Hopp til innhold

Gáiddusoahpahus buorre fálaldat

Interneahtta lea dán áigge buoremus veahkkeneavvu. Dán geavahit vaikke masa. Dego mat oahpahussii.

Video Gáiddusoahpahusas Sámi Joatkaskuvllas

Gula ášši

Oahpaheaddji čohkohallá lanjas gos leat olu rusttegat, govvenkámera, jietnarusttegat ja dihtormášiinnat. Gulahallan lea dego telefovnna bokte, muhto lassin dasa de oaidná olbmo gean oahpaha. Soai sáhttiba háleštit, ja interneahta badjel sáhttá maid čájehit bargguid, nugo mat oahpahusa bargobihtáid.

Gáiddusoahpahusas bargobihttá, oahppi Aili Biriita Hætta Stangeland

Gáiddusoahpahusas

Foto: Anne Olli

Fállet ollugiidda oahpahusa sámegielas

Sámi Joatkaskuvla Kárášjogas fállá sámegieloahpahusa 14 skuvlii Norggas, ja dán oahpahusas leat 19 oahppi mielde. Viđas ožžot gáiddusoahpahusa vuođđoskuvlladásis, ovccis ges joatkaskuvlla dásis.

Ášši doaimmaha Piera Jouni Somby

Gáiddusoahpahus ávkkálaš oahpahusas

Sámi Joatkaskuvlla oahpaheaddji Kárášjogas, Maire Aslaksen, lohká gáiddusoahpahusa leat ávkkálažžan. Ja erenoamaš ávkkálaš lea dát ohppiide geat ásset dakkáraš guovlluin gos ii gal leat vejolaš gávdnat oahpaheaddji, gii boađášii sin skuvlii oahpahit sidjiide sámegielas.

Maire Aslaksen

Maire Aslaksen

Foto: Anne Oli

Oahppi lea studios eará guovllus

Aili Biriita Hætta Stangeland govvejuvvon šearpmas

Maire Aslaksen

Foto: Anne Olli

Gáiddusoahpahus lágiduvvo interneahta bokte. Dát mearkkaša ahte oahppi čohkká muhtin lanjas gos leat interneahtta-rusttagat. Doppe leat govvenkámera mii govve su, ja oahpaheaddjisge lea seammalagan kámera su ovddabealde. Dihtoršearpmain oaidniba iežaska, ná soai oaidnaleaba ja gulahallaba, ja oahpaheaddji sáhttá oahppái čájehit dihtora bokte maiddái bargobihtáid.

Otne oaččui Aili Biriita Hætta Stangeland oahpahusa Sámi Joatkaskuvlla oahpaheaddjis Kárášjogas, Maire Aslaksenis. Dákkáraš rusttegiid bokte lea oahpahus vejolaš. Aile Biriita Hætta Stangeland čohkohalai studios Stavangera gávpoga lahkosis Vestlánddas. Ja dákkáraš vejolašvuohta lea buohkáin geat hálidit oahppat sámegiela, muhto eai fidne dan doppe gos ásset. Interneahtta dihtoráiggis čoavdá died áššiid. Sámi Joatkaskuvllas Kárášjogas fidne oahpahusa sámegielas.

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK