Hopp til innhold

Eanet ruhta Savio-dáidagiid čohkkemii: – Illusáhka

Mátta-Várjjaga gieldda ovdagoddi lea ikte mearridan juolludit miljovnna ruvnnu oastit John Savio-dáidaga.

Reinkalver II av John Andreas Savio

Dál leat 490 Savio dáidaga priváhta oamastusas, muhto daid áiggoše oastit Savio-museii, jus nagodit čohkket doarvái ruđa.

Foto: Dan Robert Larsen / NRK

Bargiidbellodaga sámediggeáirras ja Mátta-Várjjaga gielddastivrra áirras Mariann Wollmann Magga lea ilus ovdagotti mearrádusas. Mátta-Várjjaga gielddastivra mearrida ruhtajuolludeami loahpalaččat čakčamánus.

Sametingsrepresentant Mariann Wollmann Magga

Bargiidbellodaga politihkkár Mariann Wollmann Magga lohká dehálažžan čohkket Savio dáidagiid.

Foto: Máren Iŋgá Baer

– Dát lea illusáhka munnje. Mun ja máŋga eará leat guhká bargan dáinna ja juo jagi 2003 rájes leat bargan oažžun dihtii čoakkáldaga Saviomuseai.

Lea dáiddačoaggi Niels Christian Bang guhte eaiggáduššá Savio-dáidaga maid áiggošedje máhcahit ruovttoluotta Mátta-Várjjagii, Saviomuseai.

Dehálaš čohkket

Ovddalgihtii leat juo Sámediggi, Finnmárkku fylkkagielda, ja Deanu ja Várjjat museasiida juolludan ruđa John Andreas Savio dáiddačoakkáldaga oastimii, mas leat 490 Savio dáidaga ja mii máksá oktiibuot birrasii vihtta miljovnna ruvnnu.

Saviomusea čoaggá, dutká ja vurkkoda John Savio dáidaga ja sis leat 389 Savio dáidaga museas.

– Lea dehálaš ahte Savio dáidda oažžu dan saji maid dat ánssáša ja ahte ovtta báikái lea čohkkejuvvon nu olu su dáidda go vejolaš. Dát mearkkaša olu gildii, sápmelaččaide gielddas ja olles Sápmái, dadjá Wollmann Magga.

Váilu ain ruhta

Dál váilu vel 600.000 ruvnnu oastit dáiddačoakkáldaga, muhto Mariann Wollmann Maggas lea jáhkku dasa ahte nagodit gávdnat dán ruđa.

– Gieldda ráđđealmmái áigu bargat dáinna ja čohkket ruđa mii vel váilu. Lean sihkar ahte mii nagodit dan, dadjá son.

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK