Hopp til innhold

Soitet šaddat bissehit doaibmadoarjagiid

Sámediggi juolluda jahkásaččat 6 millijovnna kruvnno doaibmadoarjjan duojáriidda.

duodji

Sámi duojárat sáhttet massit doaibmadoarjaga, jus eai nagot duođaštit masa leat geavahan ruđaid.

Foto: Åse Pulk / NRK

Dál čájeha rehketdoallodárkkisteapmi ahte 80 proseantta sis eai nagot duođaštit masa doaibmadoarjja lea golahuvvon, go rehketdoalut eai dohkkehuvvo.

Silje Karine Muotka

Sámedikke ráđđeláhttu Silje Karine Muotka.

Foto: Lisa Marie Anti / NRK

Sámediggi árvvoštallá bissehit doaibmadoarjagiid, lohká Sámedikke ráđđeláhttu Silje Karine Muotka.

– Dál lea dilli nu ahte sii fertejit ovttaskas áššiid geahčadišgoahtit ja guorahallat mot dat váikkuhit sin doarjagiidda. Muhto sáhttá maid šaddat nu ahte muhtumat eai oaččo doarjaga, dadjá Muotka.

Dušše moattis čuvvot sámedikki njuolggadusaid

Sámedikki ja duojáriid searvvit leat dahkan ealáhus šiehtadusa gos duojárat earet eará ožžot doaibmadoarjagiid, okta duojár sáhttá oažžot 150.000 kruvnnu doarjagiin ja ferte vuovdit dujiid unnimusat 50.000 kruvnnu ovdas.

Duojárat geat ožžot doarjagiid galget almmuhit rehketdoaluid ja sii galget registreret fitnodaga. Guorahallamat čájehit ahte dušše moattis čuvvot sámedikki njuolggadusaid, muhto lihká ožžot doarjagiid.

– Njuolggadusaid berrejit buohkat čuovvut

Marit Guttorm Graven

Duojáriid ealáhussearvvi jođiheaddji Máret Guttorm Graven.

Foto: Liv Inger Somby

Duojáriid searvvit evttohit sámediggái ahte eai juoge ruđaid sidjiide geat eai beroš njuolggadusain.

– Dat leat almmolaš ruđat ja njuolggadusat lea biddjon, ja dan berret mii buohkat čuovvut, dadjá Duojáriid ealáhussearvvi jođiheaddji Máret Guttorm Graven.

Soitet šaddat bissehit addimis rudaid

Boađus dás sáhttá šaddat nu ahte Sámediggi bisseha addimis ruđaid sidjiide geat eai čuovo njuolggadusaid.

– Dál áigot gieđahallat buot áššiid, ja okta boađus sáhttá šaddat nu ahte dujárat eai oaččo doaibmadoarjagiid nie mot ovdal, dadjá Muotka.

Guldal olles ášši:

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK