Hopp til innhold

Dragan šaddá okto doarrut garra dávddain

Olbmot, geat orrot boaittobeale báikkiin, ožžot unnán veahki jus buhcet Parkinson-dávddas. Dan vásiha Dragan Cubrilo (58) maid.

Dragan Cubrilo

MÁŊGGALÁGÁN HÁRJEHALLAN: Korespábba lea okta hárjehallamiin, mat veahkehit Dragan Cubrilo sakka maŋidit váttuid, mat čuvvot Parkinson-dávdda.

Foto: Marit Sofie Holmestrand / NRK

– Gulahallan doaktáriin orru leamen hirbmat váttis go orrot dego vajálduhttán mu. Galggašedje juohke guđát mánus gohččut mu iskkadeapmái, muhto sáhttet gollat guokte jagi ovdalgo bovdejit. Ferten ieš máŋgii čuojahit ja orru dego sii leat vajálduhttán mu, cuiggoda Cubrilo.

Logi jagi dassái oaččui Cubrilo dan losses dieđu, ahte sus lea Parkinson-dávda.

Go doavttir muitalii sutnje dan, de ii álggos obage jáhkkán dasa. Cubrilo jurddašii ahte doaktáris dat lea juoga boastut.

– Easkka go vuosttaš geardde geahččalin dálkasiid ja dovden ahte nagodan olu buorebut lihkadit, de rievddai jurdda.

Unnán veahkki boaittobeale báikkiin

Gos don orut Norggas lea mielde mearrideamen makkár čuovvoleapmi juollu olbmuide, geain leat bissovaš dávddat nu mo Multippel sklerose (MS), Parkinson, migrena ja epilepsiija.

Dan čájehit jagiid 2018-2021 ođđa dearvvasvuođa-atlása bohtosat.

Jahkásaččat sullii 11.600 Parkinson-buohcci dikšojuvvojit Norgga dábálašdoavtter- ja sierradoavtterbálvalusain. Finnmárkkus lea iskkadeami mielde heajomus fálaldat.

Britt Inger Skaanes, Generalsekretær i Norges Parkinsonforbund du

NPL váldočálli Britt Inger Skaanes.

Foto: Terje Rakke

Norgga Parkinsonlihtus (NPL) lea stuorra beroštupmi dasa, ahte juohkehaččas galggašii leat seammá fálaldat, gos dal jo oroš riikkas.

– Njuolggadusaid mielde daddjo čielgasit, ahte Parkinson-buohccit galggašedje beassat nevrologa lusa guktii jahkái. Finnmárkkus lea menddo heajos fálaldat, cuiggoda NPL váldočálli Britt Inger Skaanes.

Dego «ustit» mii álo čuvoda

Cubrilo lea bajásšaddan Vukovar-gávpogis Kroatias. Doppe son barggai TV-govvejeaddjin.

Guovvamánus jagis 1998 son bođii Norgii. Jagis 2002 son fidnii sadjásašvirggi govvejeaddjin NRK Finnmárkkus Čáhcesullos. Dán barggus son lei jagi.

Jagis 2003 Cubrilo fárrii Kárášjohkii. Das rájes son lea bargan NRK Sámis govvejeaddjin.

NRK fotograf Dragan Čubrilo

GOVVEJEADDJI: Dragan Cubrilo bargá NRK Sámis govvejeaddjin. Son ii loga dávdda váikkuhan bargui ja nagoda ain doallat kámera jaska. Muhtomin lea almmatge váttis lihkadit.

Foto: Marit Sofie Holmestrand / NRK

Dávddas ii beasa eret. Dat lea čađat das, leaš dal barggus, luomus, idja dahje beaivi.

Dat lea dego «ustit», mii álo čuovvu mu. Mun gohčodan dávdda Mr. Parki, leaikkastallá Cubrilo.

Logi jagis lea Dragana dávda leavvan ja váikkuha erenoamážit su olgeš gieđa lihkastagaide.

Jus Dragan ii bora dálkasiid, de stirdu giehta. Lihkastagaid lea váttis stivret. Dávda váikkuha seammás maid hállanattáldagaide, nu ahte buljardišgoahtá.

Dávda rievdada eallindili

Dragan ii geargan deavdit 50 jagi go de áddii, ahte boahtteáiggi lea goasii veadjemeahttun plánet.

Danne eallá dálááiggis nu bures go sáhttá.

Mun in sáhte plánet boahtteáiggi, go in dieđe mo dávda ovdána.

Dragan Čubrilo

GITÁRATERAPIIJA: 10 jagis lea Dragana dávda leavvan ja váikkuha erenoamážit su olgeš gieđa lihkastagaid.

Foto: Marit Sofie Holmestrand / NRK

Dan botta go dálkkas doaibmá, de bargá Dragan dakkáriid mat sutnje addet ilu. Korespábba addá sutnje erenoamáš ilu. Muđui čuojaha gitára, rumbbuid, bálku ákšu ja de lea čorbmagoahtán dahje boksegoahtán.

Mun geahččalan goazahit dávdda leavvamis, nu olu go sáhtán. Mun barggan álo dávdda vuostá, vai ii nu jođánit vearrán.

Cubrilo lohká iežas áigut geahččalit nu guhká go nákce bargat TV-govvejeaddjin. Dalle beassá bargat dan barggu masa eanemusat liiko, seammás go beassá leat ovttas bargoustibiiddisguin.

Olmmoš ii galgga vuollánit, vaikko makkár dávda leaš. Bargga dávdda vuostá nu bures go sáhtát, rávve Dragan Cubrilo.

Fuomáš! Dragan Cubrilo bargá NRK Sámis, muhto son ii leat guđege láhkái váikkuhan doaimmahuslaš árvvoštallamii dahje bargui dáinna artihkkaliin.

Dragan Čubrilo

SPÁPPASTALLAN: Korespábba lea okta hárjehallanvugiin, mat Draganii addet olu ilu. – Ferten olu lihkadit amas dávda nu garrasit leavvat, čilge Cubrilo.

Foto: Marit Sofie Holmestrand / NRK

Korte nyheter

  • Avslutter vindkraftplaner: – Vi var veldig tydelige

    Loga sámegillii.

    I går kom beskjeden om at Trøndelag-baserte Aneo AS avslutter vindkraftplanene i Måsøy i Finnmark.

    Prosjektet var planlagt på Nipfjellet, hvor reinbeitedistrikt 16 Marbolon har beiteområde.

    – Det var en god nyhet. Det var godt å høre at de stopper planen, iallfall for nå.

    Det sier reindriftsutøver John Mathis Utsi. Han sier at hvis turbinene hadde blitt satt opp på Nipfjellet, hadde de mistet beiteområder.

    – Det er et utstrakt fjell, og vi hadde mistet beiteområdet. Fjellet er såpass høyt, at hvis det hadde kommet industri dit, så hadde de unngått hele området. Det var vi tydelige på.

    Et enstemmig planutvalg stemte imot vindkraftplanene, forteller Utsi, og de har opplevd god dialog med vindkraftselskapet.

    – Det må jeg si, dialogen har vært god. Vi har hatt dialog per telefon og e-post, og et dialogmøte. Så kom den beskjeden i etterkant, at de avslutter planene.

    John Mathis Utsi
    Foto: Åse M.P. Pulk/Sametinget
  • Loahpahit bieggafápmoplánaid: – Leimmet hui čielgasat

    Les på norsk.

    Ikte bođii diehtu ahte Trøndelaga fitnodat Aneo AS ii áiggo šat bargat viidáseappot bieggafápmorusttetplánaiguin Muosáin Finnmárkkus.

    Plána lei cegget bieggaturbiinnaid Niipavárrái, gos Marbolon siiddas leat guohtuneatnamat.

    – Lei hui buorre ođaš. Gal mii liikuimet go bođii diet diehtu ahte bissehit, goit dán vuoru, dien plána.

    Dan muitala boazodoalli John Máhtte Utsi. Utsi dadjá ahte jus ledje ceggen turbiinnaid Niipavárrái, de ledje sii massit boazoguohtuneatnama.

    – Dat lea viiddis várri, ja dat livčče buot manahuvvot dat boazoguohtuneana, go dat lea dan mađe alla eana ahte jos dohko lei boahtit diekkár industriija, de ledje garvit jo olles dan guovllu. Dainna mii leimmet hui čielgasat.

    Ovttajienalaš plánalávdegoddi jienastii bieggafápmoplánaid vuostá, muitala Utsi, ja bieggafápmofitnodagain lea maid leamaš buorre gulahallan.

    – Dan gal ferten dadjat ahte gulahallan gal lea leamaš buorre. Mis lea leamaš gulahallan sihke telefovnna ja e-poasttaid bokte, ja okta gulahallančoahkkin. Ja de bođii dan maŋŋá diet diehtu, ahte sii loahpahit plánaid.

    John Mathis Utsi
    Foto: Åse M.P. Pulk/Sametinget
  • Britisk museum kjøper inn samisk kunst

    Loga sámegillii.

    Det nasjonale museet for moderne kunst i Storbritannia, Tate Modern London kunngjør at de oppretter et eget fond for innkjøp av samisk og inuittisk kunst.

    Det skriver Artnews.

    Fondet skal bidra til innkjøp av kunst fra urfolkskunstnere og nordområdene.

    – Etter Veneziabiennalen 2022 har interessen for samisk kunst stadig økt, uttaler direktør Karin Hindbo ved Nasjonalmuseet i Oslo til nettstedet.

    Tate Modern har allerede kjøpt inn sitt første samiske verk, «Guržot ja guovssat / Spell on You!» (2020) av kunstner Outi Pieski.

    Med dette blir hun den aller første samiske kunstneren som museet har kjøpt inn i løpet av sin 24 årige virksomhet.

    Pieski stiller for tiden ut sine verk på Tate St. Ives i Cornwall. Utstillingen varer til 6. mai.

    Outi Pieski dáidagiinnis
    Foto: Anne Olli