuha. Muhto jos mii galget lihkostuvvat, de fertet dovdat iežamet publihka. Mii fertet dovdat du ja oahpásmuvvat dutnje.

– Lohpidat hástalusain bargagoahtit

Dieinna lágiin de sáhttit ovdánahttit ja hábmet fálaldaga dakkárin masa don liikot ja maid don háliidat, válljet ja maid ráhkistat. Danne lea midjiide hirbmat dehálaš gulahallat publihkain.

Dán vahkus bovdet álbmotčoahkkimii Plassjii vai mii beassat máttasámi guovlluid publihkas gullat maid mis vurdet.

Čoahkkimat leat okta vuohki gulahallat duinna. Muhto don sáhtát maiddái gulahallat minguin njuolga. Váldde minguin oktavuođa jos váillahat juoidá dahje jos lea juoga masa liikot, buot oktavuođaváldimat leat dehálaččat midjiide. Muital midjiide mo don vásihat min fálaldagaid ja veahket min buoridit fálaldagaideamet.

Maiddái NRK Sámis lea iežas orgána, mii čuovvu ja árvvoštallá min prográmmafálaldaga. Olles NRK várás lea NRK sáddehatráđđi, ja mis lea Sámi prográmmaráđđi. Jos dáhtot sáddet váidalusa, rámi dahje dieđu Sámi prográmmaráđi bokte, de sáhtát dan dahkat.

Jos don beaivválaččat válljet min, de dat illudahttá min. Ja jos don hásttuhat min mange dáfus, de lohpidat hástalusain bargagoahtit.

– Ris oss, ros oss og velg oss

Hvor ofte tenker du over de små valgene du tar i hverdagslivet? Og tenker du over de medievalgene du gjør hver dag? Hva gjør du når du har en ledig stund på bussen eller har fjernkontrollen eller telefonen i hånda på kvelden? Hvilke nettsteder og hva slags innhold oppsøker du?

Kanskje er du innom nrk.no/sapmi, det håper i alle fall jeg.

Og trolig er du innom tilbud som Netflix, NRK TV, Facebook, Snapchat eller avvir.no. Det samiske innholdet fra NRK Sápmi og andre samiske medier konkurrerer med alt innhold i verden – og med det beste innholdet i verden.

For oss i NRK Sápmi handler stadig mer om at det samiske innholdet må bli valgt av dere som er vårt publikum, og det må stå seg i den globale konkurransen. Det gjelder vårt samiskspråklige innhold så vel som norskspråklig innhold, om og fra det samiske samfunnet som vi er en del av.

Det samiske innholdet må treffe, velges og faktisk brukes. Samisk innhold som ikke blir valgt har i realiteten ingen verdi.

– Ingen liten oppgave

Våre barneprogrammer må bli likt og være gjenkjennelig forditt barn. Ođđasat må ha nyheter som interesserer, opplyser og er relevante for deg der du er. Musikkopplevelsene vi serverer må likes, og underholdningen må treffe spikeren på hodet.

Det er ingen liten oppgave vi i NRK Sápmi har fått gjennom vårt oppdrag fra norske myndigheter:

Vi skal styrke og utvikle samiske språk, kultur og identitet. Dette skal vi løse ved å gi et tilbud til den samiske befolkninga og bidra med kunnskap til den øvrige befolkninga i Norge. Vi publiserer på fire språk; nord-, sør- og lulesamisk og norsk. Vi har et krevende, men enormt spennende oppdrag.

Men såpass må det være, for samer i Norge trenger en kringkaster som samler folk, utvider demokratiet, engasjerer og underholder. Men skal vi få til det, må vi kjenne vårt publikum. Vi må kjenne deg.

– Lover å ta utfordringen

Bare slik kan vi utvikle og forme det tilbudet du ønsker, foretrekker, velger og elsker. Derfor er kontakten med publikum viktig og avgjørende for oss.

Denne uken inviterer vi til folkemøte på Røros (ekstern lenke) for å høre hvilke forventninger publikum i det sørsamiske området har til oss.

Vi ønsker også direkte dialog med den enkelte. Kontakt oss om det er noe du savner eller noe du liker. All tilbakemelding er viktig for oss. Del din opplevelse av vårt tilbud med oss og bidra til å gjøre oss bedre.

Også i NRK Sápmi har vi et organ som følger med på og vurderer vårt programtilbud. Slik hele NRK har Kringkastingsrådet, har vi Samisk programråd.

Ønsker du å sende inn en klage eller tilbakemelding via Samisk programråd, så kan du gjøre det.

Så om du velger oss i hverdagen er vi glade for det. Og om du utfordrer oss på vårt tilbud, lover vi å ta utfordringen.

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.