Hopp til innhold

Måtte avlives etter ørne-angrep

– Vi ble enige om å avlive kalven, slik at jeg kunne finne årsaken til skadene.

kalv-ørn

SNO bekrefter at kalven ble angrepet av ørn. Den ville ha falt om av skadene, dersom den ikke ville ha blitt avlivet. Kalvfoto: Maret Inga Smuk Ørnfoto: Hans H. Bjørstad

Det forteller Statens naturoppsyn(SNO) ansvarlig for Varanger halvøya Arne Petter Sarre.

Kalv med ørneskader

Skadene er lite synlige, men ved nærmere observasjon ser man nesten kalvens indre organer.

Foto: Maret Inga Smuk / NRK

I helga oppdaget reindriftsutøvere i Várnjárga reinbeitedistrikt i Øst-Finnmark en haltende kalv. Etter nærmere undersøkelse fant de to hull på den.

– Kalven kom inn i gjerdet lørdag, og det var tydelig at noe hadde satt klørne på den, sier formann Áslat Niillas Smuk i Várnjárga reinbeitedistrikt.

Avlivet kalven for å sjekke hullene

Havørn

Havørn er Norges største ørn som kan få vingespenn på opptil 2.40cm

Foto: Hans H. Bjørstad

– Jeg så bloduttredelse og flere hull på ryggen etter at jeg hadde flådd den, og da var jeg ikke i tvil, det må ha vært en ørn som hadde satt klørne sine på kalven.

Hvordan kan du være så sikker på at det var en ørn?

– Dette er typiske skader etter ørneklør. Ørnen rir på ryggen og prøver å perforere(journ.anm. gjennomhulling eller gjennomboring) med klørne gjennom skrotten. Målet er å treffe de indre organene slik at kalven etterhvert tappes for krefter og dør, svarer Sarre.

– Kan jakte på fredet ørn

Nå som SNO har bekreftet at det var en ørn som har forårsaket skadene til kalven, så kan reinbeitedistrikt søke skadefellingstillatelse hos Fylkesmannen i Finnmark.

– Vi kommer til å søke den, sier Smuk.

Kalv med ørneskader

Sarre viser frem skadene på skrotten.

Foto: Anre Petter Sarre / SNO

Én liten hake ved fellingstillatelsen

Selv om Várnjárga reinbeitedistrikt får fellingstillatelsen, så må de finne eksakt den ørnen som angrep kalven.

Ifølge Áslat Niillas Smuk er det hundrevis av ørn i deres distrikt.

– På våren under reinflyttingen bruker ørnen å følge etter reinflokken. Jeg skulle filme et av ørneangrepene, men det var for vanskelig, sier Smuk.

Korte nyheter

  • Heaitá klinihkkahoavdan ja álgá sámi áššiiguin bargat

    Rita Jørgensen heaitá klinihkkahoavdan Girkonjárgga buohcceviesus ja bargagoahtá sámi buhcciid fálaldagaiguin ja sámi áššiiguin. Nu čállá Finnmárkkubuohcceviessu preassadieđáhusas.

    Jørgensen álgá sámi áššiid spesiálaráđđeaddin direktevrii, ja galgá leat fitnodaga strategalaš resursan dán barggus. Son galgá maid leat Finnmárkkubuohcceviesu váldogulahallanolmmoš Sámedikkiin ja bargat čuovvolemiin ja rievdademiiguin vai Duohtavuođa- ja soabahankommišuvnna rávvagat váldojuvvojit vuhtii.

    – Finnmárkkubuohccevissui lea mávssolaš ja lunddolaš ahte mii leat njunnošis rikkas sámi buhcciid fálaldagaid dáfus, dadjá Jørgensen.

    Jørgensen lea bargan klinihkkahoavdan 2012 rájes, ja oktiibuot 31 jagi jođiheaddjin Girkonjárgga buohcceviesus. Son barggai maiddái konstituerejuvvon klinihkkahoavdan Sámi Klinihkas ovtta áigodaga.

    Profilbilde av Rita Jørgensen som begynner som spesialrådgiver i samiske spørsmål i Finnmarkssykehuset.
    Foto: Finnmarkssykehuset
  • Suodjalus guođđán ruskalána álbmotmeahccái: – Hui fasti oaidnit

    Jođidettiin ealuin davás lei Johan Mathis Kemi bohccuid vuodjimin vuomis go gávnnai ruskkalána Rávttošvuomi álbmotmeahcis, Rávttošjár-guotkkus.

    Altaposten muitalii áššis vuosttažin.

    – Dáid gal in livčče goasttadan mielde obanassiige. Mus ledje guokte reaga maŋis, muhto dáid in livčče gal goastadan mielde. Dat lei nu olu, dadjá Kemi NRK:i.

    Kemi oaččui veahki Stig Arvid Kristensenis, gii lei oaggunmátkkis dien guovllus.

    Čearganis ledje earret eará borramušbázahusat ja bruvsa- ja vuollaburkkit. Sihke olles ja guoros diŋggat, muitala Kemi, ja bensinlihtit vaikko man galle.

    – Ii han dat lean dušše okta, iige dušše guokte. Mii gaikkuimet logenáre. Eat mii nagodan visot gaikut dán ruovdecugŋos. Mii gal attiimet vuollái.

    Suodjalusa operatiiva váldoguovddáža korporála, Johnny Karlsen, duođašta NRK:i ahte ruskkat leat báhcán Nato-soahteahárjehusas, Nordic Responses. Hárjehus nogai badjelaš mánu dás ovdal. Karlsen mieđiha ahte rutiinnat eai leat doaibman.

    – Deháleamos lea ahte mii čorget min iežamet maŋis, ja nu johtilit go vejolaš, dadjá Karlsen.

  • Aasland lea oadjebas ahte ii šatta ođđa Fovse-ášši Hámmerfeasttas

    Terje Aasland lea oadjebas das ahte buot bealit, maiddái juridihkalaš bealit areálasisabahkkema oktavuođas mii boahtá ođđa el-fápmolinjá geažil Hámmerfestii, leat čielggaduvvon, čállá Altaposten.

    Konsešuvdna lea addojuvvon, ja vaikko boazodoallu ja Sámediggi leat váidalan ja vuosttaldan dan, de válljii Energiijadepartemeanta addit Statnettii ovddalgihtii lobi. Dat mearkkaša ahte álggahit barggu ovdalgo vuoigatvuođat leat čielggaduvvon.

    Dát lea ollugiid mielas njuolggo parallealla Fovse-áššái, mas bieggaturbiinnat ledje jo ceaggámin go Alimusriekti gávnnahii ahte dat lei olmmošvuoigatvuođarihkkun.

    – Finnmárku dárbbaša infrastruktuvrra, elfápmolinjáfierpmádaga mii sáhttá guoddit fámu, leš dal dat bieggafápmoprošeavttas, gássafápmorusttegis mas lea CO2-hálddašeapmi ja vurken, dahje eará lágan fámus, ovdamearkka dihtii čáhcefámus. Elfápmolinjáfierpmádat lea geađgejuolgi ođđaáigásaš servodagas. Dasa ferte maiddái Finnmárku beassat, čilge energiijaministtar Terje Aasland (Bb) Altapostenii.

    Olje- og energiminister Terje Aasland (Ap) i Dubai under klimatoppmøtet COP28.
    Foto: Truls Antonsen / NRK