Hopp til innhold

Her er kandidatene i Tysfjord

I Tysfjord kan folk velge mellom seks lister. 105 kandidater kjemper om 17 plasser i kommunestyret. Det er kun menn som stiller som ordførerkandidater.

HER ER PARTIENE OG LISTENE SOM STILLER TIL VALG:

  • Det norske Arbeiderparti
  • Felleslista for Høyre, Kristelig Folkeparti, Venstre og Uavhengige
  • Senterpartiet
  • Sosialistisk Venstreparti
  • Tverrpolitisk liste for Tysfjord
  • Tysfjord bygdeliste

KANDIDATENE

Det norske Arbeiderparti:

1 Tor Asgeir Johansen 1971
2 Alfhild Larsen 1966
3 Edvart Olav Stenbakk 1944
4 Unn Mari Haukøy Gerhardsen 1982
5 Svein-Arne Jakobsen 1965
6 Gerd-Sissel Stenseng 1975
7 Brynjulf Furubakk 1942
8 Emma Kristensen 1946
9 Kjell Klingan 1949
10 Nelly Beate Molvik 1973
11 Johan Daniel Hætta 1954
12 Bjørnar Nøis 1956
13 Bård Almås 1964
14 Odd N. Jensen 1945
15 Erling Kristensen 1943
16 Bjarne Langmo 1945
17 Jan Eirik Ellefsen 1947

Felleslista for Høyre, Kristelig Folkeparti, Venstre og Uavhengige:

1 Filip Mikkelsen 1955
2 Pernille Krogh Storøy 1970
3 Jan Ivar Jakobsen 1972
4 Johnny Langmo 1973
5 Stig Kåre Amundsen 1977
6 Ivar Otto Knutsen 1975
7 Heidi Kalvåg 1974
8 Lars Filip Paulsen 1979
9 Ellen Paulsen 1985
10 Jørgen Kintel 1991
11 Fred Andersen 1943
12 Tom Heggstad 1956
13 Elisabeth Moe 1981
14 Anette Krogh 1975
15 Marit Meltzer 1974
16 Ann Aashild Hansen 1967
17 Ivar Jakobsen 1946
18 Pål Åge Gælok 1984
19 Berit Mølderup 1976
20 Tonje Jakobsen 1983

Senterpartiet:

1 Leif Harald Olsen 1952
2 Bente Amundsen 1977
3 Øyvind Johansen 1969
4 Johanne Ellingsen 1947
5 Skjalg Solhaug 1957
6 Anders Sæter 1946
7 Inga Karlsen 1934
8 Kirsti Knutsen 1963
9 Bjørn Allan Fagernes 1983
10 Karl Gunnar Mikkelsen 1957
11 Mareno Mikkelsen 1947
12 Aud May Aakre 1945
13 Knut Magne Markussen 1959
14 Luba Jakobsen 1965
15 Bjørnar Grunni 1958
16 Jan Magne Storå 1950
17 Kristin Kristiansen 1975
18 Karin Kristiansen 1955

Sosialistisk Venstreparti:

1 Leif Kristian Klæboe 1940
2 Eirik Dyrnes Gulliksen 1975
3 Torgeir Ness 1964
4 Marita Fagernes 1978
5 Liv Solheim 1970
6 Hugo Ellingsen 1977
7 Cille Skogvoll 1974
8 Rolf Lian 1959
9 Roy Arne Westermann 1959
10 Erling Skjelnes 1952
11 Anne Marie Johansen 1946
12 Tone Iversen 1967
13 Terje Ellingsen 1947
14 Svein Arnt Berg 1949
15 Hugo Soleng 1947
16 Jørunn Jakobsen 1966
17 Nils O. Nilsen 1938
18 Ann Urheim 1967
19 Anders Paulsen 1945
20 Karl Gustav Karlsen 1958
21 John Gunnar Skogvoll 1950


Tverrpolitisk liste for Tysfjord:

1 Guttorm Aasebøstøl 1966
2 Jan-Einar Pedersen 1953
3 Ellen Verdier Pedersen 1965
4 Lars Olle Gerhardsen 1952
5 Siv Kjersti Grunnvoll 1968
6 Kjell Eddy Nicolaisen 1968
7 Ann-Lill Sjøgård 1960
8 Børge Stenseng 1967
9 Rita Borgen 1949
10 Leif Pedersen 1943
11 Edith Mona Olsen 1936
12 Bjørn Johansen 1965
13 Finn Viggo Molvik 1962
14 Nils Kristian Sørensen 1946
15 Harald Pedersen 1946


Tysfjord bygdeliste:

1 Kurt Solstrøm 1970
2 Monica Jensen 1971
3 Laila Åmodt 1979
4 Viktor Paulsen 1992
5 Rudi Langseth 1984
6 Marleif Eriksen 1973
7 Inger Helen Kaspersen Åmo 1981
8 Rainer Soleng 1978
9 Steve Paulsen 1980
10 Iselin Hilstad 1991
11 Peggy Øvervoll 1977
12 Nils Ove Skalltje 1975
13 Beate Mikkelsen Solstrøm 1980
14 Alexander Mikkelsen 1982

Kilde: www.regjeringen.no

Korte nyheter

  • Seminára sámi mánáidgirjjálašvuođa birra: – Dá lea álgu sámi mánáid girjjiide

    Sámedikki girjerájus, Juoigiid searvi ja Norgga mánáidgirjeinstituhtta lágidedje odne rabas seminára sámi mánáid girjjálašvuođa birra Oslos.

    Girječálli Inga Ravna Eira, sámi girječálliid searvvis, lei okta dain gii čuovui seminára.

    – Dát mearkkaša hui olu sámi girjjálašvuhtii ja sámi girječálliide, danin go mii leat guhká váillahan girjjiid mánáide erenomážit ja maiddai nuoraide.

    Su mielas lea buorre go dákkár seminára dollo, ja muitala ahte sis lea ihttin gis bargobádji mas galget digaštallat mo galget bargat sámi mánáid girjjálašvuođain ovddasguvlui.

    Son čilge ahte Sámis eai leat doarvái mánáidgirječállit, ja jus galget eambbo mánáidgirjjit de adnojit eambbo girječállit maiddái mánáid ja nuoraide.

    – Jus mis galgá boahtteáiggis gávdnot sámegiella, de fertet mii álgit mánáiguin ja mánáide. Erenomážit dál galggašii dahkkot hui stuorra bargu oažžut olu sámegiel mánáidgirjji.

    Son dadjá ahte mánát galggašedje álgit beassat gullat girjjiid dalán go riegádit ja gitta 13-14 jagi rádjái, muhto ahte Sámis eai leat girjjit buot daid ahkásaččaid.

    – Min oainnu mielde lea hui dehálaš sámegielat mánáide oažžut dan vásáhusa, girjjit han ovddidit sámegiela ja go mánát gullet iežaset gillii girjji, dain leat máŋggalágan vásáhusa.

    Ihttá bargobádjái lohká vuordit ahte dat geat galget doppe hállat doppe buktet árvalusaid muhto maid ahte sii ovttas galggašit gávnnahit juoidá.

    – Dá lea álgu sámi mánáid girjjiide, ja dás rájes de álget várra dahpahuvvot áššit, sávvamis.

    Inga Ravna Eira
    Foto: Iŋgá Káre Márjá I. Utsi / NRK
  • Kártadoaimmahat dohkkeha Oslove – mieđihit iežaset ádden ášši boastut

    Kártadoaimmahat lea dál dattetge dohkkehan Oslove nama almmolaš máttasámegiel namman Norgga oaivegávpogii.

    – Mii dat leimmet boastut ádden. Gielda lei ožžon formálalaš rávvaga sámi báikenammanevvohagas maid lága mielde galget dahkat, lohká Kártadoaimmahaga ossodatjođiheaddji Helge Dønvold.

    Kártadoaimmahat šálloša go álggos dieđihedje gildii ahte namma ii dohkkehuvvo.

    Dál álgá Oslo gielda čalmmustahttit gávpoga sámi nama.

    – Lean hui ilus go dát manai bures ja go Oslo sámi namma dál lea almmolaččat dohkkehuvvon, lohká Oslo gávpotráđi njunuš, Eirik Lae Solberg.

    Gávpoga sámi namain sii dáhttot čájehit ahte atnet árvvus sámi kultuvrra, ja čájehit ahte Oslo lea buohkaid oaivegávpot, maiddái buot sámiid oaivegávpot, deattuha son.

    Oslo gieldda neahttasiiddus geavahišgohtet Oslove earret eará gávpoga logos, buohtalagaid gávpoga dárogiel namain.

    Ihtet maiddái áiggi mielde Oslove-geaidnošilttat. Gielda áigu muđuid vel árvvoštallat man láhkai buoremusat čalmmustahttet gieldda sámi nama.

    Oslove lea gávpoga namma máttasámegillii, ja dál juo geavahit sihke searvvit ja ásahusat dán sámi nama Oslos.

    Oslove-skilt på Samisk hus i Oslo.
    Foto: Mette Ballovara / NRK
  • Fálli nåvkå varresvuohtakontrållåv

    Dån guhti årru Hábmera suohkanin ja la 40 ja 79 jage gaskan oattjo dal varresvuohtakontrållåv tjadádit masta i dárbaha majdik mákset.

    Vuoratjismáno 29. biejve álggá Saminor3-guoradallam Hábmera suohkanin, ja vihpá gitta ájgen moarmesmáno 14. bæjvváj.

    Guoradallama åvddåla gåhttju Hábmera suohkan ja Saminor3 álmmuktjåhkanibmáj, mij tjadáduvvá uddni vuoratjismáno 25. biejve sebrudakvieson Ájluovtan kl. 17.00 ja Hamsunguovdátjin kl. 20.00.

    Danna Hábmera suohkan galggá subtsastit manen Saminor3 la ájnas gájkajda suohkanin, ja guoradalle galggi subtsastit sisano birra viesátguoradallamin – manen Saminor3 guovte vahko duogen suohkanin sierra varresvuodastasjåvnåv rahpá.

    Vihttalåk suohkana li maŋen Saminor3:n.

    Bilde av faglig leder for Saminor 3-undersøkelsen, Ann Ragnhild Broderstad, foran Saminor-bussen.
    Foto: Solveig Norberg / NRK