Hopp til innhold

Johkamohkkái márkanastit ja gávppašit

Buolaš cikcu muođuid, nu go lávii. Olbmot vázzet ovddas maŋás, muhto dárbu ii leat čáŋadit olbmuid gaskkas. Johkamohki márkaniin orrot leamen unnit olbmot dál go lávejit leat.

Johkmamohki márkanat 2016

GÁVPPAŠEAMEN: Christina Kuhmunen ohcamin láđđiid mid dárbbaša giđđat. Merethe Kuhmunen lea eadnásis veahkkin, muhto oasttesta alcces maiddái.

Marianne Blind Svensson livččii háliidan eambbo olbmuid márkaniin. Son bargá Johkamohkis, muhto orru dastán olggobealde.

– Olbmuid lohku lea unnon ja gávpeolbmot leat unnon. Lávii leat nu suohtas go leat ollu olbmot. Go nordat šaddá nuppiid go vázzá márkan čađa.

Marianne Blind Svensson

UHCCÁŠA: Marianne Blind Svensson váillaha eambbo olbmuid márkaniin.

Foto: Berit Nystad / NRK

– Mii han orrut nu viiddis eatnamiin ahte lea muhtimin buorre ollu olbmuid siste leat, lohká Marianne Blind Svensson ja máksá suohpana. Ii ge dat leat dábálaš suohpan, muhto dološáigásaš bihkkaduvvon, čilge.

– Dás lea mánnávuođa hádja, dadjá Lisa Maria Blind gii maid lea oastán bihkkaduvvon suohpana ja havssaša dan. Irgi vel ii dieđe, muhto diet galgá leat Lisa Maria márkanskeaŋka sutnje.

Oahppásiid deaivat

Johannes Kuhmunen ássá Várggás Arvvesjávrris,. Son boahtá juohke jagi márkaniidda, oahppásiid deaivat ja singuin háleštiit.

Ja áiddo go čákŋala Sámij åhpadusguovdásj:i gos ollu sámi ásahusain leat gálvobeavddit, doppe lea Juvva Ante Utsi girjjiid vuovdimin. Dearvvahaddaba ja ságat vulget sudnos.

Olusat bohtet seamma earániiguin go Johannes, muhto maiddái gávppašit. Ja ođđa oahppásiid gávdnat.

– Čiŋaid ja silbbaid geahčadit, ja fulkkiid oaidnit, lohká guovdageaidnolaš Inger Anita Saari. Dan dihtii lea gul son dáppe márkanastimin.

Dás oainnát govaid dain geaid deaivvaimet márkaniid nubbin maŋimuš beaivvi.

Lisa Maria Blind oastán skeaŋkka irgásis
Foto: Berit Nystad / NRK

Tienas

Vaikko čielga logut eai gávdno, de meroštalle gávcci jagi áigi ruhtajođu márkaniid áiggi leat 97 miljon kruvnna.

Márkaniid preassaovddasvástideaddji Birgitta Nilsson jákká logu leat lassánan ja árvala ahte dál lea sáhka badjel 100 miljon kruvnnas.

Johkamohkis ásset birrasiid vihtta duhát olbmo. Márkaniid áiggi lávii lassánit gitta 40.000 olbmuin. Dahká go dán jagi maid dan, eai dieđe vel dadjat ovdal maŋŋá márkaniid.

Korte nyheter

  • Kartverket snur – Oslove godkjent som Oslos samiske navn

    Etter et par måneder med forvirring om hvorvidt hovedstadens samiske navn var lovlig eller ikke, har Kartverket kommet til at Oslove godkjennes for offentlig bruk.

    – Det var en misforståelse fra vår side, og det beklager vi, sier Kartverkets seksjonssjef for stedsnavn, Helge Dønvold.

    Like før jul vedtok bystyret at det samiske stedsnavnet på Oslo skal være Oslove.

    I januar fikk kommunen seg en overraskelse når Kartverket ga beskjed om at navnet ikke var godkjent for offentlig bruk.

    Etter samtaler med samisk stedsnavntjeneste, kom de til at kommunen har fulgt regelverket.

    Oslo vil nå vise fram byens samiske navn.

    – Jeg er veldig glad for at vi fikk det til, og at vi fikk formelt godkjent samisk navn på Oslo. Oslo er hovedstad for alle, også for samer som bor her og ellers i Norge, sier byrådsleder Eirik Lae Solberg.

    Kommunens nettsider oppdateres slik at det samiske navnet vises i byens logo. I tillegg til skilting, vurderes det fortløpende hvordan navnet ellers skal synliggjøres.

    At Oslo skal få et samisk navn er en sak som har blitt jobbet med i mange år.

    Oslove er det sørsamiske ordet for Oslo. Ordet uttales på samme måte som det skrives, med ordlyd som «juletre».

    Samisk navn på Oslo. Skiltet er på Samisk hus i Oslo.
    Foto: Terje Haugnes / NRK
  • Vaššifalleheapmi sámi čájáhusa vuostta

    Mannan vahkkoloahpa vihahuvvui sámi čájáhus ”Colors of Colonialism” Stockholmmas. Juo beaivvi maŋŋá leai soames sárggodan vašálaš áitagiid čájáhusplakáhtaide, čállá SVT Sápmi.

    – Lei balddehahtti ja hui unohas, dadjá Emma Göransson, dáiddalaš jođiheaddji Aerpies.

    Earret iežá leai saomes málen oaiveskálžžu ja čállán ”Brigand” alit-fiskes teavsttain. ”Brigand”-sátni mearkkaša sullii bandihtajoavku ja lea rasisttalaš sátni.

    Dáhpáhus lea almmuhuvvon politiijaide.

  • Sámi mánáidgirjjálašvuođa seminára Oslos

    Sámedikki girjerájus, juoigiid searvi ja Norgga mánáidgirjeinstituhtta lágidit odne rabas seminára.

    Njálmmálaš muitaleapmi ja luohti lea leamaš dehálaš oassi sámi kultuvrras.

    Máinnasteapmi ja luohti lea čohkken olbmuid sihke gulahallama ja guoimmuheami bokte. Lea maiddái leamaš dehálaš oassi sámi mánáid bajásgeassimis. Semináras digaštallet earret eará, movt otná njálmmálaš árbevierru váikkuha sámi mánáid- ja nuoraidgirjjálašvuođa.

    Seminárii servet sihke juoigit, sámi girječállit, sámediggeráđđi, Cizáš – Oslo sámi mánáidgárdi ja earát.

    Lea vejolaš čuovvut seminára dás.

    Lisa Monica Aslaksen
    Foto: Iŋgá Káre Márjá Utsi / NRK