Hopp til innhold

Dát nissonolbmot stivrejit Sámi

– Dat orro leamen nu ahte nissonolbmot váldet vuosttá hástalusaid mat leat jođiheaddjivirggis, dadjá allaskuvlla rektor.

Samiske kvinner i lederroller

VIHTTA SÁMI NISSONA GEAT LEAT FÁMUS: Norggabeale sámediggepresideanta Vibeke Larsen, ruoŧabeale sámerádio ja SVT Sámi plánenredaktevra Katarina Hällgren, Sámi Allaskuvlla rektor Gunvor Guttorm, ruoššabeale Sámedikki jođiheaddji Valentina Sovkina, ja suomabeale sámediggepresideanta Tiina Sanila-Aikio.

Foto: Ole Martin Wold, Per Josef Idivuoma, Marie Elise Nystad, Mariela Idivuoma, Berit Solveig Gaup / NTB scanpix, SR Sameradion, NRK

Nissonolbmot leat jođiheaddjit eanaš sámi ásahusain.

Sámi allaskuvlla rektor, Gunvor Guttorm, oaivvilda ahte jus mihkkege galgá dáhpáhuvvat, de ferte váldit ovddasvástádusa.

Son jáhkká ahte nissonolbmot leat gergoseappo váldit dakkár ovddasvástádusa, go galgá jođihit ásahusa.

– Dan ládje dovden goit mun go válden rektordoaimma, ahte dat lei masa dakkár dovdu ahte mun ferten váldit dán ovddasvástádusa ja ahte mus lea dat gealbu ja máhtolašvuohta mii dárbbašuvvo, muitala Guttorm.

Eahpádusas ovdal go kandiderii

Go Gunvor Guttormas jerre ahte kandidereš go son rektordoibmii, de lei son hui eahpádusas.

– Muhto mun in dárbbašan vuodjit go golbma miilla dan rájes go ledjen mearridan ahte dán bargui mun manan rabasgieđaid ja rabas čalmmiiguin. Ja mun in leat gáhtan gal ahte válden dan barggu, dadjá Guttorm, ja joatká:

– Mu mielas lea oalle gelddolaš bargu. Mu mielas orro ahte Sámi Allaskuvllas lea hui buorre potensiála. Mii dárbbašit dákkár ásahusa mii justte váldá vuhtii sámi birrasa, ja mii bargá sámi servvodaga ovdii. Mun oainnán ahte lea dárbu ahte olbmot váldet dákkár ovddasvástádusa.

Atná nissonbeaivvi dehálažžan

Laila Susanne Vars

Ovddeš Árja-njunuš ja dálá Norgga Našunála Olmmošvuoigatvuođaásahusa fágadirektevra, Laila Susanne Vars.

Foto: Liv Inger Somby / NRK

Laila Susanne Vars oaivvilda ahte Sámis leat olu čeahpes nissonolbmot, ja olu čeahpes dievddut geat atnet árvvus sin.

In mun gal imáš ahte olu sámi nissonat leat jođiheaddjit. Dat han lea lunddolaš, go sii háhket oahpu alcceseaset, ja sis lea dakkár máhttu maid servodat dárbbaša, dadjá Vars.

Riikkaidgaskasaš nissonbeaivi lea dehálaš beaivi su mielas.

– Beaivi galgá muittuhussan buohkaide ahte vaikko nissonolbmuid dilli lea buorránan sakka, ja dásseárvu maid ovdánan, de lea min servodagain ain buoridanmunni.

– Odne heive muittašit sin geat leat ráhčan ja gállán obbasa vai nieiddain ja bártniin galget seamma vejolašvuođat ja vuoigatvuođat, dadjá son.

Korte nyheter

  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK
  • Påviste fire bjørner i et nytt hårfelleprosjekt

    Sommeren 2023 ble det for første gang samlet inn hårprøver fra et 500 kvadratkilometer stort område på nordsiden av Tanaelva i den vestlige delen av Tana kommune.

    Det melder Norsk institutt for bioøkonomi (Nibio).

    – Totalt ble det samlet inn 27 hårprøver som var positive for brunbjørn, sier laboratorieleder Ida Marie Bardalen Fløystad ved Nibio Svanhovd.

    Fra disse prøvene kunne forskerne identifisere fire ulike bjørner, to hannbjørner og to hunnbjørner.

    Alle de fire bjørnene som ble påvist i hårfelleprosjektet i Tana i 2023 var tidligere kjente individer.

    Målet med prosjektet er å få mer informasjon om bjørnenes bevegelser i området, tidsmessig områdebruk, og om mulige slektskap mellom individene.

    – Den overordnede målsettingen med disse hårfelleprosjektene er å få mer kunnskap om antall bjørn, kjønn og hvilke individer som påvises, sier Ida Marie Bardalen Fløystad.

  • Beatnagat gaikodan bohccuid Bájilis 

    Badjeolmmoš Tommy Vitblom vulggii iskat lea go ealu sisa mannan luovosbeatnagat go oinnii Facebookas čállosa ahte luovusbeatnagat leat jođus Kangos guovllus Bájila gielddas Ruoŧas. Dalle son gávnnai njeallje jápmán bohcco, dieđiha Sveriges Radio.

    – Dákkár oainnáhus darvána millii, muitala Vitblom.

    GPS ja drona veahkkin lea son gávnnahan ahte beatnagat oaguhedje bohccuid máŋggaid miillaid ovdal go de loahpas fallehedje. Vitblom muitala dán dáhpáhuvvat dávjjit aht dávjjit. (Čájáhusgovva)

    Reinkadaver
    Foto: Erik Ropstad