Hopp til innhold

Guovdageainnu-stuimmit guovddážis

Árdna bidjá dán vuoro fokusa Nils Gaupa ođđa filbmii Guovdageainnu-stuimmiid birra. Prográmmas deaivat mii sihke filbmadahkki ja sámi váldorollahasaid.

Sámi mánnosaš mágasiinna joavku lea vuot leamaš mátkkošteamen. Dán vuoro Biengendaelies Ruota bealde ja Málatvuomis Tromssas. Bohtosa dán mátkis sáhtát oaidnit “Árdna – sámi kulturmágasiidna” –prográmmas duorastaga njukčamánu 30. beaivve diibmu 17.25 NRK1:s.

Filbma filmma birra

Go Árdna sáddejuvvo de lea Nils Gaup ja su filbmenjoavku golbma vahku jo bargan Guovdageainnu 1852 stuimmiid filmmain. TV-prográmmas muitala Nils Gaup mo manná filbmemiin ja manne lea nu váttis go bohccot leat mielde filmmas.

#?-:nbsp;

Nils Gaup Málatvuomis bargamin Guovdageainnu-stuimmiid filmmain

#?-:nbsp;

Mii deaivat maiddái sámi váldorollahasaid. Dasa lassin muitala historihkkár Steinar Pedersen duogaža manne dát stuimmit dáhpáhuvve dalle dolin.

Máttasámi bivttasčájáhus

Prográmmajođiheaddji Dan Robert Larsen ja govvejeaddji Gard Brox Jensen leaba maid fitnan Biengendaelies Ruota beale mátta-Sámis. “Sámi ávvo- ja kulturbeivviid” oktavuođas doalai sápmelaš bivttashábmejeaddji Hanne Lena Wilks bivttasčájáhusa. Ártnas oaidnit sihke čáppa nieidddaid, hámálaš almmáiolbmuid ja fiinna biktasiid. – Dán reportášii berrešit duođai illudit, lohká Dan Robert Larsen movttegit.

#?-:nbsp;

Máttasámi bivttasčájáhus

#?-:nbsp;

Stuorra lohpádus studioguossin

Mázelaš Nils Rune ”SlinCraze” Utsi lea dán áigái sámiid stuorra hiphop-doaivva. Ráppa mas lávlu dan birra mo son ieš lea givssiduvvon lea dahkan su dovddusin sihke sámi ja dáža servodagas. Dál lea 15-jahkásaččas sierra háldejeaddji (manager), mii stivre nuorra ráppejeaddji geavatlaš áššiid. Studiojearahallamis muitala son iežas musihkas, CD-plánain ja áigomušain ovddosguvlui.

Geahča prográmma dás: Árdna 30.03.06

Korte nyheter

  • Guokte ođđa guovžža duođaštuvvon Kárášjogas

    Les på norsk.

    2023 geasi čohkkejuvvojedje guolgaiskosat 400 njealjehasmehtera sturrosaš guovllus Kárášjoga gieldda guovddážis, erenomážit máttabeale Kárášjoga.

    Oktiibuot gávdne logi guovžža Kárášjoga máttabeale ohcanguovllus. Guokte eanahága ja gávcci ásti.

    Dát lea veahá unnit go 2022:is, dalle gávdne 12 guovžža. Dan dieđiha Norgga bio-ekonomiija instituhtta (Nibio).

    – Guokte guovžža eat leat ovdal registreren dán guovllus. DNA bearašanalysa čájehii ahte dán guovžža guoktá váhnemat leat báikkálaš guovžža, dadjá Nibio Svanhovd laboratoriajođiheaddji Ida Marie Bardalen Fløystad.

    – Oktiibuot leat mii registreren 34 guovžža dán guolgaiskanprošeavttas Kárášjogas dan vuosttas prošeavtta rájes, 2009:is, dadjá Fløystad.

    Govva lea váldon 2020:is:

    Bjørn ved en hårfelle i Karasjok
    Foto: Viltkamera: Per Anders Eira og Kurt Are Nikkinen
  • To nye bjørner ble registrert i Karasjok

    Sommeren 2023 ble det samlet inn hårprøver fra et 400 kvadratkilometer stort område sentralt i Karasjok kommune, hovedsakelig på sørsiden av elva Karasjohka.

    Totalt ble det påvist 10 bjørner i det opprinnelige undersøkelsesområdet, sør for elva Karasjohka, i 2023. Dette er noe færre enn i 2022. Da ble det registrert 12 bjørner.

    Det melder Norsk institutt for bioøkonomi (Nibio).

    Kjønnsfordelingen viste at prøvene stammet fra to hannbjørner og åtte hunnbjørner.

    – To av bjørnene var nye for området. Det vil si at de ikke var registrert tidligere. En utvidet familieanalyse basert på DNA påviste mulige lokale foreldre for begge de nye bjørnene, sier laboratorieleder Ida Marie Bardalen Fløystad ved Nibio Svanhovd.

    – Totalt har vi påvist 34 forskjellige bjørner i hårfelleprosjekter i Karasjok kommune siden det første prosjektet i 2009, sier Fløystad.

  • 800 kvinner dør daglig under fødsel

    Loga sámegillii.

    800 kvinner dør hver dag i forbindelse med fødsler. Det kommer fram i en ny rapport fra FN. Dødsraten har ikke endret seg siden 2016.

    Urfolk og andre minoritetskvinner som bor i land med dårlige helsetjenester, har seks ganger større risiko for å dø i forbindelse med svangerskap eller fødsel.