Hopp til innhold

Deaivvadit Spoalavuolis 54 eará koarain

Dál lea Leavnnja seahkalaskoarra mátkošteamen Lofoahtii, doppe deavvadit olles 55 koara lávlut. Doppe lávlu maid Leavnnja seahkalaskoarra.

Lakselv Blandakor lávlu "I Finnmark" maid Asle Beck lea čállán.

Lakselv Blandakor, maid sámegillii sáhtašii lohkat seahkalaskoarran, dat koarra áigu dán lávlaga "I Finnmark" lávlut Spoalavuolis koarradeaivvadeamis dán vahkkoloahpa.

Anastasia Dmitrieva

Leavnnja Seahkalaskoara/ Lakselv Blandakora dirigeanta Anastasia Dmitrieva lea bures ráhkkanahttán koaras koarradeaivvadeapmái

Foto: Anne Olli

Dál lea Leavnnja seahkalaskoarra/ Lakselv Blandakor jođus Spoalavuollái Lofoahtii. Doppe galga dátge koarra lávlut, earret eará Lofoahtakáhtedrálas ja Magic Ice gárdinis. Koara dirigeanta Anastasia Dmitrieva lea nannosit oahpahan koara lávlut lávlagiid maid Spoalavuolis áigot lávlut.

Hálidit lávlut ovttas

Randi Karlsen

Leavnnja seahkalaskoara stivrrajođiheaddji Randi Karlsen muitala iežaset juo ođđajagimánus oahpahallagoahtán lávlagiid maid koarradeaivvadeamis áigo lávlut.

Foto: Anne Olli

Koara stivrrajođiheaddji Randi Karlsen muitala dán koarradeaivvadeami lágiduvvot daid dábálaš koarastevnnaid gaska. Ja go sii Leavnnjas das gulle, na de gal dieđihedje sii ge ahte vulget dokko. Iežaset lohká vuolgit geassemánu gávccát beaivvi, ja sii mátkoštit bussen Lofoahtii. Doppe galget lávlut olles vahkkoloahpa.

Aud Liland

Leavnnja seahkalaskoara stivrraáirras Aud Liland illuda volgit Soalavuollái lávlut, lohká iežaset bures ráhkkanan

Foto: Anne Olli

Stivrraáirras Aud Liland lohka ges go sii vuos mearrededje vuolgit dokko, na de gal fertejedje hárjehallagoahtit dávjjibut, ja de ohcagohte maid orrunsajiid Lofoahtas.

Hárjehallan bures lávlagiid maid galget lávlut

Sii válljejedje lávlagiid, ja daid sii lea bures oahpahallan. Dál illudit beassat lávlut Lofoahtakáhtedrálas, ja galget maid lávlut dakkáraš báikkis gos lea oalle čoaskkis. Dán Magic Ice gárdimis, mii lea 500 njealljahasmehtera stuoris, doppe galget maid lávlut. Ja go dokko mannet de gal fertejit buorebut gárvodit. Go dán lávlunhállas lea čieža buolašceahkki. Dállu sulastahttá jiekŋa hoteallaid, muitala Aud Liland.

Korte nyheter

  • – Ođđa neahttasiidu sáhttá oažžut olu veahki

    Máŋggas leat vásihan sámevaši, muhto eai nu gallis dieđit dahje váidde dan. Sámedikkis čoahkkanedje odne olbmot og ođđa neahttasiidu samehets.no almmolaččat rahppui.

    Dás oažžu bagadusa maid sáhtát bargat jus vásihat sámevaši.

    – Mun orun oaidnimen ahte dás oažžu hui ollu veahki, dego mo galgá hállat dan birra, ja de gos fitne veahki, ja geasa sáhttá dieđihit. Nu dadjá Kárášjoga Sámi joatkkaskuvlla oahppi Julie Solbakken.

    Sámediggi ovttas politiijadirektoráhtain dat lea ráhkadan neahttasiiddu, mii galgá leat ávkin olles servodahkii.

    – Dat sáhttá leat skuvllas, sáhttá leat barggus, almmolaš lanjas vai neahtas. De dat galget sáhttit mannat dohko samehets.no siidui ja gávdnat daid dieđuid maid sii dárbbašit. Doppe sáhttá gávdnat olggos mo galgá váidat bolesiidda ovdamearkka dihte. Nu lohká sámediggeráđđelahttu Runar Myrnes Balto.

    Politiijadirektoráhta ossodatdirektevra Bjørn Vandvik sávvá dán siiddu álkidahttit váidima.

    – Mu dieđuid mielde ii lean mis oktage ášši diibmá, muhto olu cavgileamit. Mii sávvat dán bagadusa dagahit ahte eambbosat váldet oktavuođa minguin, sávvá Vandvik.

    Julie Solbakken
    Foto: Wenche Marie Hætta / NRK
  • Kråvnnåprinssa Haakon gånågisá birra: – Galla måj aktan vuorbástuvvin

    Kråvnnåprinssa Haakon moalget majt ájádallá gå gånågis Harald barggodåjmajt binnet.

    – Galla måj aktan vuorbástuvvin. Dav de buoremus láhkáj tjoavddin. Barggin juohkusin, javllá kråvnnåprinssa NRK:aj.

    Dijstagá ja gasskaváhko lij Kråvnnåprinssa guossen Råmsån, gånnå gånågisá bargodile birra moalgedij.

    Mánnodagá lij gånågis Harald vas ruoptus bargon. Sjattaj skibás Malaysian, ja la skibás læhkám vargga gáktsa vahko.

    Valla gånågisviesso diededij gånågis galgaj binnep bargov dahkat.

    – Gånågis la riek ávon gå la bargon vas. Mij iehtjáda lip nav ávon gå la máhttelis. Ja de viertti sihke álldarav ja lassjánimev vieledit, javllá kråvnnåprinssa Haakon NRK:aj.

  • Nettstedet samehets.no er åpnet

    Sametinget åpnet i dag nettstedet samehets.no som skal være til hjelp for dem som opplever samehets.

    Sametingsråd Runar Myrnes Balto fortalte at undersøkelser viser at hver fjerde kommentar på sosiale medier om samer er hetsende.

    Politidirektoratet har vært med på utviklingen av veilederen, og avdelingsdirektør Bjørn Vandvik sier at det er få anmeldelser til politiet som handler om samehets.

    – Vi opplever at det veldig mange som ikke melder fra av ulike grunner, og det er målet vårt med veilederen, sier Vandvik.

    Veilederen er på sør-, lule- og nordsamisk og på norsk, og der finner man informasjon om hvem man kan kontakte med spørsmål om samehets og rasisme.

    Bjørn Vandvik på Sametinget. Han er avdelingsdirektør i Politidirektoratet
    Foto: Wenche Marie Hætta / NRK