Hopp til innhold

Doarromujto ådåsis aneduvvi

Doarromujto ja guodedum áda máhtti vat aneduvvat, navti gåk Divtasvuonan Nordlándan dálla dahki.

Utgravning

Ruhtse bunkaris báleduvvá.

Foto: Sander Andersen / NRK

Av Sander Andersen
Mikkel Amma Kuoljok

Ij lim nav suohtas gå lij nav ållo ruhtse, javllá 13 jagák Mikkel Amma Kuoljok.

Foto: Sander Andersen / NRK

Álgadiddjen li juo gárves plána.

Ælla val de jur gållev råggåmin, luojvojbargge gejt NRK gávnná ednama vuolen. Ja sivvan manen danna li, la stuorra dujska oassálasstem dánna maŋemus væráldadoaron.

Ållo ruhtse

Álgadiddjáj dán ruhtserádjamij lij histåvrrå dán birra tjierggis, ja duodden ij sidá ruhtseduvnen ståhkat.

Linda van der Spa

Doarromujtoprosjevta jådediddje Árran julevsáme guovdátjin, Linda van der Sp

Foto: Sander Andersen / NRK

– Gå nuorap lidjiv de dánna rádnaj siegen ståhkiv. Ij la muv mielas nav suohtas gå nav ållo ruhtse la dánna. Ja sidáv dav ålgus åhtjadit, javllá álgadiddje Mikkel Amma Kuoljok (13).

Árvvoájmmo

Ja nav lij álggo. Duodden la aj kulturmujtosaddje viehkken dát dujska kanonásadusájt Ájluovtan Divtasvuonan adnet gálldon árvvoájmmon.

– Doarromujtojt Nuortta-Sálton lip tjáledime majt vat árvvoásadibmáj adnep. Aktan lip ja histåvråv adnep, tjårggip ja diehtojuohkemij dilev láhtjep, javllá doarromujtoprosjevta jådediddje Árran julevsáme guovdátjin, Linda van der Spa.

5000 soahteålmmå

Store mengder søppel

Ållo ruhtse la juo báleduvvam.

Foto: Sander Andersen / NRK

Ájluokta lij ájnas dujskajda nuppát væráldadoaron. 5000 soahteålmmå lidjin danna doaroj sinna. Soabmása dal dán kanonásadusán. Doaroj maŋŋela bálggun ruhtsajt dási, valla dálla sjaddá vuosádussadje ja duodden aj ståhkamsalljo.

– Sihtap histåvråv åvddånbuktet. Gåk la dálla ij la vejulasj. Vuostak dal ájn viertti rádjat, dáfov oaggit, ja nav de kultuvrrabirás ásaduvvá gånnå l vejulasj vuosádussaj dilev láhtjet dáj bunkarij sinna. Ja de la vejulasj aj ståhkat dánna, javllá doarromujtoprosjevta jådediddje

Doarroståhkus

Ja jur dav la álgadiddje ja ájálvisguodde juo usjudallam. Uddni ælla rádna suv siegen dánna barggamin, valla sij lij aj oassálasstám. Ja sjievnnjis rájge hiehpi riek buoragit sierralágásj ståhkusij.

– Usjudalájma ståhkat laser-tag, mij la dagu doarroståhkus, hiejtet Mikkel Amma Kuoljok.

GEHTJA ODDASAT-SÁDDAGA ÁSSJEV DÁNNA:

Korte nyheter

  • Avslutter vindkraftplaner: – Vi var veldig tydelige

    Loga sámegillii.

    I går kom beskjeden om at Trøndelag-baserte Aneo AS avslutter vindkraftplanene i Måsøy i Finnmark.

    Prosjektet var planlagt på Nipfjellet, hvor reinbeitedistrikt 16 Marbolon har beiteområde.

    – Det var en god nyhet. Det var godt å høre at de stopper planen, iallfall for nå.

    Det sier reindriftsutøver John Mathis Utsi. Han sier at hvis turbinene hadde blitt satt opp på Nipfjellet, hadde de mistet beiteområder.

    – Det er et utstrakt fjell, og vi hadde mistet beiteområdet. Fjellet er såpass høyt, at hvis det hadde kommet industri dit, så hadde de unngått hele området. Det var vi tydelige på.

    Et enstemmig planutvalg stemte imot vindkraftplanene, forteller Utsi, og de har opplevd god dialog med vindkraftselskapet.

    – Det må jeg si, dialogen har vært god. Vi har hatt dialog per telefon og e-post, og et dialogmøte. Så kom den beskjeden i etterkant, at de avslutter planene.

    John Mathis Utsi
    Foto: Åse M.P. Pulk/Sametinget
  • Loahpahit bieggafápmoplánaid: – Leimmet hui čielgasat

    Les på norsk.

    Ikte bođii diehtu ahte Trøndelaga fitnodat Aneo AS ii áiggo šat bargat viidáseappot bieggafápmorusttetplánaiguin Muosáin Finnmárkkus.

    Plána lei cegget bieggaturbiinnaid Niipavárrái, gos Marbolon siiddas leat guohtuneatnamat.

    – Lei hui buorre ođaš. Gal mii liikuimet go bođii diet diehtu ahte bissehit, goit dán vuoru, dien plána.

    Dan muitala boazodoalli John Máhtte Utsi. Utsi dadjá ahte jus ledje ceggen turbiinnaid Niipavárrái, de ledje sii massit boazoguohtuneatnama.

    – Dat lea viiddis várri, ja dat livčče buot manahuvvot dat boazoguohtuneana, go dat lea dan mađe alla eana ahte jos dohko lei boahtit diekkár industriija, de ledje garvit jo olles dan guovllu. Dainna mii leimmet hui čielgasat.

    Ovttajienalaš plánalávdegoddi jienastii bieggafápmoplánaid vuostá, muitala Utsi, ja bieggafápmofitnodagain lea maid leamaš buorre gulahallan.

    – Dan gal ferten dadjat ahte gulahallan gal lea leamaš buorre. Mis lea leamaš gulahallan sihke telefovnna ja e-poasttaid bokte, ja okta gulahallančoahkkin. Ja de bođii dan maŋŋá diet diehtu, ahte sii loahpahit plánaid.

    John Mathis Utsi
    Foto: Åse M.P. Pulk/Sametinget
  • Britisk museum kjøper inn samisk kunst

    Loga sámegillii.

    Det nasjonale museet for moderne kunst i Storbritannia, Tate Modern London kunngjør at de oppretter et eget fond for innkjøp av samisk og inuittisk kunst.

    Det skriver Artnews.

    Fondet skal bidra til innkjøp av kunst fra urfolkskunstnere og nordområdene.

    – Etter Veneziabiennalen 2022 har interessen for samisk kunst stadig økt, uttaler direktør Karin Hindbo ved Nasjonalmuseet i Oslo til nettstedet.

    Tate Modern har allerede kjøpt inn sitt første samiske verk, «Guržot ja guovssat / Spell on You!» (2020) av kunstner Outi Pieski.

    Med dette blir hun den aller første samiske kunstneren som museet har kjøpt inn i løpet av sin 24 årige virksomhet.

    Pieski stiller for tiden ut sine verk på Tate St. Ives i Cornwall. Utstillingen varer til 6. mai.

    Outi Pieski dáidagiinnis
    Foto: Anne Olli