Hopp til innhold

Foreslår lokal Tanavassdrags-forskning

Tanavassdraget bør ha eget lokalt forskningsmiljø, mener Arbeiderpartiets fjerde kandidat til Sametinget i Østre valgkrets, Jon Arild Aslaksen.

Tanalaks

Tanalaksen bør forskes på lokalt mener Ap-politiker. (Arkivbilde.)

Foto: Eilif Aslaksen / NRK

Sametingskandidaten mener i et leserinnlegg til NRK Sápmi at lakseforskerne som forsker på Tanavassdraget overser lokalkunnskap. Han kommer derfor med et konkret forslag.

Nemlig å etablere et forskningsmiljø lokalt – på norsk side av Tana.

«Det er alltid trygghet med tettere samspill lokalt»

Jon Arild Aslaksen skriver:

«Det må derfor tas grunnleggende grep for at laksefiskernes tradisjonelle kunnskap skal bli en naturlig del av grunnlaget for lakseforvaltningen.

Dette kan best skje gjennom å etablere lokalt forskningsmiljø ved siden av vassdraget på norsk side. Det er alltid trygghet med tettere samspill lokalt. Ikke minst vil dette også gi skikkelig grobunn til langsiktig samarbeid, hvor folks egen kunnskap om elva og laksen også får sin rettmessige og lovpålagte plass.

Derfor bør det også etableres et eget råd for Tanavassdraget, hvor erfarne laksefiskere kan uttale seg forskernes prioriteringer og resultater.»

Han viser til Stortingsproposisjon nr 32 (2006-2007) om vern av villaksen og ferdigstillelse av nasjonale laksevassdrag og nasjonale laksefjorder: «Laksebestanden i Tana har særlig stor betydning for samisk kultur.»

«TF må ikke presses til å gjøre gratisarbeid»

Videre mener Ap-mannen at staten har ansvaret for å bemidle en slik forskningsinstitusjon:

«Og – disse rådene skal også basere seg på lokalbefolkningens tradisjonelle kunnskap – et krav som faktisk også er en del av norsk lov. Forskning om laksebestanden(e) i vassdraget er et statlig ansvar, og TF må ikke presses til å gjøre gratisarbeid for staten ved å bruke sin fiskerikasse til forskning.» (TF er Tanavassdragets fiskeforvaltning red.anm.)

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.