Hopp til innhold

I Kautokeino føler man seg tryggest

En undersøkelse viser at folk i Kautokeino føler seg tryggest i landet. Lensmannen tror det skyldes samholdet i kommunen.

Kautokeino - Guovdageaidnu - sommer

I samebygda Kautokeino viser en fersk undersøkelse at folk ikke er redde for å bli utsatt for noe kriminelt.

Foto: Malene Larsen Gaino / NRK

Den ferske undersøkelsen «Trygge kommuner 2013», gjort av Sentio research, viser at det er i Kautokeino, Kristiansand og Tromsø at folk føler seg tryggest, ifølge TV2.

Aller tryggest føler de seg i Kautokeino viser undersøkelsen.

– Godt samhold

– Det er et godt samhold i samfunnet her, og derfor føler folk seg trygge på hverandre, sier lensmann i Kautokeino Klemet Klemetsen til NRK.
Personene i undersøkelsen har besvart spørsmål om kriminalitet sykehusbehandling, og kriseberedskap.

Klemet Klemetsen

Lensmannen i Kautokeino Klemet Klemetsen mener befolkningen i kommunen hans har et godt samhold, og derfor stoler på hverandre.

Foto: Johan Ante Utsi / NRK


Trygghetsskalaen går fra 0 (svært lite trygg) til 100 (svært trygg). Kautokeino scorer 79,4 poeng. Mens Kristiansand og Tromsø har henholdsvis 74,4 og 72,5 poeng.

Glad for at folk er trygge

Klemetsen forteller at politiet har et godt forhold til befolkningen i Kautokeino.

– Dermed så føler de også at de kan stole på oss.

Lensmannen er godt fornøyd med at Kautokeinos beboere føler seg trygge i hverdagen.

– Det er veldig godt å vite at folk i samfunnet vårt ikke går rundt og er redde.

Korte nyheter

  • Čoahkkinastet Brusselis dán vahkku

    Dán vahkku deaivvadit buot golmma Sámedikkiid ovddasteaddjit ja sámeráđi EU- kommišuvdna Brusselis, Belgias gaskavahkus bearjadahkii.

    Deaivvademiin áigot buoridit ja ovddidit EU-kommišuvnna ovttasbarggu sámedikkiiguin ja sámi álbmogiin.

    Sámi parlamentáralaš ráđi sivraláhttu Anni Koivisto muitala eambbo dan birra dás:

  • Rahpet dáiddačájáhusa mas Áillohačča dáidda

    Álttá dáiddáriidsearvi ráhpá njukčamánu 23 b. čájáhusa mas čájehit Áillohačča (Nils Aslak Valkeapää) dáidaga. Čájáhusas čájehit sii osiid guovtti čoakkáldagaid maid Áillohaš skeŋkii Guovdageainnu ja Omasvuona suohkaniidda, muhtin tevnnegiid ja birrasiid 25 málagovaid.

    Čájáhusa kuráhtor Hilde Skancke Pedersen muitala ahte son lea ilus ahte Álttá dáiddáriidsearvvis lea beroštupmi čájehit Áillohačča dáidagiid.

    – Lea hui dehálaš ahte su dáidda čájehuvvo ođđa buolvvaide, maiddái Finnmárkkus.

    Čájáhus lea rabas njukčamánu 23 b. gitta cuoŋománo 15 b. Rahpanbeaivvi doallá maiddai professor sámi kultuvrras ja girjjálašvuođas Harald Gaski logaldallama Áillohačča eallima ja dáidaga birra.

    Nils-Aslak Valkeapää (1943–2001)
    Foto: Unto Järvinen / HS / Unto Järvinen / HS
  • Sámi pop konsearta Munch-museas

    Bearjadaga njukčamánu 24 b. čuojaheaba Katarina Barruk ja Elina Waage Mikalsen konsearta Munch-museas.

    Munch live dáiddalaš jođiheaddji Ingrid Moe muitala ahte sis lea mihttu loktet dálááigge ođasmahtti dáiddáriid ja musihkkáriid.

    – Katarina Barruk lea dehálaš ođđa jietna Norgga pop-musihkas. Son lávlu áitojuvvon ubmisámegillii ja ráhkada sierralágán musihkalaš lanja hearkivuođas ja nanusvuođas.

    Moe muitala ahte geahččit sáhttet vuordit fámolaš pop-konseartta.

    Katarina Barruk muitala iežas illudit konsertii.

    – Lean hui ilus ahte Munch háliida searvat dán prošektii. Dat mearkkaša olu, go ii leat dávjá ahte sihke ubmi- ja mearrasámi kultuvrrat leat seamma lávddis oktanaga, čilge Barruk.

    Katarina Barruk sitter med beina i kors i skogen. Håret er flettet inn med samisk pynt.
    Foto: Sara Berglund / Sara Berglund