Hopp til innhold

Máilbmi lieggana golmmain grádain 2100 rádjái

ON riikkat sohpe badjeláiggis movt dustet dálkkádatrievdamiid COP 23:s.

COP_23

Vaikko máŋgga áššis eai nagodan soahpat, de lea jáhkku ahte COP 23-čoahkkin lea nagodan váikkuhit.

Foto: Flickr / Jörg Farys

Máilbmi lea liegganeame, lieggana golmmain grádain jagi 2100 rádjái, vaikko Parisašiehtadus-2015 mihttu lea ahte máilbmi ii galgga liegganit earágo guvttiin grádain.

Lávvordat iđit sohpe ONa-riikkat ahte iešguđetge riikka iská man olu riika lea nagodan ráddjet fossiila boaldima. Riikkat sohpe dán COP23-čoahkkimis Bonnas, Duiskkas. Dán dieđiha Franska ođasdoaimmahat AFP KNR bokte.

Dat mearkkaša ahte riikkat fertejit gávnnahit man olu sii leat nagodan ráddjet CO2-nuoskkideami, vai máhttet mihtidit man olu dás duohko fertejit ráddjet, nu ahte sii olahit Parisa 2015 mihtuid.

Buot riikkat leat juo soahpan oktasaš mihtu man olu sii galget ráddjet fossiila boaldima, go vuolláičálle guokte jagi áigi Paris 2015 soahpamuša.

Čoahkkin bisttii 12 diimmu guhkit go dan maid ledje plánen.

Ođđa árvvoštallan jagi 2018:s

Boahtte jagi COP24:s mearridit riikkat láhkagirjji Parisa 2015-šiehtadussii Katowices, Polenis.

Parisašiehtadusa eahpekonkrehta mihtuid galget dalle fuollat bastileabbon, vai daid sáhttá gieđahallat praktihkalaččat.

Polena čoahkkimis mearridit riikkat maiddái man olu sii fertejit ráddjet CO2-nuoskkideami, vai nagodit bisuhit máilmmi liegganeami gaskal 1,5 ja 2 gráda.

Dálá ON birasprográmma čájeha ahte riikkaid dálá CO2-lohpádusat eai olat go goalmmádasoasi mearriduvvon mihtuin.

Dát mearkkaša dan ahte dálá loguid vuođul lea máilbmi liegganeame johtileappot go dan meari maid leat soahpan. Jus dálá ovdáneapmi bisuhuvvo, de lieggana máilbmi golmmain grádain jagi 2100 rádjái, iige guvttiin nugo lea mihttun.

– Buhtes máilmmi guođđit mánáide

– Ovttas mii sáhttit hukset dan máilmmi maid mii háliidit, máilmmi mainna mii sáhttit čevllohallat maid dalle go mii guođđit dan iežamet mánáide ja máttarmánáide, dan lea ovddeš ON generálačálli Ban Ki-moon dadjan dálkkádatrievdama oktavuođas.

Dálá ON generálačálli António Guterres čuovvula ovddeš njunnoša ja gáibida buorideami máŋgga suorggis vai mánáide maid báhcá buhtes máilbmi, ja bidjá čielgasit eavttuid movt dáid olaha.

– Mii dárbbašit buoridit dábiideamet viđa iešguđet ge váldosuorggis. Dat leat emišuvdna(man olu kjemikálaid luoitit), heiveheapmi, finánsa, ovttasbargu ja jođiheapmi, dadjá Guterres.

COP23 lea dat 23 riikkaidgaskasaš čoahkkin mas ON riikkat ovttasbarget dálkkádatrievdamiid vuostá. Conference of Parties(COP) lágiduvvo jahkásaččat, ja doppe gehččet movt miellahtturiikkat leat vuhtiiváldán julggaštusa mearrádusaid.

COP álggahuvvui Rio Earth Summitas jagi 1992:s, mas "Rio julggaštus" fátmmastii ja árvvusanii ON barggu dálkkádatrievdamiid vuostá (UNFCCC). Dát julggaštus álggahii barggu unnidit olmmošlaš aktivitehta, mii goarida dálkkádatvuogádaga. UNFCCC doaibmagođii 1994:s, ja dat lea olahan dan maid sáhttá gohčodit measta universála miellahttuvuohtan máilmmiviidosaččat. Oktiibuot 196 riikka leat miellahttun.

Korte nyheter

  • Fosen-rettssaken: Ba om frifinnelse

    I sin avsluttende prosedyre i rettssaken mot Fosen-aksjonistene i Oslo tingrett mandag, la aksjonistenes forsvarer Olaf Halvorsen Rønning ned påstand om at de 13 tiltalte i saken frifinnes.

    I sin prosedyre viste han blant annet til at de tiltalte handlet slik de gjorde fordi de opplevde at det i denne saken ikke fantes alternative ytringsformer for å få sentrale myndigheter til å erkjenne at det pågikk et menneskerettighetsbrudd i Norge, og få myndighetene til å følge opp en enstemmig dom fra Høyesterett.

    – Etter vårt syn er disse handlingene de har foretatt, rettmessige i lys av den retten de har etter Grunnloven og EMK til å ytre seg i fred, sier Rønning.

    Han trakk også fram at folk som har engasjert seg i saken hadde skrevet kronikker, arrangert lovlige demonstrasjoner, holdt appeller og skrevet leserinnlegg.

    Likevel hadde ikke regjeringen fått på plass en løsning som fikk menneskerettighetsbruddet til å opphøre.

    Aktoratet la fram påstand om at Fosen-aksjonistene bør straffes med bøter på 6000 kroner hver, eller fengsel i seks dager.

    12. april forkynnes dommen til de tiltalte.

  • 13 kunstnere fra Nordland får Statens kunstnerstipend

    12.000 kunstnere i alderen 20-80 år søkte om å motta Statens kunstnerstipend. Av dem har 13 fra Nordland fått det gjeve stipendet:

    Kristine Larmo

    Lasse Marhaug (bildet)

    Fredrik Tjærandsen

    Markus Johnsen Thonhaugen:

    Astrid Felicia Ardagh

    Thoralf Fagertun Karoline

    Una Moen

    Marianne Lauritsen

    Truls Krane Meby

    Cathinka Mæhlum

    Pernille Øiesvold Øien

    Marie Kristine Skogvang-Stork

    Mia Tian Stenbro

    Utvalgsleder i Statens kunstnerstipend, Arnfinn Bjerkestrand, forteller at det var hard konkurranse for å motta stipend.

    – Vi har 120 representantar i 23 komitear som har vurdert søknadene. De har gjort tøffe prioriteringer og svært mange kvalifiserte søkerere får avslag.

    Lasse Marhaug
    Foto: Presse