Hopp til innhold

Dieđát go maid soai leaba bargame?

Ođđa mánáid-tv ráidu «Searat» oidno odne diibmu 1645 NRK Superis. Mii oahpásnuvvat Searat-prográmma nuppi oasi joavkojođiheddjiguin.

Dieđát go maid soai leaba bargame?

Dieđát go maid Vegard ja Sara Katrine leaba bargame?

Foto: Elle Marja Eira / nrk

Mannan háve oinniimet ahte ovttasbargu lea hui dehálaš joavkobarggus. Otná hástalussan lea suidnen, ja joavkojođiheaddji guovttos ferteba láidestit iežaska joavkkuid.

Otná prográmmas oainnat mo dakkára ráhkada

Dieđat go mii dát lea? Otná prográmmas oainnat mo dakkára ráhkada

Foto: Elle Márjá Eira / NRK

Ruoná joavkku joavkojođiheaddji - Sara Katrine

Sara Katrine

Sara Katrine

Foto: Elle Marja Eira / nrk

Gehččet go vuosttaš prográmma?
–Jua, lei heahpat oaidnit. Ártet oaidnit iežas tv:s. Moai geahčaime Jo Ántiin fárrolaga busses go leimmet jođus Ávanuorrái

Mo lei leat mielde Searat-prográmma ráiddus?
–Dat lei suohtas, ohppen olu ja lei somás vásáhus

Manne servet?
–Dat orui miellagiddevaš, ja háliidin geahččalit

Searvvašit go nuppes fas mielde?
–Juo, hui somá leat mielde. Vásihit maiddai mo ráhkadit tv-ráiddu

Maid leat oahppan?
–Ii nu olu ođđasa, muhto buorre muittuhus munnje

Mii lei suohttaseamos?
–Oahpásmuvvat ođđa olbmuiguin

Ballet go mastege?
–Seavdnjadasas ii lea nu issoras go mun doivon


Alit joavkku joavkojođiheaddji - Fredric Andrè

Fredric Andrè

Fredric Andrè

Foto: Elle Marja Eira / nrk

Makkár lei vuostás prográmma?
–Oalle buorre, liikojin buot

Mo lei leat mielde Searat-prográmma ráiddus?
–Hui somá. Beasan diehtit gii vuoitá ja dieđán mii geavai kamera duogábealde

Manne servet?
–Danne go háliidin

Searvvašit go nuppes fas mielde?
–Jua, liikojin

Maid it váillahan doppe?
–TV geahččat

Maid ohppet?
–Ohppen mo galgá sámi bargguid bargat. Lean vuosttaš háve bargan eanas daid bargguid

Meinet go geahččat nuppi prográmma?
–Jua, etniin fárrolaga

Maid muittát hui bures?
–Vuosttáš háve go vuittiimet, dalle go lávu ceggiimet

Ánte ja Fredric Andrè

Prográmmajođiheaddji Ánte ja Fredric Andrè

Foto: Elle Marja Eira / nrk

Goas: Bearjadagaid
Galleáigge: Diibmu 1645
Gos: NRK Superis

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK