Hopp til innhold

Ovddeš doavttir: – Ii galggaše čohkket sámi doavttergelbbolašvuođa seammá báikái

– Jus čohkke sámi dearvvašvuođa ovtta báikái, de sáhttá dát goaridit sámi dearvvašvuođa eará báikkis ges, lohká Øyvind Vandbakk.

Øyvind Vandbakk

Øyvind Vandbakk oaivvilda ahte Sámi dearvvašvuođa siida lea buorre Sápmái, muhto váruha ahte dát sáhttá maid leat heittot sámi boahtteáigge doavtterbálvalusaide.

Foto: Johan Ánte Utsi / NRK

Penšunistta ja ovddeš doavttir Øyvind Vandbakk fárrii Guovdageidnui 1965, gos son barggai doavttir-ámmáhis 50-jagi.

– Mun hupmen mánáiguin ja vuorraset olbmuiguin sámegiela, muhto dávjá jorgalin dárogillii go eanáš olbmot dárustišgohte muinna, lohká son.

Su mielas leat sihke buorit ja heitot bealit das go Finnmárkkubuohccivieso-stivra mearridii biddjat johtui Sámi dearvvašvuođa siidda plánenbarggu.

Stivra háliida siidda huksenplána válbmejuvvot boahtte jahkái

Siida sihke buorre ja heitot Sápmái

Vandbakk lohká sámi dearvvašvuođa siida mii galgá čohkket sámi doaktáriid, geain lea earenoamáš čehppodat iežaset suorggis, Kárášjohkii lea sihke buorre ja heitot Sápmái.

Ole Mathis Hetta

Ole Mathis Hetta

Foto: NRK

– Dat dieđusge nannešii doaktáriid gelbbolašvuođa, muhto dát maid goaridivččii sámi dearvvašvuođa fálaldaga eará sajiin Sámis, lohká Vandbakk.

Sámi doavttirsearvvi jođiheaddji Ole Máhtte Hetta ii leat ovttaoaivilis Vandbakkain.

Gula su oaiviliid dás:

Boazodolliide sierra dearvvašvuođa fálaldaga

Øyvind Vandbakk mielas galggašii maid heivehit iešguđet ge sámi guovllu doavttirdivššu guovllu dearvvašvuođa hástalusaide.

– Guovdageidnui galggašii ovdamearka dihte ásahit boazodoallodearvvašvuođa-fálaldaga. Boazodoalus leat beare olu seammalágan lihkastagat mat addet bákčasiid ja ealáhusas leat maid oallugat geat bávččagahttet gulu. Dá lea dakkár suorgi mas galggašii leat riekti gáibidit sierra divššu ja buoret dustema go dat mii dál lea, lohká ovddeš doavttir.

Dása gal mieđiha Hetta, muhto lohká dán eambbo dutkanáššiin go dearvvašvuođa bálvalussanboazosápmelaččaide.

– Diet lea hui gáržžes ášši ja eanet dutkama duohken. Diekkár bálvalusa sáhtášii cegget Guovdageidnui, muhto eat mii sáhte hágget sámi spesialista doavtterbálvalusaid, lohká Hetta.

Korte nyheter

  • Kuhmunen erenoamáš listtus Ruoŧas

    Ruoŧa jođiheaddjiid searvvi, Ledare, mielas lea nuorra sámenisu Sara-Elvira Kuhmunen okta dain geasa sis lea erenoamáš jáhkku, ja gean navdet ain eanet lihkostuvvat boahtteáiggis.

    Searvi ráhkada jahkásaččat listtu maid gohčodit «Framtidens kvinnliga ledare». (Boahtteáiggi nissonjođiheaddjit). Listtus leat 75 nuorra nissonolbmo nama, ja olles listu almmuhuvvo miessemánu 18. beaivvi.

    Sara-Elvira Kuhmunen lea Johkamohkis eret, ja lea Sáminuorra searvvi jođiheaddji.

    Sáminuorra dat lea ge almmuhan dán dieđu listtu birra iežas Instagram-konto bokte.

    Kuhmunen lea maŋemus jagiid áŋgiruššan dáistalit sápmelaččaid vuoigatvuođaid ovddas, ja son lea maid ovdagovva eará sámi nuoraide.

    Kuhmunen lea maid oassálastán Sámi Grand Prix gilvvus ja son lea gieskat ožžon Ubmi sámesearvvi nuoraidbálkkašumi.

    .

    Sara Elvira Kuhmunen, Sáminuora jođiheaddji
    Foto: Anne Maret Päiviö / Sameradioen
  • Med på lista over «Framtidens kvinnliga Ledare» i Sverige

    President for ungdomsorganisasjonen Sáminuorra, Sara-Elvira Kuhmunen, er i år med på lista over «Framtidens kvinnliga Ledare».

    Det er det svenske fagforbundet for ledere, Ledarna, som årlig lager denne lista.

    Lista består av 75 personer som er sjefer og ledere, og er unge kvinner. Hele lista offentliggjøres 18. mai.

    Det er Sáminuorra som melder om dette på sin Instagram-konto.

    Fagforbundet Ledarna har over 100.000 medlemmer.

    Kuhmunen er fra Johkamohkki /Jokkmokk i Nord-Sverige.

    Hun deltok i joike-delen i Sámi Grand Prix 2022 med joiken «Čuvggodit». Hun gikk videre til gullfinalen, som Jörgen Stenberg vant.

    Kuhmunen ble i 2023 tildelt Anders Carlberg-minnepris, som tildeles årets unge forbilde i Sverige.

    Sara-Elvira Kuhmunen
    Foto: Per Heimly / NRK
  • Fem politimelde etter snøskuterkøyring

    Fem personar vart tekne på fersk gjerning i å ha køyrd ulovleg på snøskuter i eit villreinområde på Vikafjellet. Det melder Statens naturoppsyn, SNO, som natt til torsdag var ute på kontroll. Dei fem blir politimelde, skriv SNO i ei pressemelding. Så langt i vinter har SNO politimeld 87 personar for ulovleg køyring, dermed bikkar talet no 92 politimeldingar.

    – Ulovleg snøskuterkøyring i villreinområde er svært uheldig på denne tida av året, seier Ole Morten Sand, seksjonsleiar i Statens naturoppsyn (SNO). Han viser til at det er rett før villreinkalvinga, og dermed ekstra alvorleg med ulovleg motorferdsel.

    Snøskuterkøyring på Vikafjellet
    Foto: Sigurd Nordeide-Felde.