Hopp til innhold

Festiválajođiheaddji:– Jáhkán Ella sáhttá olahit seamma guhkás go Mari Boine

Dán geasi beasat vásihit ISÁK-joavkku sámi festiválain. Riddu Riđđu festiválajođiheaddji oaidná stuorra potensiála Ella Maries ja rámida dan nuorra sámi násti.

Bandet ISÁK

SÁMI FESTIVÁLAIDE: ISÁK-joavku čuojaha dán geasi Riddu Riđđus, Márkomeanus ja Ijahis Ijas.

Foto: Tanja Linnea Eriksen Norbye / NRK

ISÁK-joavku čuojaha dál geassit Riddu Riđđus, Márkomeanus ja Ijahis Ijas.

Riddu Riđđu festiválajođiheaddji Sandra Márjá West rámida ISÁK joavkku.

– Sis lea energiija ja kvalitehta, ja duođaid dovdo ahte sii ráhkistit leat lávddi alde, ja mun navddán ahte ollugat háliidit gullat sin, ja erenomážit dál go leat almmuhan iežaset vuosttaš skearru, dadjá West.

Sandra Márjá West

Riddu Riđđu festiválajođiheaddji Sandra Márjá West.

Foto: Carl-Gøran Larsson / NRK

Ovdáneapmi

West muitala ahte sii leat čuvvon ISÁK ja sii leat fuomášan movt joavku lea ovdánan, ja su mielas lea suohtas oaidnit man bures joavku lea lihkastuvvon.

– Lea leamašan somá čuovvut ovdáneami, ja movt sii leat šaddan nu bivnnut Norgga musihkkamáilmmis ja servvodagas, muitala West.

– Sii nagodit nu govdadit deaivat guldaleaddji, ja maiddai go smiehttá makkár dilli lea leamašan sámi kultuvrras ovdal, omd. man čihkosis luohtti lea leamašan. Lea movttiidahtti oaidnit dákkár ođđa nuorra sáme artista geavahit luođi, dadjá West.

Illuda vuolgit Riddu Riđđui

ISÁK fánsa ja Detnolaš Margrethe Ballo (26) lea vuolgimin Riddui gullat joavkku, ja muitala son lea leamašan golbma dahje njealje ISÁK konsearttain ja go son gullá ISÁK, sus šaddá miella dánsut.

Margrethe Ballo på utstillingen

Margrethe Ballo.

Foto: Margrethe Ballo / Privat

– Dáid maŋimuš jagiin lea mu mielas musihkkamáilmmis produserejuvvon olu seammalágan musihkka. Ja dat sáhttá leat manin olbmot liikojit ISÁK, go sis lea veahá earalágan musihkka, oaivvilda Ballo.

– Mun jáhkán olbmot háliidit gullat veahá earálágan musihkka, juoga mii lea veahá eanet geasuheaddji, en go dat dábálaš musihkkat maid dat nu gohčoduvvon hit-mášiinnat ráhkadit, dadjá Ballo.

Vokalista buohtastahtto Mari Boinen

Margrethe Ballo oaivvilda Ella lea okta dán generašuvnna áŋgiruššiin.

– Ella áŋgiruššá sihke sámi rivttiide, musihkas ja son lea maiddái miellahtu Luonddu- ja nuorain. Son lea hui čaffat, son rahčá iežas áššiid ovddas. Son dadjá justa maid oaivvilda. Ella ja Mari Boines leat olu sullasašvuođat, dadjá Ballo.

– Okta dain buoremus konsearttain mas mun lean leamaš lei diibmá, go Mari Boine lei lávddi alde ja de loahpaguvlui lávkii Ella maid lávdái, dat lei oalle rámálmas, muitala Ballo.

Riddu Riđđu festiválajođiheaddji Sandra Márjá West jáhkká Ella sáhttá olahit seamma guhkás go Mari Boine, ja rámida Ella Marie duostilvuođa.

– Son duostá hállat dehálaš áššiid birra. Son lea hui garrasit vuosttildan ruvkedoaimmaid ja son lea maid hállan psyhkalaš váttisvuođaid birra, dadjá West.

– Sus lea juoga eará maid muitala musihkka bokte. Ja mun jáhkán dan láhkai sii nagodit olahit olbmuid, dadjá West.

Korte nyheter

  • VG: Tromsø-ordførerens hyttelandsby lagt død

    Tromsø-ordfører Gunnar Wilhelmsen (Ap) skal styre på en politisk plattform som legger hans eget prestisjeprosjekt dødt. Det skriver VG.

    I Romssa-erklæringen heter det nemlig:

    «Ikke tillate nye felt med fritidsbebyggelse i områder med myr, fjære og matjord. Samarbeidspartiene vil ta vare på viktige natur, reindrifts- og friluftsområder.»

    – Det skal ikke bygges noen Arctic Center i denne perioden, bekrefter vararordfører Sigrid Bjørnhaug Hammer (SV) til VG.

    Wilhelmsen selv sier han ikke deltok på diskusjonene under forhandlingene, men har ikke kommentert saken utover det.

    Han har tidligere erklært seg inhabil etter at han har investert millioner i prosjektet.

    Etter en lang debatt i 2020, stemte kommunestyret i Tromsø ja til alpinanlegg og nei til det planlagte hytte- og alpinanlegget Arctic Center.

    Arctic Center/Finnheia alpinpark i Håkøybotn på Kvaløya i Tromsø
  • Árvvoštallá ásahit sámi PEN

    – PENs ideála ja sorjjasmeahttun lahttoorganisašuvdna mii bargá cealkinfriddjavuođa ovddas. Norgga bargun lea váruhit, reageret ja akšuneret doppe gos sátnefriddjavuohta lea njuolgga dahje eahpenjuolgga deddojuvvon - oanehis ja guhkes áigái.

    Dál lea vuolggahuvvon Sámi PEN, muitala Torjer Olsen Ságat aviisii

    ​​​​– Sáhttá njulgestaga leat arenan olbmuide geat gullet sámi servodahkii, rahčat cealkinfriddjavuođa ovddas dán áiggis goas cealkinfriddjavuohta lea áitojuvvon. Sátnefriddjavuohta lea áitojuvvon sihke Sámis ja álgoálbmogiin miehtá máilmmi. Eará báikkiin hárdojuvvojit olbmot danin go sii leat álgoálbmogat, ja dáppe sáhttá baicca hupmat vuortnuheami birra ja dan birra go lea váttis hupmat, dálkkádat mii gáržžida sápmelaččaid vejolašvuođa hupmat.

    – Mis leat leamaš máŋga raportta, nu go ovdamearkka dihtii dat raporta maid Amnesty gieskat almmuhii (mii gieđahalai negatiiva miellaguottuid ja stereotypiaid sápmelaččaid birra sosiála mediain, red.anm). Muhto maiddái Duohtavuođa- ja seanadankommišuvnna raporta, mii lea veaháš seamma guvlui. Garra ságastallanvierru duođaid gáržžida sápmelaččaid dáhtu ja vejolašvuođa oassálastit ságastallamiidda. Mun jáhkán dan, dadjá Olsen viidáseappot Ságat aviisii.

  • Pukkellaks er en ny trussel mot sjøørreten

    For første gang har Vitenskapelig råd for lakseforvaltning vurdert truslene fra ulike aktiviteter mot sjøørret.

    Det melder Vitenskapelig råd for lakseforvaltning i en pressemelding.

    Torbjørn Forseth er leder i det vitenskapelige rådet. Han forteller at de har vurdert menneskeskapte trusler ut fra påvirkningen de har på bestandene, samt risiko for ytterligere skade i framtiden.

    I vurderingen kommer det fram at pukkellaks er en ny trussel mot sjøørret, men der er vurderingen usikker på grunn av manglende kunnskap om effekten.

    Selv om pukkellaksen er en trussel, så kommer det fram at det er en trussel som skiller seg klart ut blant truslene vitenskapsrådet har vurdert.

    – Lakselus fra oppdrettsanlegg er den aller største trusselen mot sjøørret, og rammer et stort antall bestander over store deler av landet, sier ekspert på lakselus og medlem av vitenskapsrådet, Knut Wiik Vollset, i pressemeldingen.

    Vitenskapelig råd for lakseforvaltning skriver at lakselus påvirker sjøørret enda mer negativt enn laks.

    – Blant annet oppholder sjøørreten seg en lengre periode i områder nær kysten, der smitten fra oppdrett er størst. Det fører til at langt flere sjøørretbestander over et mye større område er påvirket av lakselus enn for laks.

    Den nest største trusselen mot sjøørret er klimaendring.

    – Det er stor risiko for at klimaendring kan gi mer negative effekter i framtida, og i Norge har det så langt vært lite oppmerksomhet på problemet med lav vannføring og høye sommertemperaturer i de mange små sjøørretbekkene, sier Torbjørn Forseth.