Hopp til innhold

Sis-Finnmárkkus guohtunroassu: – Olbmot váibet

Sis-Finnmárkku máttageaži orohagat dat gillájit go sin guohtuneatnamiin Sis-Finnmárkkus lea heajos guohtun. Boazosápmelačča mielas lea dilli lossat.

Klemet Amund Eira sittende på en ATV.

BOAZODOALLI: Klemet Amund Eira.

Foto: Dan Robert Larsen / NRK

Klemet Amund Eiras lea dálveorohat nuorttabealde Gurbbeža, Kárášjoga gielddas. Dál lea heajos guohtun bohccuide, lohká son.

– Dál ii leat beare ráhpa guohtun. Dat lea jo leamaš beannot mánu - dan rájes go mii leat boahtán, ja guohtun lea heittot, lohká siidadoalli.

Son muitala ahte heajos guohtun barggaha ja badjeláhpiid váibada sin.

– Skohterat galget šurrat 6-8 tiimma, olbmot váibet, ruhtabursa guorrana, bohccot ruoidnagohtet, gal das leat stuorra váikkuhusat, lohká son.

Guovtti johtolagas guohtunroassu

– Dál lea guohtunroassu gaskajohtolagas ja nuortajohtolagas Guovdageainnu suohkanis, muitala Romssa ja Finnmárkku boazodoallohálddahusa direktevra Sunna Pentha.

Sunna Marie Pentha

ROMSSA JA FINNMÁRKKU BOAZODOALLOHÁLDDAHUSA DIREKTEVRA: Sunna Pentha.

Foto: Fylkesmannen i Troms og Finnmark

Lea heahtedustenlávdegoddi mii lea leamaš iskame guohtuma hálddahusa beales.

– Dat lea ipmirduvvon ahte stuora oassi eatnamiin lea dakkár hámis ahte boazu ii beasa guohtut. Dat mielddisbuktá dan ahte jus daid galgá doallat heakkas, de ferte álgit biebmat oalle jođánit, lohká son.

Šiehtadallit leat dál lágidan heahtedustenvuogádaga, siiddat ja orohagat besset geavahit iežaset heahtefoanddaid, jus dat ii oro doarvái, de sáhttá ohcat stuorit foanddas ruđa.

– Dál lea celkon ahte daid doaibmabijuid, maid mii evttohit, lea álgit biebmat ja sirdit ealuid lagabui biilaluotta, vai ii leat nu guhkki geasehit fuođđariid. Mii leat ávžžuhan siiddaid ohcat dispenšuvnna guohtunáiggiide, vai besset geavahit čakča, giđđa dahje geasseeatnamiid go áigot biebmat ealuid, muitala Pentha.

Gaskavahku lea heahtegearggusvuođalávdegoddi vuolgime fas iskat guovlluid gos lea heajos guohtun.

– Dilli lea duođalaš

Norgga Boazosápmelaččaid searvvi (NBR) konstituerejuvvon jođiheaddji Inge Even Danielsen muitala iežaset leat gullan ahte muhtin báikkiin lea heajos guohtun.

– Midjiide dieđihedje árračavčča ahte guohtun lea hedjoneamen. Muhtin siiddain lea duođalaš dillii. Sullii 50 % guohtuneatnamiin leat bodneskárta ja dat mearkkaša ahte boazu ii olat eatnamii, lohká son.

Inge Even Danielsen

NORGGA BOAZOSÁPMELAČČAID SEARVVI KONSTITUEREJUVVON JOĐIHEADDJI: Inge Even Danielsen.

Foto: Helle Therese Kongsrud / NRK

– Mii galgat loahpageahčen vahku čoahkkinastit Stádahálddašeddjiin gullan dihte mo manná ja maid viidáseappot bargat, muitala Danielsen.

Jahkásaččat šiehtadallá NBR stáhtain. Šiehtadallamiin várrejit earret eará ruđa nuppe jahkái. Danielsen diehtá dál jo maid áigot deattuhit.

– Boahtte jagi šiehtadallamiin áigut bidjat deattu boahttevaš guohtunroasuide, muitala son.

Maiddái Ruoŧa beale Sámis lea heajos guohtun. Norrbottenis leat 20 čearu ohcan heahtedoarjaga Ruoŧa Sámedikkis go ii leat guohtun. Muoná čearru lea okta dain, mii lea ohcan doarjaga.

– Lea olu bargu dál, eallu ruvgala duohkut deike, ja mii geahččalit doalahit ealu čoahkis, muitala Hans Holma, Muoná čearu ságadoalli SVT Sápmái.

Bures / Hei

Leago dus juoga váimmus ja háliidat midjiide dan muitalit? De sáddes midjiide e-poasta. 

pst, dáppe gávnnat buori sisdoalu.

PÅ NORSK: Har du ris, ros eller tips om hva vi i NRK Sápmi bør se på? Kontakt oss da vel. 

Ps. Her finner du godt innhold.

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK