Hopp til innhold

Marja Helena overrekker en helt spesiell gave til kongeparet

– En stor ære og et stort oppdrag å få mulighet til å spille for Norges kongepar. Det sier den sørsamiske joikeren Marja Helena Fjellheim Mortensson. Hun er en av de få utvalgte musikerne som får joike på festforestillingen i ettermiddag - Kongepar i 25 år.

Marja H. F. Mortensson
Foto: Anja Karoline Jensen Nordvålen

I dag er det 25 år siden kong Harald og dronning Sonja overtok tronen i Norge.

Dagen blir feiret med underholdning på Universitetsplassen, vinteraktiviteter på Slottsplassen og en festforestilling i Universitetets aula i Oslo.

– Jeg gleder meg til konserten i ettermiddag. Jeg skal fremføre to joiker, den ene joiken heter Slibnjehke og er en egenkomponert joik om reinkalv. Den andre heter Umeälven, som symboliser kontinuitet - og passer utmerket for å vise hvor samlende kong Harald og dronning Sonja har vært i sin regenttid.

Marja Helena Fjellheim Mortensson

- I ettermiddag er det tredje gangen jeg får mulighet til å joike for kongeparet, sier den anerkjente joikeren, Marja Helena F. Mortensson, fra Elgå i Hedmark.

Foto: Andreas Kalvig Anderson / Pressebilde

Setter utrolig pris på det ærefulle oppdraget

Marja Helena skal spille sammen med Kirsten Bråten Berg og Gutu Abera fra Somalia. Det blir en såkalt a cappella forestilling, som er musikk eller sang uten akkompagnement av instrumenter.

Hvordan blir det å spille i ettermiddag?

– Det er bare fantastisk og jeg håper selvsagt at både de kongelige og andre gjester setter pris på joikene som jeg skal fremføre, sier Marja Helena.

Hun er en anerkjent joiker som opptrer både nasjonalt og internasjonalt. Marja Helena joiker på sørsamisk og er fra Svahken Sijte eller Elgå i Hedmark.

Hun innrømmer at hun fremdeles må klype litt i armen, fordi det er så stort, at hun får ta en liten del av en så stor begivenhet som hele nasjonen feirer.

Se Marja Helena joike Onne Lim :

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.