Hopp til innhold

Dutkagohtet mo dáruiduhttin vaikkuha otná dearvvašvuhtii

Čavčča rájes lágiduvvo stuorra dutkamuš mii galgá guorahallat mo dáruiduhttin lea váikkuhan dearvvašvuhtii Norggas.

Lea UiT Sámi dearvvašvuođadutkama guovddáš mii dan lágida.

Badjel 80.000 olbmo 50 gielddas olles Norgga beale Sámis bovdejuvvojit searvat dutkamii.

– Jáhkán dát lea stuorámus dutkanprošeakta mii Norggas lea dahkkon guhkes áigái, muitala fágajođiheaddji dearvvašvuođadutkama guovddážis, Ann Ragnhild Broderstad.

– Lea vejolaš fievrridit morraša ja unohis dovdduid boahtte bulvii. Dat sáhttá váikkuhit heajos dearvvašvuhtii, son muitala.

Dutkamis lea namma Saminor 3. Ovddeš Saminor-dutkan lea earet eará čájehan ahte sápmelaččat leat eanet suojeheames veahkaváldimii go eará álbmotjoavkkut Norggas.

Dutkan álggahuvvo čakčat 2023 ja bistá 2025:ii. Dasto almmuhuvvo dutkanraporta.

Karasjok, Finnmark, januar 1950.
Fra Internatskolen for Flyttsame-barn. De samiske barna bor på internat på skolen. Her interiør fra et klasserom der elevene leser i kor fra en lesebok.
Foto: Sverre A. Børretzen / NTB

Korte nyheter