Hopp til innhold

FeFo divruda smávvafuođđobivddu olggobeal olbmuide

Finnmárkulaččain galgá leat ovdamunni das go orrot fylkkas ja dan dihte divruda FeFo smávvafuođđobivddu olggobeal fylkka ássiide, muitala FeFo direktevra Jan Olli.

FeFo direktevra Jan Olli

FeFo direktevra Jan Olli

Foto: FeFo preassagovva

Finnmárkui leat maŋemus jagiid boahtán eanet olggobeal bivdit dan dihte go rievssatnálli lea hedjonan máŋgga sajis Norggas, seammás go Finnmárkkus ain lea buorre nálli. Finnmárkulaččain galgá leat ovdamunni das go orrot fylkkas ja dan dihte divrudit smávvafuođđobivddu olggobeal fylkka ássiide.

Vurdet eanet bivdiid

– Sihke giron- ja rievssatnálli leat buori dásis Finnmárkkus ja mii vuordit ahte bohtet eambbo bivdit. Dalle lea lunddolaš ahte mii loktet hattiid veahá čájehan dihte ahte finnmárkulaččain dat leat vuoigatvuođat. Jáhkán ahte boahtteáigi čájeha ahte earru finnmárkulaččain ja sis geat ásset olggobealde stuorru, lohká FeFo direktevra Jan Olli.

FeFo lokte suoidnemánu 1. beaivvi rájes olggobeal fylkka ássiide smávvafuođđobivddu hatti 50 ruvnnuin beaivegoarttas, nu ahte šaddet máksit 250 ruvnno beaivvis, ja 260 ruvnnuin áigodatgoarttas, nu ahte šaddet máksit 1200 ruvnno áigodagas. FeFo ii lihkahala dan hatti maid finnmárkulaččat mákset smávvafuođđobivddus.

– Finnmárkulaččat šaddet maid máksit dan ovddas go bivdet, muhto dat haddi lea olu vuolábeal dan maid olggobeal fylkka ássit šaddet máksit. Finnmárkulaččat mákset 300 ruvnno go bivdet birra jagi dan gielddas gos ásset, ja váile 900 ruvnno olles fylkkas birra jagi.

– Vuordibehtet go oažžut olu lassi dietnasa dán dihte?

– Mii eat dieđus dieđe man olu dinet, go eat dieđe man olu olbmot bohtet ja movt rievssatnálli lea. Ii leat datge ulbmil, m

uhto lea lunddolaš ahte olggobeal olbmot mákset eambbo. Galgá leat erohus finnmárkulaččain ja earáin min luondduresurssaid geavaheamis.

Hálbbidit nuorra bivdiide

Seammás go FeFo divruda smávvafuođđobivddu olggobeal ássiide, de luoitá hatti nuorra bivdiide, sihke sidjiide geat ásset Finnmárkkus ja olggobeal Finnmárkku. Nuorra bivdit ožžot 80 proseantta vuoládusa hattis, ja mihttu lea lasihit bivdiid.

Bivdit geat čađahit bivdigeahččaleami Finnmárkkus 2016:s besset ges bivdit nuvttá ruovttugielddas. Dát lea oassin FeFo logi jagi ávvudeami fuomášahttimis ja FeFos lea maid sávaldat sihkarastit dábálaš bivddu boahtteáiggis.

Korte nyheter

  • Kartverket snur – Oslove godkjent som Oslos samiske navn

    Etter et par måneder med forvirring om hvorvidt hovedstadens samiske navn var lovlig eller ikke, har Kartverket kommet til at Oslove godkjennes for offentlig bruk.

    – Det var en misforståelse fra vår side, og det beklager vi, sier Kartverkets seksjonssjef for stedsnavn, Helge Dønvold.

    Like før jul vedtok bystyret enstemmig at det samiske stedsnavnet på Oslo skal være Oslove.

    I januar fikk kommunen seg en overraskelse når Kartverket ga beskjed om at navnet ikke var godkjent for offentlig bruk.

    Etter samtaler med samisk stedsnavntjeneste, kom Kartverket til at kommunen har fulgt regelverket. Navnet kunne dermed godkjennes og vil snart også vises på kart.

    Kommunen vil nå vise fram byens samiske navn.

    – Nå er jeg veldig glad for at vi fikk det til, og at vi fikk formelt godkjent samisk navn på Oslo. Oslo er hovedstad for alle, også for samer som bor her og ellers i Norge, sier byrådsleder Eirik Lae Solberg.

    Kommunens nettsider skal oppdateres slik at det samiske navnet også vises i byens logo. I tillegg til skilting av navnet, vil det fortløpende vurderes hvordan Oslove ellers skal synliggjøres.

    At Oslo skal få et samisk navn er en sak som har blitt jobbet med i mange år.

    Oslove er det sørsamiske ordet for Oslo. Ordet uttales på samme måte som det skrives, med ordlyd som «juletre».

    Samisk navn på Oslo. Skiltet er på Samisk hus i Oslo.
    Foto: Terje Haugnes / NRK
  • Vaššifalleheapmi sámi čájáhusa vuostta

    Mannan vahkkoloahpa vihahuvvui sámi čájáhus ”Colors of Colonialism” Stockholmmas. Juo beaivvi maŋŋá leai soames sárggodan vašálaš áitagiid čájáhusplakáhtaide, čállá SVT Sápmi.

    – Lei balddehahtti ja hui unohas, dadjá Emma Göransson, dáiddalaš jođiheaddji Aerpies.

    Earret iežá leai saomes málen oaiveskálžžu ja čállán ”Brigand” alit-fiskes teavsttain. ”Brigand”-sátni mearkkaša sullii bandihtajoavku ja lea rasisttalaš sátni.

    Dáhpáhus lea almmuhuvvon politiijaide.

  • Sámi mánáidgirjjálašvuođa seminára Oslos

    Sámedikki girjerájus, juoigiid searvi ja Norgga mánáidgirjeinstituhtta lágidit odne rabas seminára.

    Njálmmálaš muitaleapmi ja luohti lea leamaš dehálaš oassi sámi kultuvrras.

    Máinnasteapmi ja luohti lea čohkken olbmuid sihke gulahallama ja guoimmuheami bokte. Lea maiddái leamaš dehálaš oassi sámi mánáid bajásgeassimis. Semináras digaštallet earret eará, movt otná njálmmálaš árbevierru váikkuha sámi mánáid- ja nuoraidgirjjálašvuođa.

    Seminárii servet sihke juoigit, sámi girječállit, sámediggeráđđi, Cizáš – Oslo sámi mánáidgárdi ja earát.

    Lea vejolaš čuovvut seminára dás.

    Lisa Monica Aslaksen
    Foto: Iŋgá Káre Márjá Utsi / NRK