Hopp til innhold

Millijåvnå julevsáme oahppogirjijda

Dálla galggi sámegielak skåvllåoahppe ådå oahppogirjijt oadtjot. Sámedikkeráde la áttjak juollodam rudájt stuoráp oahppamnævvoprosjæktaj.

Sørsamiske lærebøker
Foto: Solum Forlag

Sån la ávon, Solum girjjealmmudagá dåjmadiddje, Else Krogh-Hansen.

– Aktisattjat sáme åhpadiddjij Ájluovta skåvlån, Divtasvuonan galggap dahkagoahtet oahppamnævojt vaj julevsáme skåvllåmáná galggi oadtjot ådå oahppamnævojt ietjasa giellaj, ja gånnå vuodo oahppamnævojda la julevsáme birás.

Juollodij

Åvdep vahko juollodij Sámedikkeráde badjel vihtta millijåvnå dán stuorra oahpponævvoprosjæktaj gånnå gietjav oahppogirje, barggogirje, åhpadiddjijbagádusá ja næhttaviehkke sihke oahppijda ja åhpadiddjijda galggá dagáduvvat.

Julevsáme oahppe ánssidi oahppamnævojt sæmmi láhkáj dagu oarjjelsámeoahppe, oahppamnævo man vuodo l julevsáme birás, javllá Solum girjjealmmudagá dåjmadiddje.

– Dan diehti aktijvuodav váldijma Ájluovta skåvlåjn gulátjit jus la máhttelis aktisattjat barggat dagátjit oahpponævojt julevsámegielaj mánájskåvlådásen sæmmiláhkáj majt lip juo dahkam sulálasj oahppamnævojt oarjjelsámegielaj, subtsas Solum girjjealmmudagá julevsámegiela åvdåsvásstediddje ja dåjmadiddje Else Krogh-Hansen.

Moadda gielajda

Silje Muotka

– Oajvvehásstalus la gávnnat fáhkatjiehpijt ja girjjetjállijt, javllá sámedikkeráde Silje Karine Muotka.

Foto: Mette Ballovara

Solum girjjealmmudahka la juo 1993 rájes barggam sáme oahppamnævoj ja la dahkam oahppamnævojt sihke nuortta- ja oarjjelsámegiellaj, ja dárogiellaj hiebadum sáme mánájda.

– Almmudagá profijlla la dahkat girjijt ij dåssju dárogiellaj, lip aj dahkam oahppamnævojt gielajda ma gulluji udnásj ådåájggásasj Vuonarijkan dagu somali, durkka ja urdu gielajda.

Ja Krogh-Hansen mielas le luondulasj sámegielajt aj vuorodit gå oahppamnævo galggi dagáduvvat.

– Gájka beras lulu oadtjot girjev ietjas giellaj, ij galga gatjálvis jus lulu moattes vaj ælla, dat la ájnas ulmme girjjealmmudahkaj, dættot Krogh-Hansen.

Álkke juollodit

Ja Sámedikkerádáj ij lim gássjelis juollodit rudájt girjjealmmudahkaj, subtsas sámedikkeráde Silje Karine Muotka.

– Lip viehka sihkar almmudagán le dat máhtudahka ja tjiehpesvuohta dahkat girjijt sámegiellaj, jus ga almmudahka le dáttja girjjealmmudahka. Julevsámegielan ettjin boahtám nav ållo åhtsåmusá, e ga sámegielak girjje almmudagájs, javllá Muotka.

Korte nyheter

  • Sámemusea Siida evttohassan Jagi eurohpalaš musean

    Sámemusea Siida lea finálaevttohassan Jagi eurohpalaš musean 2024. Vuoiti válljejuvvo Portugala Portimãos miessemánu 4. beaivve European Museum of the Year Award konfereanssas, čállá Siida musea preassadieđahusas.

    – Mii illudat go miehtá Eurohpá leat fuomášan Siidda ođasmuvvama ja min máŋggabealat riikkaviidosaš barggu sápmelaš kulturárbbi ovdii, lohká museahoavda Taina Pieski.

    Mannan jagi gallededje 138 000 olbmo musea, 68 000 dain fitne geahččamin čájáhusaid.

    Jagi eurohpalaš musea tihttelis gilvalit 50 musea 24 riikkas. Dát bálkkašupmi lea juhkkojuvvon juo 47 jagi.

    Siida museum, Finland
    Foto: Ilkka Vayryneninfo / Siida sámi museum
  • Sámi filmmat Oscar bálkkašumi museas

    Dán vahkku leat čájehan árktalaš guovllu muitalusaid The Academy Museum, dahje ge Oscar bálkkašumi museas Los Angelesas čalmmustahttin dihte Eanabeaivvi, čállá Internašunála Sámi Filbmainstituhtta preassadieđáhusas.

    – Midjiide lea stuorra gudni go beassat dáppe čájehit sámi ja árktalaš eamiálbmogiid filmmaid. Lean sihkar dán rahpat olu ođđa uvssaid filbmamáilmmis min filbmadahkkiide, dadjá Internašunála Sámi Filbmainstituhta direktevra Anne Lajla Utsi.

    Earret eará čájehedje Suvi Westta ja Annsi Kömi, Ken Are Bonggo ja Joar Nanggo, Hans Pieskki ja Elle Márjá Eirra dokumentáraid. Dan lassin lágidedje ságastallamiid filbmadahkkiiguin.

    Academy Museum of Motion Pictures lágidii doaluid ovttas Internašunála Sámi Filbmainstituhtain.

    Bird Runningwater (helt til venstre) ledet samtalen som ble holdt etter filmvisningen av arktiske urfolksfilmer på The Academy Museum med filmskaperne Anna Hoover (andre fra venstre), Ken Are Bongo (i midten), Hans Pieski (andre fra høyre) og Elle Márjá Eira (helt til høyre).
    Foto: Michelle Mosqueda / Academy Museum Foundation
  • Biebmobearráigeahčču ii leat šat vuostá bieggaturbiinnaid

    Varanger Kraft Hydrogen fitnodat lea mearridan sirdit plánejuvvon bieggaturbiinnaid mat livčče sáhttán nuoskkidit Bearalvági juhkančázi.

    Diibmá Biebmobearráigeahčču ii miehtan dasa ahte bieggafápmoguovllu viiddidit Rákkočearus, jus datte ribahit golgat kemikálaid de dat golggašedje juhkančáhcái.

    Dál ii leat Biebmobearráigeahčču šat vuostá viiddideami go fitnodat mearridii sirdit njeallje turbiinna, mat livčče sáhttán nuoskkidit juhkančázi.

    Rákkonjárgga orohaga jođiheaddji Johan Magne Andersen fuolastuvvá go gullá NRK:s ahte áigot fas sirdit turbiinnaid.

    – Dát lea ođas midjiide, lohká Andersen.