Hopp til innhold

Prošeavttain háliidit nannet ja suddjet árbevirolaš dujiid

Viđa beaivvis leat Kárášjogas oahppan hukset kajáhka, maŋimuš kursa beaivvi geahččaledje kajáhka jogas.

GIEHTADUODJI: Nico Ibaceta Chiles eret, oahpaha mo hukse kajáhka.

GIEHTADUODJI: Nico Ibaceta Chiles eret, oahpaha mo hukse kajáhka.

Foto: Mattis Wilhelmsen / NRK

Dán vahku lea duojár Nico Ibaceta ovttasráđiid RiddoDuottarMuseain Sámiid Vuorká-Dávvirat, Norges Husflidlagain ja Forbundet Kysten kulturorganisašuvnnain lágidan prošeavtta «Illut Govddodit» Kárášjogas. Ovttas sii háliidit nannet ja suddjet árbevirolaš dujiid.

13-jahkásaččas lea miella bargagoahtit dákkár dujiiguin

Nuoramus kursa oassálasti lea 13-jahkásaš Torunn Johansen Norvang, lohká kurssa leamaš duođaid gelddolaš ja lea oahppan olu.

– Lean oahppan ahte kajáhkka sáhttá stripset ja liibmet, ii ge dušše geavahit skruvaid ja spihkáriid, muitala Johansen Norvang.

BIDJAT KAJÁHKA ČOAHKÁI: Torunn lea oahppan ahte ii leat dárbu geavahit skruvvaid ja liimma go áigo hukset kajáhka. Dá lea son stripsemen kajáhka čoahkai.

BIDJAT KAJÁHKA ČOAHKÁI: Torunn lea oahppan ahte ii leat dárbu geavahit skruvaid ja liimma go lea duddjomin kajáhka. Dá lea son stripsemen kajáhka čoahkái.

Foto: Mattis Wilhelmsen / NRK

13-jahkásaš liikui kursii, mas beasai oahppat duddjot dákkár árbevirolaš duoji, ja livččii miella bargagoahtit giehtadujiiguin.

– Mus lea hui miella geahččalit. Ja dieđusge eambbo kurssaide. Mus lea measta miella dán álgit bargat, lohká Johansen Norvang.

OAHPPAN OLU: Torunn lea nuoramus kursa oasálastti, ja lohká lea oahppan ahte kajáhkaid sáhttá stripset gitta.

OAHPPAN OLU: Torunn lea nuoramus kursa oasálastti geas lea stuorra beroštupmi bargagoahtit giehtadujiiguin.

Foto: Mattis Wilhelmsen / NRK

Miellagiddevaš prošeakta

Inka Rauhala oassálastá maiddái Illut Govddodit -prošektii. Su mielas lea kursa bures ordnejuvvon, ja lea dego bihttáspealu bidjat oktii go muhtin bihtát leat juo gárvásit ráhkaduvvon. Manne son háliidii oassálastit kursii lea go sus lea beroštupmi fatnasa duddjonteknihkaide.

MIELLAGIDDEVAŠ PROŠEAKTA: Inka Rauhala mielas lea miellagiddevaš oahppat hukset kajáhka.

MIELLAGIDDEVAŠ PROŠEAKTA: Inka Rauhala mielas lea miellagiddevaš oahppat duddjot kajáhka.

Foto: Mattis Wilhelmsen / NRK

Rauhala lohká ahte árbevirolaš giehtaduodji geasuha su vaikke vel dán kajáhkkaduddjon-kurssas geavahedjege gárvásit ráhkaduvvon osiid. Ja dieđusge leat sus alla vuordámušat maŋimuš kursabeaivái ahte fanas govdu jogas.

Mun jáhkán ahte fanas jeahká čázi, muitala Inka Rauhala.

OĐĐAÁIGÁSAŠ DUDDJONVUOHKI: Inka Rauhala oahppamin hukset kajáhka ođđaáigásaš duddjonvugiin. Kajáhka oasit leat CNC-printtejuvvon maid sii bidjet oktii.

OĐĐAÁIGÁSAŠ DUDDJONVUOHKI: Inka Rauhala lea oahppamin hukset kajáhka ođđaáigásaš duddjonvugiin. Kajáhka oasit leat CNC-printehusat maid sii bidjet oktii.

Foto: Mattis Wilhelmsen / NRK

Duojár ballá árbevirolaš giehtaduoji jávkagoahtit

Nico Ibaceta lea kursajođiheaddji ja boahtá Chiles. Son lea kajáhkkaduojár gii hábme ja duddjo iešguđetlágan kajáhkaid Chile ja Ruonáeatnama eamiálbmogiid kajáhkkahámiid vuođul.

Áigumuš kurssain lea movttiidahttit nuorat buolvvaid bargagoahtit giehtadujiin, go dat orru jávkagoahtimin dál, oaivvilda kursajođiheaddji.

– Lea dehálaš lágidit dákkár kurssaid go ođđaáiggis orru giehtaduodji measta vajálduvvamin. Ja geahččalit váldit ruovttoluotta árbevirolaš dujiid, mat leat dehálaččat servvodahkii, muitala Ibaceta.

KAJÁHKKA DUOJÁR: Nico Ibaceta lea Chiles eret, son duddjo ja hábme kajáhkaid Chile ja Ruonáeatnama eamiálbmogiid kajáhkaid hámiid vuođul.

KAJÁHKKADUOJÁR: Nico Ibaceta lea Chiles eret, son duddjo ja hábme kajáhkaid Chile ja Ruonáeatnama eamiálbmogiid kajáhkkahámiid vuođul.

Foto: Mattis Wilhelmsen / NRK

Nico Ibaceta sávvá ahte kajáhkka govdu jogas go gerget duddjomis, ja seammás sávašii ahte árbevirolaš giehtaduodji oažžu stuorát fuomášumi amas vajálduvvat.

Plastihkkafoliein galggašii kajáhkka govdut čázis

Kurssas duddjoje guokte kajáhka, nuppi kajáhkkii jorahedje plastihkkafolie miehtá mii galggai dagahit ahte kajáhka govdu.

Museumsleder for Sámiid Vuorká-Dávvirat, Jelena Porsanger.

MUSEAJOĐIHEADDJI EAHPIDII: Jelena Porsanger ii lohkan jáhkit plastihkkafolie doallá kajáhka čáhcejeahkkin.

Foto: RDM-SVD

Sámiid Vuorká-Dávviriid museajođiheaddji, Jelena Porsanger eahpidii go álge bidjat folie miehtá kajáhka, ii ge lean jáhkku ahte kajáhkka galggai govdut čázis dainna.

Lei measta nu ahte mun in jáhkkán go oidnen dat álge birra bidjat dan plastihka. Mun in jáhke ahte dat boahtá doallat, muhto dál han mii beassat oaidnit govdo go, lohká museajođiheaddji.

Govdu go kajáhkka jogas, vai ii?

13 jahkásaš Torunn ii lohkan bállen oađđit dáid beivviid go leamaš nu speantta, ja lea illudan geahččat jeahká go kajáhkka čázi.

Kárášjoga sáttogáttis ledje buohkat nu speanttat geahččat govdu go kajáhka, vai vuodju go.

GEAHČČALEAMEN KAJÁHKA: Torunn ja kursajođiheaddji Nico, áiguba geahččalit kajáhka jogas.

GEAHČČALEAMEN KAJÁHKA: Torunn ja kursajođiheaddji Nico, áiguba geahččalit kajáhka jogas.

Foto: Inka Rauhala / RDM-SVD

Torunn Johansen Norvang ja kursajođiheaddji Nico Ibaceta, beasaiga geahččalit kajáhka jogas.

Go viimmat čájehuvvui ahte kajáhkat govdduiga, de álge buohkat sáttogáttis speaddjut gieđaid ja rámidedje kursa barggu.

LIHKOLAČČA: Nico ja Torunn leigga lihkolačča go goappašagat kajáhkat govdduiga jogas.

LIHKOLAČČA: Nico ja Torunn leigga lihkolačča go goappašagat kajáhkat govdduiga jogas, ja go plastihkkafolie bargovuohkki doaimmai bures.

Foto: Inka Rauhala / RDM-SVD

Korte nyheter

  •  Saksordfører etter høring om fornorskning: - Viktig å få frem nyanser 

    Kontroll- og konstitusjonskomiteen holdt i går kveld en åpen høring om rapporten fra sannhets- og forsoningskommisjonen. Representanter for samer, kvener, skogfinner og norskfinner deltok på høringen.

    Under høringen ble det stilt mange spørsmål for å få en bedre forståelse av det som er sendt inn i skriftlige høringer, sier Svein Harberg (H) som er saksordfører i Kontroll- og konstitusjonskomiteens behandling av rapporten. Han syns det var en veldig fin høring.

    – Der fikk vi flere nyanser fram om hva som er ulikhetene eller uenighetene, og hva de er enige om. Det var verdifullt for oss, sier han.

    Han opplevde at det som ble lagt frem skaper en god spenning mellom de forskjellige meningsytringene. Sametinget vektla litt forskjellige ting, men sto samlet om de store, viktige tingene sier han.

    – Og jeg syns òg vi har fått en annen forståelse av den diskusjonen som til tider har vært mellom de forskjellige kvenske og norskfinske foreningene. På hva det er de er uenige om, og hva de kan være enige om, sier han.

    Han sier også at de skogfinske innteressene, som ble sist presentert hadde en del felles med de kvenske og norsk-finske.

    Svein Harberg
    Foto: Mette Ballovara / NRK
  • Ønsker å sette opp 33 vindturbiner i reindriftsområde

    Loga sámegillii.

    Holmen energi vil sette opp 33 nye vindturbiner i Örnsköldsvik kommune, hvor Vilhelmina norra sameby har vinterbeite. I samebyens område er det flere vindkraftverk, og hvis det kommer en til, så vil det være svært skadelig for reindrifta, mener reindrifsutøver Neila Fjellström.

    – Vi har tilpasset oss så mye allerede, så nå er det slutt. Vi har ingen reserver å gå til noen steder, sier Fjellström.

    – Så er det ikke bare vindkrafta i området. Holmen driver et stort skogbruk i dette området, noe som gjør at arealene våre har vært utnyttet i lang tid. Vi har ikke lenger mulighet til å flytte, sier reindriftsutøver Margret Fjellström.

    Forsvaret, som også bruker arealene, har ikke sagt ja til utbygging av mer vindkraft. Men de sier at det vil ha konsekvenser også for deres drift.

    Det melder SVT Sápmi.

    SVT Sápmi har vært i kontakt med Holmen energi, de ønsker ikke å kommentere saken nå.

  • Háliidit cegget 33 bieggajorri boazodoalloguvlui

    Les på norsk.

    Holmen energi háliida cegget 33 ođđa bieggaturbiinna ruoŧabeale Oorestarei gildii, gos Vilhelmina norra čearus lea dálveguohtun. Čearu guovlluin leat máŋga bieggafápmorusttega, ja jos boahtá okta vel, de dat lea sidjiide stuorra vahát, dadjá boazodoalli Neila Fjellström.

    – Mii leat heivehan iežamet ovdánahttima mielde, nu ahte dát lea min loahppa. Mii leat geavahan visot liigeeatnamiid, dadjá Fjellström.

    – Holmen doaimmaha maid stuorra meahccedoalu guovllus, ja dat mearkkaša ahte min eatnamat leat geavahuvvon guhká, ja mii eat beasa šat sirddašit, muitala boazodoalli Margret Fjellström.

    Suodjalus, mii maid geavaha seamma eatnamiid, eai leat vel mieđihan bieggafápmorusttega huksemii. Muhto dadjet ahte sin doaibma maid boahtá váikkuhuvvot.

    Dan dieđiha SVT Sápmi.

    SVT Sápmi lea váldán oktavuođa Holmen energi:an, muhto sii eai hálit kommenteret ášši dál.