Hopp til innhold

Hei Lola vuoiti maŋemus Luo-Mus guossin

Eva Jeanette Iversen bekkii Hei Lola 2004 lávlunvuoitin, muhto maŋŋel dan jávkkai son. -Mun dego čákŋen bidjui, muitalii Eva Jeanette go finadii maŋemus Luo-Mus Máilbmi sáddagis.

Eva Jeanette Iversen
Foto: Wenche Marie Hætta / NRK

Eva Jeanette Iversen Luo-Mus Mailmmis 31/10-08

Oidnui, gullui ja jávkkai

Vuosttaš háve go Eva Jeanette Iversen lávkii lávdái mas duođai boahtá oidnosii, lei 2003 Sámi Grand Prix oktavuođas. Dien jagi searvvai lávlungilvui lávlagiin "Go dovddastin". Ii beassan dan golbma buoremusa searvái dien háve, muhto ii Eva Jeanette vuollánan.

Jagi maŋŋil almmuhuvvui ahte galgá lágiduvvot sámi "Idol". Das lei namma "Hei Lola!". Ollu nuorat serve, nu maiddái Eva Jeanette Iversen. Ja manai buoret go Sámi Grand Prixas. Son vuittii lávlungilvvu. Ja sáhttá namuhit ahte Eva Jeanette vuittii iežas beakkán oambeali badjel. Dát oambealli lea Sámi Grand Prix 2008 vuoiti Elin Kåven.

Dá lea maid Eva Jeanette Iversen lea bargan:

  • 1999 lei Eva Jeanette mielde Nuoraidlávddis Riddu Riđđu festiválas. Dien jagi leigga earret eará Mia Rasmus ja Tiina Sanila maid mielde dien seamma lávddis.
  • Lei mielde joavkkus Starga maŋŋel Hei Lola 2004, muhto joavku lea dál heaittihuvvon.
  • Eva Jeanette Iversen lea vázzán musihkka-álbmotallaskuvlla, ja doppe lea oahppan "stev". Dá lea norgga álbmotmusihkkii gullevaš, ja dán háliidii Eva Jeanette oahppat danne go su áhčči lea dáčča. Danne dovddai ge gullevašvuođa maiddái dáčča kultuvrii.

Korte nyheter

  • – Lip mij láddáduvvamijn barggam Divtasvuonan?

    Vuonarijka Sámemisjåvnå guovllojådediddje Gasska- og Lulle-Vuonan Øyvind Fonn guossidij Ájluovtav Hábmera suohkanin vásse vahko, ja lågådaláj Sámemisjåvnå barggohiståvrå birra Divtasvuonan jages 1935 gitta udnátjij.

    Dábálattjat gå Sámemisjåvnnå l Ájluovtan la siján evangelak tjåhkanibme biednadåben Elimin. Valla dán bále usjudallin Árrana siegen tjadádit tjåhkanimev masi luluj almulasj berustibme, dan diehti gå la muddo såbadimijn, ruopptot histåvråjda gehtjadit ja gæhttjat mij la dáhpáduvvam, subtsas Fonn.

    – Mij viessop ájgijn såbadusájn, árvvaladdamijn ja dåbdijdimijn, ja de mij gal vierttip álgget ållu várrogisát. Mij subtsastip iehtjama bargos mijá vuojnnemguovlos. Ja de gatjádijma rabás gatjálvisáv lågådallamin; lip mij láddáduvvamijn barggam Divtasvuonan?

    Fonn subtsas gå institusjåvnåjn barggin de lij dallusj ájádallam ahte da máná majt oattjojga sijá huvson galggin bajedit ja åhpadit Vuonarijka modella ja vuoge milta.

    – Juska lij huvso diehti, de lij duodaj vuona dábij milta. Nav vaj sáme perspektijvva jali identitiehtta máhtij buorebut várajda váldeduvvat. Duohtavuoda- ja semadimkommisjåvnå diedádusán tjuodtju sivilisering ja kultivering vuona mærráj milta lij oasse huvsos, ja dássta láddáduvvam tjuovoj. Dánna ij la nammadum makkirak konkrehta institusjåvnnå, valla vierttip ájádallat dasi mij aj oassálastijma dánna, javllá Fonn.

    Fonn buojkot skåvlå dile birra Fredly-institusjåvnån, gånnå åhpadijga dárogiellaj, jur gåk skåvllåpolitihkka lij dalloj, ja dat lij ham dárojduhttem.

    – Ja jus biedna l dárogiellaj, la dat aj vuohke gåktu dárojduhttá – gå ep guovtegielakvuodav duodastip, duoddi sån.

    – Lijma máhttám ietjáláhkáj tjoavddet majt dalloj dahkin, hæjttá Fonn.

    Åvddålijguovlluj sihtá Sámemisjåvnnå vásádusáj ja histåvråj birra gullat, ja sij båhti vas Hábmerij jage duogen.

    Gulldala ienebuv dánna.

    Odne mii oažžut guossái juoigi gii galgá searvat Norske Talenter gilvvuide, šoš! Ánne Márjá áigu hástalit Kolbjørna, máhttá go son muhtun sámegiel doahpagiid? Odne gullo maid julevmagasiidna, dii 12.04.
  • Romssa Sámi Vissui virgáduvvon beaivválaš jođiheaddji

    Les på norsk.

    Jill Abelsen Olsen šaddá vuosttaš beaivválaš jođiheaddji Romssa Sámi Viesus. Dat boahtá ovdán preassadieđáhusas.

    Son bargagoahtá čakčat ja galgá joatkit ohcamin heivvolaš lanjaid Sámi Vissui.

    Abelsen Olsen lea ovdal bargan seniorráđđeaddin Našunala sámi gealboguovddážis (NASÁG).

    Jill Abelsen Olsen
    Foto: Privat
  • Ii muital reivve birra mas cuiggodit Bargiidbellodaga kultuvrra

    Les på norsk.

    Vuossárgga bođii ovdan VG:s ahte Bargiidbellodaga sámediggejoavku lea sádden reivve Bargiibellodaga njunušolbmuide mas cuiggodit kultuvrra bellodagas.

    Bargiibellodaga sámediggejoavku parlamentáralaš jođiheaddji Ronny Wilhelmsen ii muital eambo reivve sisdoalus.

    – In hálit kommenteret áššiid maid leat čállán reivves, daningo dat lea oassin Bargiibellodaga siskkáldas proseassas, ja buohkat fertejit dovdat oadjebasvuođa bellodagas muitalit iežaset oaiviliid. Dássážii lea reivve sisdoallu min siskkáldas dokumeanta Bargiidbellodagas, dadjá Wilhelmsen.

    Ronny Wilhelmsen, Bargiidbellodat
    Foto: June Grønnvoll Bjørnback / NRK