Hopp til innhold

Eamiálbmot doaba berre vuođđoláhkii

Sámi vuoigatvuođaáššit govssahallet go sápmelaččat eai namahuvvo eamiálbmogin Norgga vuođđolágas. Nu oaivvilda olmmošvuoigatvuođa ásahus mii dál ávžžuha stáhta rievdadit dán.

Dette er 323 koftekledde mennesker

EAMIÁLBMOT Dál namahuvvojit sápmelaččat álbmotjoavkun Norgga vuođđolágas. Olmmošvuoigatvuođa ásahus ávžžuha rievdadit dán.

Foto: Per Heimly / NRK

– Álgoálbmotnamma geatnegahtášii ráđđehusa ja Stuorradikki buorebut váldit vuhtii earret eará Sámedikki oainnuid, dadjá Norgga olmmošvuoigatvuođa ásahusa, NIM, direktevra Laila Susanne Vars.

Norgga olmmošvuoigatvuođaid institušuvdna, NIM lea dál geigen jahkedieđáhusas Norgga stuorradiggái. Dás buktet 28 ávžžuhusa iešguđetge fáttás.

Laila Susanne Vars

Laila Susanne Vars, NIM fágadirektevra

Foto: Dan Robert Larsen / NRK

NIM rávve earret eará Stuoradikki rievdadit Vuođđolága paragráfa 108 nu ahte sápmelaččat namuhuvvojit eamiálbmogin dan sadjái go «álbmotjoavkun».

– Dat dávista buorebut dan riikkaidgaskasaš ovdáneami, nu ahte das máid boahtá ovdan ahte sápmelaččat leat álbmot ja álgoálbmot.

«Álbmotjoavku» doaba láivi

Maiddái Sámiráđi olmmošvuoigatvuođa ossodaga hoavda Magne Ove Varsi oaidná «álbmotjoavku» doahpaga láivin.

Son oaivvilda dát nanne gielddaid ja filkkadikkiid váikkuhanvejolašvuođa sámi áššiid ektui.

– Das lea stuorra erohus go «álbmotjoavku» lea dego oassi dan dáža álbmogis, ja dalle das ii leat áibbas čielgasit vuoigatvuohta iešmearrideapmái, dadjá Varsi.

Ođđajagimánus jienastedje Stuorradikkis dán áššis. Stuorradiggi ii atnán dárbun rievdadit vuođđolága.

Magne Ove Varsi

Magne Ove Varsi, Sámiráđi olmmošvuoigatvuođa ossodaga hoavda

Foto: Dan Robert Larsen / NRK

Varsi muittuha movt »álgoálbmot» doahpaga vuostálastit ákkastalle.

– Sii ballet ahte sámit ožžot lasi vuoigatvuođaid, ja diet čájeha ahte sii leat ádden makkár mearkkašupmi das lea ahte diet sátni geavahuvvo Vuođđolágas.

Sávvá olahit rávvagiiguin

Norgga olmmošvuoigatvuođa institušuvnna, NIM, bargun lea rávvet ráđđehusa ja eará Norgga almmolaš orgánaid olmmošvuoigatvuođaid ektui.

Jahkedieđáhusastis dat ávžžuha maid ahte:

  • Konsultašuvdna geatnegasvuohta nannejuvvo lágas, ja ahte gielddat ja fylkkagielddat maid leat geatnegahtton dasa.
  • Rievdadit boazodoallolága nu ahte boazologu gáibádusat čuvvot olmmošvuoigatvuođaid.

NIM direktevra Laila Susanne Vars lohká dán rádjái leamaš váttis olahit rávvagiiguin.

– Dađi bahábut mii oaidnit ahte erenoamážit sámi riekteáššiin lea váttis oažžut ráđđehusa dohkkehit min rávvagiid.

Ráđđehusa sámeáššiid stáhtačálli Anne Karin Olli čállá e-poasta bokte, ahte ráđđehus dál váldá NIM:a ávžžuhusaid duođas, ja sii árvvoštallet daid vuđolaččat.

Korte nyheter

  • Guokte ođđa guovžža duođaštuvvon Kárášjogas

    Les på norsk.

    2023 geasi čohkkejuvvojedje guolgaiskosat 400 njealjehasmehtera sturrosaš guovllus Kárášjoga gieldda guovddážis, erenomážit máttabeale Kárášjoga.

    Oktiibuot gávdne logi guovžža Kárášjoga máttabeale ohcanguovllus. Guokte eanahága ja gávcci ásti.

    Dát lea veahá unnit go 2022:is, dalle gávdne 12 guovžža. Dan dieđiha Norgga bio-ekonomiija instituhtta (Nibio).

    – Guokte guovžža eat leat ovdal registreren dán guovllus. DNA bearašanalysa čájehii ahte dán guovžža guoktá váhnemat leat báikkálaš guovžža, dadjá Nibio Svanhovd laboratoriajođiheaddji Ida Marie Bardalen Fløystad.

    – Oktiibuot leat mii registreren 34 guovžža dán guolgaiskanprošeavttas Kárášjogas dan vuosttas prošeavtta rájes, 2009:is, dadjá Fløystad.

    Govva lea váldon 2020:is:

    Bjørn ved en hårfelle i Karasjok
    Foto: Viltkamera: Per Anders Eira og Kurt Are Nikkinen
  • To nye bjørner ble registrert i Karasjok

    Sommeren 2023 ble det samlet inn hårprøver fra et 400 kvadratkilometer stort område sentralt i Karasjok kommune, hovedsakelig på sørsiden av elva Karasjohka.

    Totalt ble det påvist 10 bjørner i det opprinnelige undersøkelsesområdet, sør for elva Karasjohka, i 2023. Dette er noe færre enn i 2022. Da ble det registrert 12 bjørner.

    Det melder Norsk institutt for bioøkonomi (Nibio).

    Kjønnsfordelingen viste at prøvene stammet fra to hannbjørner og åtte hunnbjørner.

    – To av bjørnene var nye for området. Det vil si at de ikke var registrert tidligere. En utvidet familieanalyse basert på DNA påviste mulige lokale foreldre for begge de nye bjørnene, sier laboratorieleder Ida Marie Bardalen Fløystad ved Nibio Svanhovd.

    – Totalt har vi påvist 34 forskjellige bjørner i hårfelleprosjekter i Karasjok kommune siden det første prosjektet i 2009, sier Fløystad.

  • 800 kvinner dør daglig under fødsel

    Loga sámegillii.

    800 kvinner dør hver dag i forbindelse med fødsler. Det kommer fram i en ny rapport fra FN. Dødsraten har ikke endret seg siden 2016.

    Urfolk og andre minoritetskvinner som bor i land med dårlige helsetjenester, har seks ganger større risiko for å dø i forbindelse med svangerskap eller fødsel.