Hopp til innhold

Regissør: Prestene kan ha forårsaket opprøret

Filmregissør Nils Gaup hevder at opprøret i Kautokeino hadde aldri funnet sted, dersom prestene hadde visst større respekt for menigheten i Kautokeino.

 

Forsvarer presten Stockfleth  

HØR: Forsvarer sin slektning

Nils Gaup
Foto: Sara Beate Eira / NRK

Slektningene til Nils Vibe Stockfleth avviser påstanden til Gaup.

– Samene var jo hysteriske, sier Gerda Stockfleth.

HØR: Forsvarer sin slektning  

Nå er det bare to døgn igjen til det er stor filmpremieren i Norge. Filmen "Kautokeino-opprøret " vises på Filmfestivalen i Tromsø.

Regissør Nils Gaup sier til NRK at prestene som var i Kautokeino i 1852 visste lite respekt for menigheten.

Samer ble pisket

– Prest Nils Vibe Stockfleth slo både unge og gamle og det ble brukt harde metoder mot samene. Dersom menigheten hadde hatt en prest som de kunne ha snakket med, så ville dette opprøret aldri ha funnet sted, påstår Gaup. 

Gerda Stockfleth
Foto: Johs Kalvemo

Gerda Stockfleth har arvet dagboka til  Nils Vibe Stockfleth og hun sier til NRK at situasjonen som oppstod i Kautokeino i 1852 var svært dramatisk.

– Det var nok ikke prestene som igangsatte opprøret. Jeg har lest at samene var hysteriske og angrep øvrigheten i den lille samiske bygda, sier 88 år gamle Gerda Stockfleth.

Les om de andre aktørene.

Korte nyheter

  • Biebmobearráigeahčču geassá ruovttoluotta vuostecealkámuša

    Varanger Kraft Hydrogen fitnodat lea mearridan sirdit plánejuvvon bieggaturbiinnaid mat livččet vejolaččat sáhttán nuoskkidit juhkančázi Bearalvágis.

    Diibmá Biebmobearráigeahčču ii miehtan plánaide viiddidit bieggafápmorusttega Rákkočearu alde, dan dihte go jus ribahit golgat kemikálaid de livčče golgat juhkančáhcái.

    Biebmobearráigeahčču gesii ruovttoluotta vuostecealkámuša go fitnodat mearridii sirdit njeallje turbiinna.

    Rákkonjárgga orohaga jođiheaddji Johan Magne Andersen fuolastuvvu go gullá NRK:s ahte áigot fas sirdit turbiinnaid.

    – Dát lea ođas midjiide, lohká Andersen.

  • Stuorra beroštupmi lohkat sámegiela

    Dál leat ohcciid logut almmolaččat Sámi allaskuvllas ja erenoamáš bivnnut lea lohkat sámegiela easkaálgi dásis. Dássážii leat 70 ohcci ja eatnašat sis leat bidjan dán váldovuoruheapmin. Masteroahpu sámegielas lea maiddái bivnnut, 24 leat ohcan dasa.

    – Lea hui buorre oaidnit loguid ahte man gallis háliidit oahppat sámegiela ja lea šállu go mis leat dušše 15 oahpposaji. Dát mearkkaša ahte lagabui 55 kvalifiseren ohcci gártet vuordinlistui, ja danne ferten boahttevaš vahkuid vuoruhit gulaskuddančoahkkimiid sihke Sámedikkiin, ráđđehusain ja Stuorradikkis politihkalašjoavkkuiguin, dadjá rektor Liv Inger Somby. Go giellaoahppu lea nu bivnnut, de ferte dása gávdnat čovdosiid, eambbo resurssaid ja ruđa, joatká Somby.

    Sámi allaskuvla fállá maiddái easkaálgi oahppu lullisámegielas ja dása leat 11 ohcci, muhto máŋggas eai leat vuoruhan dán oahpu bajimužžii. Nu čállá Sámi allaskuvla preassadieđáhusas.

    Sannhets- og forsoningskommisjonen overrekker rapporten. Kommisjonsmedlem Liv Inger Somby.
    Foto: Torgeir Varsi / NRK Sápmi
  • Suodjalus lea viežžan iežaset ruskkaid

    Ruskkat maid gávdne duoddaris maŋŋá Nordic Response soahtehárjehallamiid lea dál vižžojuvvon Suodjalusas.

    Maŋŋágo Nato-hárjehallan Nordic Response lei leamaš Rávttošvuomi álbmotmeahci láhka njukčamánus, de fuomášuvvui ahte guovllus ledje ollu ruskkat.

    – Dát ii livčče galgan dáhpáhuvvat, dadjá Marianne Rygh Bø, gii lea birasgáhttenoffiseara Suodjalusa operatiivvalaš váldoguovddážis.