Hopp til innhold

Helga Pedersen: – Gal dát lei dego návet

Stuorradiggeáirasii lei vissa eannjehas vásáhus galledastit Beaivváža teahtervistti. – «Návethádja» lei vuosttaš maid son dajai, muitala neavttár.

Muggsopp og vannlekkasje i kulturhuset i Kautokeino

KUOHPA JA KUOHCAGAN: Earret eará ná lea duolletálle oaidnit Beaivváš Sámi Našunála teahtera visttis Guovdageainnus.

Foto: Jan Öqvist

Helga Pedersen

FINAI GUOSSIS: Finnmárkku Bargiidbellodaga stuoradiggeáirras Helga Pedersen finadii gieskat Guovdageainnus, gos galledasttii Beaivváš-teahtera visttii. Boahtte jagáš sámediggeválggaide lea maid Nuortaguovllu válgabiire vuosttaševttohas iežas bellodaga ovddas.

Foto: Mette Ballovara / NRK

– Go Rolf Degerlund rabai teahtersále uvssa, de lei Helga Pedersen dadjan «dáppe han lea návethádja». Ja Pedersen gal juo diehtá makkár hádja dat lea, go sus han lea alddes návet.

Nu muitala Beaivváš-neavttár Mary Sarre, ja boagusta veaháš.

Son hállá Helga Pedersena teahtergalledeami birra.

Teahterhoavda Rolf Degerlunda mielas lea Pedersen ádden man vearrái dilli lea teahtervisttis.

  • Guovllas govvaovdamearkkaid dás vuollelis:
Muggsopp og vannlekkasje i kulturhuset i Kautokeino
Foto: Jan Öqvist

Ii nu movttidahttii galledeapmi

Rolf Degerlund

ÁIGÁ EDDON: Beaivváža teahterhoavda Rolf Degerlund dat «ofelasttii» Helga Pedersen teahtervisttis Guovdageainnus gieskat.

Foto: Beaivváš Sámi Našunálateáhtera / Preassagovva

NRK deaivvada Helga Pederseniin Norsk kritikerlag:a bálkkašandoaluin Oslos, gos Beaivváš gieskat gudnijahttojuvvui bálkkašumiin.

Ja go NRK gulaskuddá Pederseniin dáid návet-cealkámušaid, de čilge:

– Mu galledeapmi ii lean gal dien dáfus nu movttiidahtii. Beaivváš-teahtera bargiid bargodilli lea hui heitot. Ja liikkáge nagodit sii buvttadit teahtera hui alla dáiddalaš dásis, ja sii han gudnijahttojuvvojit velá bálkkašumiin dál.

– Ja gal dat juo lea áigi ahte guovddášeiseválddit farggamusat ordnejit ođđa teahtervistti Beaivvážii, dajai Pedersen dalle.

Ridnoaivi ja nieguidoaidni bihttás

VÁIVVÁŠUVVOJIT KUOHCAGAN TEAHTERVISTTIS: Dá Beaivváža neavttárat «Ridnoaivi ja nieguidoaidni»-bihtá čájáhusa oktavuođas.

Foto: Beaivváš Sámi Teáhter

Háliida bágget ráđđehusa

Maŋŋá lea NRK sádden čálalaš jearaldaga Helga Pedersenii, dáinna jearaldagain:

– Don han leat ieš vuosttaševttohas boahtte jagáš sámediggeválggaide. Maid ieš áiggut bargat buoridandihtii Beaivváža visttedili?

– Jos Norgga ráđđehus ii vuorut Beaivváža boahtte jagáš stádabušeahtas, de ferte Stuorradiggi njulgestaga geatnegahttit ráđđehusa dan dahkat, fástida Pedersen, ja joatká:

– Stuorradiggi ja ráđđehus ferteba mieđihit ahte dán guovtte ásahusas lea ovddasfástádus Beaivváža hárrái. Eaba sáhte ekonomalaš ovddasfástádusa cealkit eret suohkanii, fylkkasuohkanii dahje Sámediggái. Buot dát golbma ásahusa han leat vásihan ahte bušeahttat unniduvvojit.

– Stáhta ferte leat mielde ruhtadit. Dát galggašii čovdojuvvot boahtte jagi mielde, ja dan ovddas áiggun stuorradiggeáirrasin bargat, lasiha Pedersen.

Korte nyheter

  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK
  • Påviste fire bjørner i et nytt hårfelleprosjekt

    Sommeren 2023 ble det for første gang samlet inn hårprøver fra et 500 kvadratkilometer stort område på nordsiden av Tanaelva i den vestlige delen av Tana kommune.

    Det melder Norsk institutt for bioøkonomi (Nibio).

    – Totalt ble det samlet inn 27 hårprøver som var positive for brunbjørn, sier laboratorieleder Ida Marie Bardalen Fløystad ved Nibio Svanhovd.

    Fra disse prøvene kunne forskerne identifisere fire ulike bjørner, to hannbjørner og to hunnbjørner.

    Alle de fire bjørnene som ble påvist i hårfelleprosjektet i Tana i 2023 var tidligere kjente individer.

    Målet med prosjektet er å få mer informasjon om bjørnenes bevegelser i området, tidsmessig områdebruk, og om mulige slektskap mellom individene.

    – Den overordnede målsettingen med disse hårfelleprosjektene er å få mer kunnskap om antall bjørn, kjønn og hvilke individer som påvises, sier Ida Marie Bardalen Fløystad.

  • Beatnagat gaikodan bohccuid Bájilis 

    Badjeolmmoš Tommy Vitblom vulggii iskat lea go ealu sisa mannan luovosbeatnagat go oinnii Facebookas čállosa ahte luovusbeatnagat leat jođus Kangos guovllus Bájila gielddas Ruoŧas. Dalle son gávnnai njeallje jápmán bohcco, dieđiha Sveriges Radio.

    – Dákkár oainnáhus darvána millii, muitala Vitblom.

    GPS ja drona veahkkin lea son gávnnahan ahte beatnagat oaguhedje bohccuid máŋggaid miillaid ovdal go de loahpas fallehedje. Vitblom muitala dán dáhpáhuvvat dávjjit aht dávjjit. (Čájáhusgovva)

    Reinkadaver
    Foto: Erik Ropstad