Hopp til innhold

Har tatt ut løpere til AWG

Samisk Idrettsforbund har tatt ut 24 skiløpere til vinterens Arctic Winter Games, som går i Canada.

Jussi Rytky (13) på sprinten i fristil under AWG 2010.
Foto: Dan Robert Larsen / NRK

AWG-utvalget til Samisk Idrettsforbund har på et fellesmøte for noen uker siden, valgt hvem som skal få delta i Whitehorse, i mars 2012.

Her har de valgt ut 24 skiløpere fra hele Sápmi, i alderen 12 til 17 år, til deltakelse i Whitehorse i Yukon, 04.- 10.03.2012.

WG – uttak Canada, Whitehorse 04. – 10.03.2012

Flere fra Karasjok

Her er uttaket til vinterens AWG:

Jenter 12 – 13 år:

Amalie Tovås Storjord, Fjell Skilag
Anne Laila Guttorm Lindi, IL Nordlys
Ingrid Elise Trosten, Deanu Searat
Randi Marie Olli, IL Stil

Gutter 12- 13 år:

Jan Arthur Reinås, Fjell skilag
Ruben Forsberg, Guovdageainnu vs
Antaris Vannar, Sarek IF
Erlend Svendsen, IL Nordlys

Jenter 14-15 år:

Karin Pilflykt Nutte, Storlule sameforening
Linn Birgitte Njuolla, Unjárgga vs
Kristin Brekke, Sámiid valáštallan searvi
Sara Elin Birkely, Guovdageainnu vs

Gutter 14-15 år:

Sindre Olufsen, Fjell skilag
Aslak Ole Eira, IL Nordlys
Anders Boine Verstad, IL Nordlys
Jussi Rytky, Anár

Jenter 16- 17 år:

Rakel Birkeli, IL Nordlys
Naja Fors, IL Nordlys
Silje Biti, Deanu searat
Naima Nergård, Storlule sameforening

Gutter 16- 17 år

Morten Erichsen, IL Ilar
Jonas Boberg Svineng, IL Nordlys
Daniel Trosten, Deanu searat
John Andreas Skum, Sohppar sámisearvi

Flere av løperne har vært med før, som Jonas Boberg Svineng, fra Karasjok.

Sápmi også med

Historien til Arctic Winter Games begynner i 1967 i forbindelse med Canada Winter Games i Quebec City i Canada.

Da tenkte Stuart Hodgson og James Smith at det hadde vært en god ide å arrangere leker i mindre målestokk for arktisk ungdom. Hodgson og Smith var på den tiden kommisjonærer i henholdsvis Northwest Territories og Yukon. De fikk straks med seg guvernør Walter J. Hickel i den amerikanske delstaten Alaska.

I 1968 ble Arctic Winter Games International Committee (AWGIC) stiftet.

Kunstløp var en av de 21 hovedgrenene i AWG 2010 i Grande Prairie.

De første lekene ble holdt i Yellowknife i Northwest Territories i Canada. 500 atleter og ledere fra Northwest Territories, Yukon and Alaska deltok.

Etterhvert har Northern Alberta, Northern Quebec (Nunavik), Nunavut, den russiske provinsen Jamal, Grøland og Sápmi blitt med. Sápmi er foreløpig ikke fullverdig medlem av AWGIC og deltar bare i to grener; langrenn og innendørs fotball.

Under Arctic Winter Games 2010 i Grande Prairie, Alberta, Canada, deltok mer enn 2000 idrettsfolk, ledere og kulturdelegater. Det konkurreres i blant annet alpine grener, skiskyting, langrenn, curling, ishockey, innendørs fotball, badminton, basketball, dene games og arktiske idretter.

Korte nyheter

  • Seminára sámi mánáidgirjjálašvuođa birra: – Dá lea álgu sámi mánáid girjjiide

    Sámedikki girjerájus, Juoigiid searvi ja Norgga mánáidgirjeinstituhtta lágidedje odne rabas seminára sámi mánáid girjjálašvuođa birra Oslos.

    Girječálli Inga Ravna Eira, sámi girječálliid searvvis, lei okta dain gii čuovui seminára.

    – Dát mearkkaša hui olu sámi girjjálašvuhtii ja sámi girječálliide, danin go mii leat guhká váillahan girjjiid mánáide erenomážit ja maiddai nuoraide.

    Su mielas lea buorre go dákkár seminára dollo, ja muitala ahte sis lea ihttin gis bargobádji mas galget digaštallat mo galget bargat sámi mánáid girjjálašvuođain ovddasguvlui.

    Son čilge ahte Sámis eai leat doarvái mánáidgirječállit, ja jus galget eambbo mánáidgirjjit de adnojit eambbo girječállit maiddái mánáid ja nuoraide.

    – Jus mis galgá boahtteáiggis gávdnot sámegiella, de fertet mii álgit mánáiguin ja mánáide. Erenomážit dál galggašii dahkkot hui stuorra bargu oažžut olu sámegiel mánáidgirjji.

    Son dadjá ahte mánát galggašedje álgit beassat gullat girjjiid dalán go riegádit ja gitta 13-14 jagi rádjái, muhto ahte Sámis eai leat girjjit buot daid ahkásaččaid.

    – Min oainnu mielde lea hui dehálaš sámegielat mánáide oažžut dan vásáhusa, girjjit han ovddidit sámegiela ja go mánát gullet iežaset gillii girjji, dain leat máŋggalágan vásáhusa.

    Ihttá bargobádjái lohká vuordit ahte dat geat galget doppe hállat doppe buktet árvalusaid muhto maid ahte sii ovttas galggašit gávnnahit juoidá.

    – Dá lea álgu sámi mánáid girjjiide, ja dás rájes de álget várra dahpahuvvot áššit, sávvamis.

    Inga Ravna Eira
    Foto: Iŋgá Káre Márjá I. Utsi / NRK
  • Kártadoaimmahat dohkkeha Oslove – mieđihit iežaset ádden ášši boastut

    Kártadoaimmahat lea dál dattetge dohkkehan Oslove nama almmolaš máttasámegiel namman Norgga oaivegávpogii.

    – Mii dat leimmet boastut ádden. Gielda lei ožžon formálalaš rávvaga sámi báikenammanevvohagas maid lága mielde galget dahkat, lohká Kártadoaimmahaga ossodatjođiheaddji Helge Dønvold.

    Kártadoaimmahat šálloša go álggos dieđihedje gildii ahte namma ii dohkkehuvvo.

    Dál álgá Oslo gielda čalmmustahttit gávpoga sámi nama.

    – Lean hui ilus go dát manai bures ja go Oslo sámi namma dál lea almmolaččat dohkkehuvvon, lohká Oslo gávpotráđi njunuš, Eirik Lae Solberg.

    Gávpoga sámi namain sii dáhttot čájehit ahte atnet árvvus sámi kultuvrra, ja čájehit ahte Oslo lea buohkaid oaivegávpot, maiddái buot sámiid oaivegávpot, deattuha son.

    Oslo gieldda neahttasiiddus geavahišgohtet Oslove earret eará gávpoga logos, buohtalagaid gávpoga dárogiel namain.

    Ihtet maiddái áiggi mielde Oslove-geaidnošilttat. Gielda áigu muđuid vel árvvoštallat man láhkai buoremusat čalmmustahttet gieldda sámi nama.

    Oslove lea gávpoga namma máttasámegillii, ja dál juo geavahit sihke searvvit ja ásahusat dán sámi nama Oslos.

    Oslove-skilt på Samisk hus i Oslo.
    Foto: Mette Ballovara / NRK
  • Fálli nåvkå varresvuohtakontrållåv

    Dån guhti årru Hábmera suohkanin ja la 40 ja 79 jage gaskan oattjo dal varresvuohtakontrållåv tjadádit masta i dárbaha majdik mákset.

    Vuoratjismáno 29. biejve álggá Saminor3-guoradallam Hábmera suohkanin, ja vihpá gitta ájgen moarmesmáno 14. bæjvváj.

    Guoradallama åvddåla gåhttju Hábmera suohkan ja Saminor3 álmmuktjåhkanibmáj, mij tjadáduvvá uddni vuoratjismáno 25. biejve sebrudakvieson Ájluovtan kl. 17.00 ja Hamsunguovdátjin kl. 20.00.

    Danna Hábmera suohkan galggá subtsastit manen Saminor3 la ájnas gájkajda suohkanin, ja guoradalle galggi subtsastit sisano birra viesátguoradallamin – manen Saminor3 guovte vahko duogen suohkanin sierra varresvuodastasjåvnåv rahpá.

    Vihttalåk suohkana li maŋen Saminor3:n.

    Bilde av faglig leder for Saminor 3-undersøkelsen, Ann Ragnhild Broderstad, foran Saminor-bussen.
    Foto: Solveig Norberg / NRK