Hopp til innhold

Dáhttot su čievččastit virggis maid ieš ii dieđe sus lea

Larsen: – Boagustin measta jámas go oidnen čállosa maid ledje sádden Sámedikki jođihangoddái.

Vibeke Larsen

Vibeke Larsen (Bb) ii loga goassige diehtán ahte son lea leamaš opposišuvnna bellodagaid oktasašjođiheaddji.

Foto: Máret Eli Buljo / NRK

Bargiidbellodaga parlamentáralaš jođiheaddji Vibeke Larsen ii dieđe galgá go váldit duođas oktasaščállosa maid Árja, Nordkalottfolket, Ovddádusbellodat, Dáloniid Listu ja Johttisápmelaččaid Listu leat sádden Sámedikki jođihangoddái.

Čállosis čuoččuhuvvo ahte Vibeke Larsen ii sáhte leat šat opposišuvdnajođiheaddji maŋŋá go Bargiidbellodat ja NSR leaba soahpan bušeahttaovttasbarggu Sámedikkis.

– Dat rolla ferte gullat sámediggeáirasii guhte duođai ovddasta opposišuvdnabellodagaid, oaivvildit bellodagat mat leat vuolláičállán oktasašreivve.

Vibeke Larsen lohká iežas oaidnán čállosa, muhto imaštallá garrasit maid sii duođaid oaivvildit.

– In leat goassige diehtán ahte mun lean leamaš opposišuvdnajođheaddji maiddái namahuvvon bellodagaid ovddas, čaibmá Larsen.

– Manin bat mun livččen galgan leat opposišuvdnajođiheaddji maiddái eará bellodagaid ovddas?

Vibeke Larsen

– Ásahan oktasaš parlametáralaš vuođu

Bellodagat mat leat vuolláičállán oktasaščállosa, leat bivdán Sámedikki jođihangotti váldit oktavuođa daid bellodagain geat duođaid leat opposišuvnnas, ja sin gaskkas válljet opposišuvdnajođiheaddji.

Laila Susanne Vars

Laila Susanne Varas (Árja) lea vuolláičálliid gulahallanolmmoš.

Foto: Nils Henrik Måsø / NRK

Go Bargiidbellodat ja NSR dál leat soahpan bušeahttaovttasbarggu, de han dat guokte bellodaga praktihkalaččat seammás leaba ásahan maid oktasaš sámediggeráđi parlamentáralaš vuođu, oaivvildit čállosa vuolláičállit.

Dálá dilis sin mielas leat dušše dát bellodagat opposišuvnnas: Árja, Nordkalottfolket, Ovddádusbellodat, Olgešbellodat, Åarjel-saemiej Gïelh, Dáloniid Listu ja Johttisápmelaččaid Listu ja Sámit lulde.

– Lea váttis váldit duođas sin

Vibeke Larsen imaštallá garrasit manne namahuvvon bellodagat leat sádden dákkár gáibádusa.

– Inge leat goassige gullan ahte dákkár ámmát dal gávdnošii Sámedikki vuogádagas. Danin lea váttis váldit duođas sin ávžžuhusa, Larsen vástida.

Váikko Bargiidbellodat lea ovttasbargan NSR:ain bušeahta oktavuođas, de han dat su mielas ii mearkkaš ahte sii leat náitalan NSRain.

– Mu dieđuid vuođul lea Bargiidbellodat ain Sámedikki stuorámus opposišuvdnabellodagat. Dainna áigumušain mii ain áigut joatkit dán áigodagas. Manin bat mun livččen galgan leat opposišuvdnajođiheaddji maiddái eará bellodagaid ovddas? Ja guhkkin eret joavkku ovddas gos maiddái Ovddádusbellodat lea mielde, čaibmá Larsen.

Korte nyheter

  • Påviste fire bjørner i et nytt hårfelleprosjekt

    Sommeren 2023 ble det for første gang samlet inn hårprøver fra et 500 kvadratkilometer stort område på nordsiden av Tanaelva i den vestlige delen av Tana kommune.

    Det melder Norsk institutt for bioøkonomi (Nibio).

    – Totalt ble det samlet inn 27 hårprøver som var positive for brunbjørn, sier laboratorieleder Ida Marie Bardalen Fløystad ved Nibio Svanhovd.

    Fra disse prøvene kunne forskerne identifisere fire ulike bjørner, to hannbjørner og to hunnbjørner.

    Alle de fire bjørnene som ble påvist i hårfelleprosjektet i Tana i 2023 var tidligere kjente individer.

    Målet med prosjektet er å få mer informasjon om bjørnenes bevegelser i området, tidsmessig områdebruk, og om mulige slektskap mellom individene.

    – Den overordnede målsettingen med disse hårfelleprosjektene er å få mer kunnskap om antall bjørn, kjønn og hvilke individer som påvises, sier Ida Marie Bardalen Fløystad.

  • Beatnagat gaikodan bohccuid Bájilis 

    Badjeolmmoš Tommy Vitblom vulggii iskat lea go ealu sisa mannan luovosbeatnagat go oinnii Facebookas čállosa ahte luovusbeatnagat leat jođus Kangos guovllus Bájila gielddas Ruoŧas. Dalle son gávnnai njeallje jápmán bohcco, dieđiha Sveriges Radio.

    – Dákkár oainnáhus darvána millii, muitala Vitblom.

    GPS ja drona veahkkin lea son gávnnahan ahte beatnagat oaguhedje bohccuid máŋggaid miillaid ovdal go de loahpas fallehedje. Vitblom muitala dán dáhpáhuvvat dávjjit aht dávjjit. (Čájáhusgovva)

    Reinkadaver
    Foto: Erik Ropstad
  • Ávvudit máilmme girjebeaivvi Lukkari divttaiguin

    Dán jagi ávvuda «Mun Dajan - Foreninga Samiske forfattere» Máilmme lohkanbeaivvi Rauni Magga Lukkari girjás poesiijain.

    Dat dáhpáhuvvá odne eahkedis Romssa sámi viesus Romssas.

    Lukkari válddii gieskat vuostá gonagasa ánsumedáljja ja Romssa ja Finnmárkku fylkka kulturbálkkašumi. Son lea doaibman girječállin ja girjegoastideaddjin 35 jagi. Son lea maid čállán máŋga prologa festiválaide ja ávvudemiide, ja dasa lassin divttaid ja teáhterčájalmasaid.

    Máilmme girje- ja vuoigŋaduodjebeaivi (maiddái gohčoduvvon máilmme girjebeaivin) lea ON-beaivi mii ávvuduvvo cuoŋománu 23. beaivvi.

    Dát ávvubeaivi mearriduvvui ON oahpahusa, dieđálašvuođa, kultuvrra ja gulahallama (UNESCO) váldočoahkkimis jagis 1995.

    Les på norsk

    Forfatter Rauni Magga Lukkari
    Foto: Anne Olli / NRK