Hopp til innhold

Maŋemus musihkkaovttasbargu iežas olbmáin

Kai Sombyi lei lossat čuohppat eret iežas vádjolan olbmá vuoigŋanjienaid šuoŋas, go dat dovdui dego livččii jávisteame su maŋimuš heakka.

Kai Somby ja Harald Devold

ÁJA: Ája-joavkku Kai Somby ja Harald Devold.

Foto: Knut Åserud

– Dat lea leamaš lossa proseassa ovtta láhkái máŋga jagi badjel, mii lea álo leamaš duogábealde muldreme ja lureme.

Nu dadjá Ája-joavkku musihkkár Kai Somby.

Maŋemus vihtta jagi lea Kai Sombyi leamaš morašlaš ja losses áigi, muhto dál son lea ovttas Roger Ludvigseniin viimmat almmuhan Ája EP-skearru.

Ája-joavkku musihkkár ja saksofonista Harald Devold jámii guovvamánu 19. beaivvi 2016, son lei guhkit áigge buohcan borasdávddas.

– Moai buohccáime oktanaga Haraldain. Buozaime juste seammá láhkai máŋga mánu. Mun bessen ja Harald ii beassan, dadjá son.

Vihtta jagi maŋŋel, beaivvát ala, almmuhii Kai Somby sudno maŋemus musihkkaovttasbarggu.

– Dego hávkadit olbmá

Kai muitá bures go su olmmái čuojahii solo «Čáhppes Dolla» dahjege «The Black Flames» šukŋii 2014:s. Harald fertii ain vuoiŋŋastit báddedettiin.

– Son spillii dan solo ja vuoigŋa doppe gaskkohagaid ja fas čuojaha veaháš ja nie. Dat lei hui ártegis ja lagaš dovdu.

Birrasiid jagi maŋŋel go Harald jámii, čohkkái Kai akto ruovttus, Kárášjogas.

– Mun čohkkájin ja guldalin dušše dan sakssolo ja šadden čuohppat eret daid vuoigŋanjienaid, go Harald vuoigŋa. Die lei hui ártet ja imašlaš dovdu go dat lei dego váldit vel dan maŋemuš heakka mii lei olbmás eret, go gullui vuoigŋame gaskkas.

Vaikko dát bargu čuozai, de fertii dahkat dan.

– Muhto dat lea beare nie. Dat eai galgga gullot doppe. Nu dat lei. Dat lei hui imaš okto čohkkát ija ja dahkat dien.

Heavy rockár ja jazz-olmmái

2009:s mearrideigga Kai ja Harald ovttasbargat ja álggaheigga Ája-joavkku, maŋŋel go leigga čuojahan fárrolaga máŋgga konsearttas, earret eará girkokonsearttas.

– De logai Harald ahte moai fertejetne álggahit joavkku.

– Mun lohken; jua, dat gal livččii somá. Maid moai galge čuojahit?

– Mun jurddašin oainnat ahte mun lean heavyrockár ja son lea jazz-olmmái. Dát sáhttá oainnat šaddat hui somás miksa.

– De logai Harald ahte moai galge álgit čuojahit elektronica

– Elektronica? Manne moai dan galge čuojahit? Mun in liiko dasa nu bures.

– De logai dan dihte go moai ean máhte dan.

– Mun jurddašin dieđusge. Dalle ii šatta datge, dat šaddá mii nu.

Golggotmánus 2011:s álggaheigga almmolaččat Ája duo-joavkku.

Čáhppes dolla - borasdávdda dáistaleapmi

Soai bargagođiiga «Čáhppes Dolla» ja «Vuoiŋŋat Čurvot» lávlagiiguin 2010:s juo, muhto Harald háhppehii guođđit Kai ovdal go válbmiiga lávlagiid.

– Mun ledjen ovtta gaskka measta bidjan eret dieid, muhto de logai Roger ahte moai válde ja barge viidáseappot dieiguin ja gárvejetne daid, dadjá Kai.

Musihkkár Roger Ludvigsen, gii ovdal lea guhkit áigge čuojahan Mari Boiniin, leaba Kai Sombyin almmuhan EP-skearru.

– Dat gal lei hui buorre geargat dáinna, lea hui guhkes prošeakta leamaš, lohká Somby.

– Dál beassá Harald vuoiŋŋastit. Dá lea su maŋimuš saksofovnna-solo mii boahtá almmuhuvvot, lohká Somby.

Somby čilge ahte «Čáhppes Dolla» šuokŋa govvida Haralda dáistaleami borasdávdda vuostá.

– Dál beasan vázzit geahppaseappot go maid lea leamaš guhkes áigái, loahpaha Ája vokalista Kai Somby.

Dás sáhtát guldalit «Čáhppes Dolla» dahjege «Black Flame» EP

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK