Hopp til innhold

Lensmann Lars Johan Bucht

Lars Johan Bucht gikk ut på gårdsplassen da opprørerne kom. Han hadde tatt på seg sitt eget knivbelte.

Peter Andersson i rollen som Bucht
Foto: Erik Aavatsmark for Rubicon/Sandrew Metronome Norge

"Bucht blir mørk i ansiktet. Han begynner å gå mot Aslak med et håndlig smil om munnen, og de svære nevene hans knytter seg mot lårene. Alle skjønner at det går mot en nådeløs kamp om liv og død."

Slik forestiller Reidar Hirsti møtet mellom lensmannen og Aslak Hætta om morgenen den 8. november 1852 i boka "Sameopprøret".

Kampen ender med at Bucht dør.

Sparket som lensmann

Han hadde vært lensmann i Övreluleå i Sverige, men måtte søke avskjed fordi han ble dømt for å ha forsømmet seg i tjenesten. Han var med andre ord på flukt fra loven da han kom til Norge og Kautokeino.

Han gikk fra jobb til jobb og levde i stor fattigdom. I 1851 fikk han jobb hos handelsmann Ruth som handelsbetjent. I desember samme år ble han utnevnt til midlertidig lensmann. Ole Isaksen Hætta ble kastet som lensmann fordi han ikke grep inn da samene laget bråk i kirka.

Bet av nesen

Ifølge sosialantropolog Nellejet Zorgdrager ble Bucht lagt i bakken av Aslak Hætta under angrepet 8. november.

"Etter at Aslak hadde bitt av ham nesen og stukket ham med hans egen kniv, ble han liggende urørlig på bakken", skriver hun i boken "De rettferdiges strid".

"Etter en stund kom Bucht til seg selv. Han prøvde å komme seg unna og over til borgstuen, huset der tjenestefolket bodde."

"Da Aslak Hætta på nytt hadde fått lagt Bucht under seg, kjørte han kniven sin inn under skulderbladet hans. Da han tørket kniven ren, ble snøen rød av blod. Så slepte de Bucht tilbake dit Ruth lå, og slo og pisket nok en gang begge de hardt sårede menn.", skriver Zorgdrager.

Lars Johan Bucht spilles av Peter Andersson i "Kautokeino-opprøret".

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.