Hopp til innhold

Kvinnene fremmer flest nye saker

165 nye saker er fremmet på Sametinget i denne perioden. 97 av disse har kvinnelige representanter kunngjort.

Sametinget, plenum

Kunngjøring av nye saker er fast post på hver plenumssamling.

Foto: Dan Robert Larsen / NRK

En av de faste postene på hvert eneste plenumsmøte er «Kunngjøring av nye saker». Det er her representantene kan foreslå saker som Sametinget kan behandle.

En gjennomgang NRK har gjort, viser at 153 av de nye sakene er sendt til sametingsrådet for behandling.

Silje Karine Muotka fra Norske Samers Riksforbund (NSR) topper lista. Hun har kunngjort 14 nye saker

Se komplett liste nedenfor.

Mindretallets arena

Det er først og fremst mindretallets arena. 54 prosent av de nye sakene er det NSR-representantene som har fremmet: 89 av 165 kunngjorte saker.

Ap som har «regjeringsmakten» har kunngjort 41 nye saker i løpet av de 13 plenumsmøtene i denne perioden. Andelen er 24 prosent.

Like mange kvinnelige som mannlige representanter har vært på talerstolen i forbindelse med disse sakene. 22 fra hvert kjønn.

Kvinnene har imidlertid kunngjort nesten seks av ti nye saker: 97 av 165 saker. Mennene har fremmet 68 saker.

Språk

Gjennomgangen som NRK har gjort, viser at språkrelaterte saker fremmes hyppigst av representantene.

Også saker som har med opplæring, skole og undersvisning å gjøre, blir ofte kunngjort som nye saker.

Mange av representantene er også opptatt av Sametingets organisering og arbeid.

Når det gjelder primærnæringer så dominerer fiske/sjøsamiske forhold.

Disse har kunngjort nye saker

Kunngjøring av nye saker

Representant, parti

Antall saker

1. Silje Karine Muotka, NSR

14

2. Ann Mari Thomassen, NSR

12

3. Trond Are Anti, NSR/Sab

11

4. Åge Nordkild, NSR

7

5. Miriam Paulsen, NSR

7

6. Geir Tommy Pedersen, NSR

7

7. Ida Marie Brandsfjell, ÅSG

7

8. Kirsti Guvsám, NSR

6

9. Rolf Johansen, NSR

6

10. Geir Johnsen, Ap

6

11. Toril Bakken Kåven, Nordkalottfolket

6

12. Aili Keskitalo, NSR

6

13. Mariann W. Magga, Ap

5

14. Jørn Are Gaski, Ap

4

15. Ragnhild Melleby Aslaksen, Ap

4

16. Gunn-Britt Retter, NSR

4

17. Anne Helene Saari, Ap

4

18. Ronny Wilhelmsen, Ap

4

19. Heidi Greiner Haaker, Ap

3

20. Alf Isaksen, Árja

3

21. Sten Erling Jønsson, Ap

3

22. Aud Helene Marthinsen, Frp

3

23. Hilde Anita Nyvoll, Ap

3

24. Odd Iver Sara, Árja

25. Randi A. Skum, NSR 

26. Elin Kristine Henriksen, NSR/SaB

3

27. Olaf Eliassen, Árja 

28. Hans Eriksen, Frp 

29. Inga-Lill Sundset, Ap 

30. Per A. Bæhr, Flyttsamelista

1

31. Marie Therese N. Aslaksen, SBS 

32. Anders Somby jr., Flyttsamelista

1

33. Knut Store, Ap

1

34. Arthur Tørfoss, Frp

1

35. Láilá Susanne Vars, Árja

1

36. Monica Dervo, Frp

1

37. Olof A. Kuhmunen, NSR

1

38. Kjell E. Pedersen, NSR

1

39. John Kappfjell, Ap

1

40. Rolf Fjellstad, Frp

1

41. Skjalg Jensen, Ap

1

42. Anne Jannok Eira, Flyttsamelista

1

43. Lisbeth Somby, NSR

1

44. Leif Aksel Renfjell, ÅSG 

Ekspander/minimer faktaboks

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.