Hopp til innhold

Atomkraftverket produserer mer enn noengang

Det over 40 år gamle atomkraftverket på Kolahalvøya i Russland produserer mer kraft enn den har gjort siden Sovjetunionens fall.

Kola atomkraftverk

Kjernekraftverket på Kola i Murmansk fylke produserer mer kraft nå enn den har gjort etter Sovjet perioden.

Foto: Tormod Haugstad / Teknisk Ukeblad

Ifølge Rosenergoatom, Russlands statlige atomkraftselskap, er produksjonskapasiteten til kjernekraftverket nå 1662 MW. Den største produksjonen verket har hatt på 20 år, skriver Barents Observer.

I en pressemelding melder selskapet at grunnen til produksjonsrekorden er at alle de fire kjernereaktorene i kraftverket er operative og i drift samtidig.

Kritisert kraftverk

Kjernekraftverket som er Russlands første nord for polarsirkelen og hittil eneste kjernekraftverk på Kolahalvøya har fått mye kritikk fra miljøvernorganisasjoner. Norge har i samarbeid med Russland fått til flere sikkerhetstiltak for å forbedre sikkerheten på kraftverket, som ble regnet som svært utsatt for kjernesmelting.

Kola kjernekraftverket er lokalisert 200 km sør for byen Murmansk. Den har to VVER-440/230 reaktormodeller, ene fra 1973, den andre fra 1975, i tillegg til to VVER-440/213 reaktorer fra 1982 og 1984.

Kraftverket står for 60 prosent av kraftetterspørselen i Murmansk fylke, i tillegg til at den også produserer strøm for naboen – Republikken Karelia.

Planlegger nytt

Russiske myndigheter planlegger å bygge et nytt kjernekraftverk som skal erstatte det eldende anlegget. Det nye anlegget vil ha to av de nyeste VVER-1200 reaktorene, med en kapasitet på 1150 MW hver. Det er nesten tre ganger så høyt som dagens operative reaktorer.

Til sammenligning har Alta kraftverk en kapasitet på 150 MW, mindre enn en tiendedel av det de fire aktive reaktorene produserer i dag.

Korte nyheter

  • Gielddat bissehit bieggafápmohuksemiid

    Ruoŧa gielddaid veto-riekti bieggafápmoásahemiide lea bissehan 72 proseantta prošeavttain maŋemuš njeallje jagi, čállá SVT Västernorrland.

    Sivvan dasa lea go eai gávdno njuolggadusat mat gusket buhtadusaide gielddaide mat dohkkehit bieggafápmohuksemiid.

    Jagi áigi álggahuvvui guorahallan man ulbmil lea gávdnat evttohusaid buhtadussan gielddaide, muhto dán rádjái ii lea mihkkege dáhpáhuvvan.

    Dál SCA, Eurohpa stuorimus priváhta vuovdeeaiggát, ávžžuha ráđđehusa bargagoahtit áššiin ja gávdnat buori čovdosa.

    – Mii sávvat ahte stáhta váldá iežas ovddasvástádusa, dat livčče buorre juohke oktii. Dálá dilli dagaha dušše dárbbašmeahttun balu servvodagas. Livčče álkidan olu jus mis livčče čielga njuolggadusat maid čuovvut, lohká SCA bieggafápmohoavda Martin Ingels.

    Vindturbiner i skog i Sverige
    Foto: Skjermdump
  • Heaitá klinihkkahoavdan ja álgá sámi áššiiguin bargat

    Rita Jørgensen heaitá klinihkkahoavdan Girkonjárgga buohcceviesus ja bargagoahtá sámi buhcciid fálaldagaiguin ja sámi áššiiguin. Nu čállá Finnmárkkubuohcceviessu preassadieđáhusas.

    Jørgensen álgá sámi áššiid spesiálaráđđeaddin direktevrii, ja galgá leat fitnodaga strategalaš resursan dán barggus. Son galgá maid leat Finnmárkkubuohcceviesu váldogulahallanolmmoš Sámedikkiin ja bargat čuovvolemiin ja rievdademiiguin vai Duohtavuođa- ja soabahankommišuvnna rávvagat váldojuvvojit vuhtii.

    – Finnmárkkubuohccevissui lea mávssolaš ja lunddolaš ahte mii leat njunnošis rikkas sámi buhcciid fálaldagaid dáfus, dadjá Jørgensen.

    Jørgensen lea bargan klinihkkahoavdan 2012 rájes, ja oktiibuot 31 jagi jođiheaddjin Girkonjárgga buohcceviesus. Son barggai maiddái konstituerejuvvon klinihkkahoavdan Sámi Klinihkas ovtta áigodaga.

    Profilbilde av Rita Jørgensen som begynner som spesialrådgiver i samiske spørsmål i Finnmarkssykehuset.
    Foto: Finnmarkssykehuset
  • Suodjalus guođđán ruskalána álbmotmeahccái: – Hui fasti oaidnit

    Jođidettiin ealuin davás lei Johan Mathis Kemi bohccuid vuodjimin vuomis go gávnnai ruskkalána Rávttošvuomi álbmotmeahcis, Rávttošjár-guotkkus.

    Altaposten muitalii áššis vuosttažin.

    – Dáid gal in livčče goasttadan mielde obanassiige. Mus ledje guokte reaga maŋis, muhto dáid in livčče gal goastadan mielde. Dat lei nu olu, dadjá Kemi NRK:i.

    Kemi oaččui veahki Stig Arvid Kristensenis, gii lei oaggunmátkkis dien guovllus.

    Čearganis ledje earret eará borramušbázahusat ja bruvsa- ja vuollaburkkit. Sihke olles ja guoros diŋggat, muitala Kemi, ja bensinlihtit vaikko man galle.

    – Ii han dat lean dušše okta, iige dušše guokte. Mii gaikkuimet logenáre. Eat mii nagodan visot gaikut dán ruovdecugŋos. Mii gal attiimet vuollái.

    Suodjalusa operatiiva váldoguovddáža korporála, Johnny Karlsen, duođašta NRK:i ahte ruskkat leat báhcán Nato-soahteahárjehusas, Nordic Responses. Hárjehus nogai badjelaš mánu dás ovdal. Karlsen mieđiha ahte rutiinnat eai leat doaibman.

    – Deháleamos lea ahte mii čorget min iežamet maŋis, ja nu johtilit go vejolaš, dadjá Karlsen.