Hopp til innhold

Heittii oahpaheaddjin – dál álgá komihkkárin «Nytt på Nytt»-prográmmii

Juste ovdalgo korona leavvagođii, de mearridii sámi komihkkár Isalill Kolpus (33) guođđit iežas dalá barggu oahpaheaddjin. Son háliidii komihkkárin šaddat.

Portrett av Isalill Kolpus i Humorflaten

Isalill Kolpus boahtá oidnot Johan Goldeniin ja Bård Tufte Johanseniin Nytt på Nytt prográmmas dán čavčča.

Foto: Ole Kaland / NRK

Les saken på norsk.

Dovden ahte oahpaheaddjin bargat šattai hui lossat, ja ledje olu vuordámušat. De jerren alddán, maid mun rievtti mielde háliidivččen bargat?. Na humoriin dieđusge, muitala Kolpus.

Mo dustet oalát guođđit iežat oahpaheaddjebarggu?

Mun soaittán leat veaháš jalla ja várra jáhkkil, boagusta Kolpus.

Son lea ovdal bargan sámegiel oahpaheaddjin ja dadjá ahte diet bargu lea álo olámuttus.

Jus dárbbašan barggu, de lea dušše riŋget muhtin skuvlii Norggas ja jearrat váilu go sis sámegiel oahpaheaddji. Dien dáfus in bala barggu haga šaddat boahtteáiggis, čilge son.

Isalill Kolpus
Foto: Kjetil Solhøi / NRK

Rivttes báikkis rivttes áigái

Movt lea Isalill ná oanehis áiggis olahan ná guhkás? Dán gažaldaga jearai NRK sus.

Olles mu karrieara lea lihku duohkin leamaš. Mun lean deaivan leat doppe gos vejolašvuođat leat leamaš.

Isalill lea ovdal bargan NRK Sámis ja evttohii gieskat ráiddu, masa son galggai oažžut veahki NRK Underholdningas ovddidit.

Ráiddus ii šaddan mihkkege, muhto Isalill oaččui golmma-mánnosaš barggu teakstačállin guoimmuhanprográmmas «Nytt på Nytt».

Isalill Kolpus «Nytt på Nytt»-logo ovddabealde.

Isalill Kolpus «Nytt på Nytt»-logo ovddabealde.

Foto: Kjetil Solhøi / NRK

Lea dakkár dovdu ahte mus lea leamaš beanta njuolggobálggis, go mun dieđán doppe leat ollu eará komihkkárat, geat maid livčče háliidan dán barggu, muitala Kolpus.

Buoremus ja vearrámus mii munnje sáhttá dáhpáhuvvat

Isalill váldá badjelasas Pernille Sørensena barggu, gii lea leamaš gávcci jagi mielde prográmmas.

Dát lea vearrámus mii munnje livččii sáhttán geavvat, dadjá son skealbmamojiin. Muhto dieđusge stuora gudni, ja Pernille lea mus leamaš ovdagovvan máŋggaid jagiid.

Pernille Sørensen ja Isalill Kolpus

Isalill Kolpus lea ovdal leamaš guossin «Nytt på Nytt:s» Pernilliin, ja biddjo dál su sadjái.

Foto: NRK

Bård Tufte Johansen illuda sakka ovttasbargat sámi komihkkáriin.

- Moai letne juo ovttas bargan muhtun áigge ja lean oahpásnuvvan suinna, ja moai Johaniin geat letne juo panelas, vuostáiválde su buriin mielain dán čavčča, dadjá Johansen.

Bård Tufte Johansen

Bård Tufte Johansen jáhkká ahte šaddat miellagiddevaš čakča Isalillain.

Foto: Ole Kaland / NRK

Dáid cukcasiid in muital dáččaide

Isalill lea máŋgii doallan stand-upa Sámis, ja ráhkadan podkastta «Sameting» Dávvet Bruun-Solbakkain.

Su maŋimuš bihttá «Oja, du er nysame?», válde maiddái geahččit bures vuostá.

Boahtá go dus vuhttot movtge sámi humora?

Mu sámi perspektiiva boahtá dieđusge oidnosii, muhto mun in vikkat dan oidnosii, in ge hilggo dan, lohká Kolpus.

Isalill Kolpus i redaksjonsmøte

Isalill redakšuvdnačoahkkimis.

Foto: Oda Elise Svelstad / NRK

Isalill muitala viidáseappot ahte su mielas lea erohus doallat stand-up dáža ja sámi gehččiide. Muhtun cukcasiid son muitala dušše sápmelaččaide.

Go lean eambbo diekkár dážalágan báikkis, de hárve geavahan alkoholismma, eanavuoigatvuođaid dahje buhtadusaid suohtastallanfáddán.

Son čilge ahte lea dan dihte go son dovdá ahte dážat eai soaitte áddet buot beliid, mat leat vuođđun dáidda cukcasiidda.

Sápmelaš ádde dan, muhto dáža ii dáidde dan áddet, lohká son.

Vuosttaš gii ii leat Oslo-guovllus eret

Isalill lea vuosttaš sámi nissonolmmoš ja finnmárkulaš, gii dál čohkkeda lávdestullui.

Son lea maiddái vuosttaš komihkkár gii boahtá olggobealde Østlándda, ja jáhkká ahte son riggudahttá dán humorprográmma.

Mus lea sierralágan oaidnu sápmelažžan, finnmárkulažžan ja nissonolmmožin. Leat unnán nissonolbmot humor-Norggas, ja vel unnit sápmelaččat. Dat ahte lea eará perspektiiva go Johanis ja Bårdas lea munnje dušše ovdamunnin, dadjá son.

Korte nyheter

  • St1 bieggafápmoplánat Gáŋgaviikka gielddas

    Gáŋgaviikka gielddas Finnmárkkus lea heajos ruhtadilli ja ealáhusat rahčet. Danin oaivvilda ealáhusnjunuš ahte bieggafápmorusttet sáhtašii buoridit sin dili.

    Seammás vigget ássit geat soitet oažžut bieggaturbiinnaid iežaset lahka caggat huksenplánaid.

    St1 Norgga dat lea plánemin bieggafápmorusttega Skeavvonjárgii, Gáŋgaviikka gielddas.

    Eanet áššis oainnát sámi TV Ođđasiin.

  • Ássit fuolas Anárjávrri čáhcemuddemis

    Anárjávrri ássit leat fuolas jávrri čáhcedili muddemis Ruošša dálá dili dihtii. Riikkaidgaskasaš dulvadansoahpamuš doaibmá vel, muhto Suopma lea goit sihkkarastan nuppelágan ge dili.

  • Samisk høgskole får 6 millioner kroner for etablering av studier i Øst-Finnmark

    Stortinget tildeler 6 millioner kroner til Samisk Høgskole for perioden 2023-2026. Rektor ved høgskolen Laila Susanne Vars er svært fornøyd.

    – Jeg er takknemlig for at Stortinget har bevilget tilleggs midler slik at vi kan videreutvikle og etablere studier i Øst-Finnmark. Samisk høgskole har hatt dette som mål de siste årene, men har manglet bevilgning. Denne tildelingen gjør det mulig for Sámi allaskuvla å etablere begynnerkurs i samisk, nærmere bestemt «SÁÁL -Nordsamisk i praktiske læringssituasjoner". I tillegg har vi planer om å tilby etter- og videreutdanning i Øst-Finnmark for lærere og andre. Dette er i tråd med Samisk høgskoles strategi på utvidelse av begynnerkurs i samiske språk, sier Vars.

    Rektor håper også at Stortinget og regjeringen vil følge opp Sannhets- og forsoningskommisjonens forslag når de behandler statsbudsjett i høsten 2023, og at de gjennom dette styrker Samisk høgskoles studietilbud.

    Midlene er en del av den nylig vedtatte aktivitetspakken for Øst-Finnmark, der regjeringspartiene og SV på Stortinget har blitt enige om å tildele totalt 105 millioner kroner. Formålet med midlene er å skape arbeidsplasser og et bedre tilbud for innbyggerne i Øst-Finnmark.

    Det kommer frem i en pressemelding torsdag.

    Loga sámegillii.

    Sámi allaskuvlla rektor, Laila Susanne Vars.
    Foto: Marie Louise Somby / Árvu