Hopp til innhold

Frykter at villaksen forsvinner

Det vurderes å tillate lakseoppdrett i nye områder i Canada. Urfolkene er bekymret.

Sockeye og Bob Chamberlin

Chief Bob Chamberlin er dypt bekymret for stillehavslaksens fremtid. Han mener at oppdrettsanlegg utgjør en stor trussel.

Foto: ANDY CLARK/Dan Robert Larsen / Reuters/NRK

Departementet for fiskerier og hav i Canada vurderer å gi konsesjon til nye oppdrettsanlegg og prosjekter i British Columbia.

First Nations og miljøorganisasjoner roper nå et varsko fordi de er bekymret for sockeye-villaksen vil forsvinne helt.

To miljøbegjæringer ble innlevert til den canadiske Riksrevisjonen i slutten av februar, der det fremmes bekymringer Cohen-kommisjonens anbefalinger om bevaring av sockeye-laksen i Fraser River blir ignorert av den føderale regjeringen. Kommisjonens arbeid kostet 26 millioner dollar for canadiske skattebetalere.

Chief Bob Chamberlin

Chief Bob Chamberlin under en aksjon i 2010 i Vancouver mot norsk lakseoppdrett.

Foto: Dan Robert Larsen / NRK

Visepresident Bob Chamberlin i Union of British Columbia Indian Chiefs sier at regjeringen i Ottawa tillater oppdrett med åpne nett, som er stikk i strid med ånden i Cohen-rapporten og en enorm trussel for villaksen.

– I Cohen-kommisjonen var det en dyp undersøkelse av sykdomsoverføring fra oppdrettsanlegg til villaks utover utvandrende smolt. Mange urfolk har gode minner fra fisketurer med onkelen sin, faren sin eller bestefaren sin. Den mulighetenvil trolig ikke finnes for ens egne barnebarn, sier Chamberlin firstperspective.ca.

Chamberlin ber alle canadiere om å kjempe imot og å kjempe for å holde trygge fremtiden til laksebestandene.

Chamberlin sier han føler seg veldig trist fordi regjeringen har mistet gangsynet ved at de ikke ser den økonomiske verdien av en sunn og levedyktig villaksstamme.

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.