Hopp til innhold

Chris Watson – David Attenborougha jietnaolmmoš «oaggu» jienaid rutnis

Son bádde jienaid luonddus maid olmmoš muđuid ii oppa gulašii ge. Dál son lea leamaš juigiin Ánde Sombyin Anárjogas ohcamin jienaid jieŋa vuolde.

Chris Watson rigger lydutstyr på et frossent vann mens Elin Már Øyen Vister senker hydrofon i isen

OHCAMIN JÁVRRI JIENA: Christopher Watson lea nuppelot jagi bargan Sir David Attenboroughain. Son nákce báddet jienaid maid eanaš olbmot eai diehtán gávdnojitge.

Foto: Torgeir Varsi / NRK

Christopher Watson lea okta máilmmi čeahpimusain báddet elliid ja eará luonddu jienaid.

Rudneráigi/ishull

RUDNI: Mikrofuvdna lea vuodjuduvvon guovtti mehter čiekŋalassii.

Foto: Torgeir Varsi / NRK

Son lea máŋgalot jagi bargan earret eará máilmmi dovdoseamos luondduprográmmajođiheddjiin Sir David Attenboroughain.

Mannan vahkkoloahpa finai Anárjogas Kárášjogas. NRK beasai fárrui.

Muhto maid dáppe?

– Dán jávrái bohtet olbmot oaggut jieŋa alde. Dan maid mun dagan dál lea «oaggut» jienaid jieŋa vuolde, muitala Watson.

Jietna johtá johtileappot čázis

Tuvraofelaš ja guovlludovdi lea bovren guokte rutni main leat sullii guokte mehtera gaska. Watsona veahkki Elin Már Øyen Vister ges luoitá hydrofuvnna, dahje čázevuole mikrofuvnna, goabbatge rudneráigái.

NATURALIST DAVID ATTENBOROUGH HOLDS A PYTHON DURING A VISIT TO SYDNEY'S TARONGA ZOO

ATTENBOROUGH: Watson lea ovttas Sir David Attenboroughain ráhkadan máŋga luonddudokumentára filmma.

Foto: David Gray / Reuters

Guvtteš orru leamen dehálaš lohku go hydrofuvnnat maid galget guovtti mehtera čiekŋalassii.

Jietna johtá badjel njealje geardde johtileappot čázis go áimmus. Ja mearas leat buot eanemus jienat olles máilmmis, muitala Watson.

– Olbmot dadjet ahte mii orrut planehta alde man namma lea «Eana». Mun dajan ahte mii orrut planehta alde man namma lea «Mearra». Badjel 70 proseantta min planehtas lea mearra. Reasta leat dego sullot mat leat ihtán mearas, dadjá Watson.

Ansiktsbilde av Chris Watson

ÁLGGII MÁNNÁN JUO: Christopher Watson muitala ahte go son lei mánná Sheffieldas Englánddas, de lei bearrašis loddebeavdi olgun. Son oinnii daid, muhto ii sáhttán gullat daid. Go oaččui jietnabádderusttegiid, de bijai daid báddet doppe gos dat lottit ledje, ja dies buollái beroštupmi gávdnat elliid ja luonddu jienaid.

Foto: Nils John Porsanger / NRK

Bargaba luđiin ja luonddujienaiguin

Anárjohkii lea boahtán juoigi ja dáiddára Ánde Somby mielde. Soai leaba ovdal ovttas ráhkadan skearru «Yoiking With the Winged Ones». Dalle báddiiga jienaid Lufuohtas.

Dán vuoru báddeba jienaid dáiddačájáhussii man jurddan lea čájehit njealje biekka skajá. Ja, go jietna johtá nu johtilit, de gullo maid bures.

– Buot min lihkastagat gullojit. Dá lea dat maid guolli gullá, dadjá Watson čippostettiin das jávrri alde.

Ja duohta lea, olbmo lihkastagat ja lávkkit gullojit erenoamáš bures hydrofuvnnain. Chris Watson bidjá Ánde Somby vázzit rutni birra, muhtimin lahka, nuppi vuoru gis dobbelis.

– Diet jienat leat dat buot čábbámusat maid mun ge dieđán - vázzit muohttagis, ja de gullat daid, dadjá Somby ja lasiha:

Chris Watson i forgrunnen med Ánde Somby i bakgrunnen i vinterlandskap

JIETNAALMMÁI JA JUOIGI: Chris Watson ja Ánde Somby leaba dás Anárjogas muhtin jávrri alde.

Foto: Carl-Gøran Larsson / NRK

– Dál lea leamaš vejolašvuohta gullat muohttaga musihkka. Dat leamaš erenoamáš somá!

Ealga ja rávdnji

Jienaid maid báddeba áiguba atnit sierra dáiddačájáhusas Sámi Dáiddaguovddážis.

Doppe leat nuppi lanjas Somby njealje biekka čiehkagahpirat maid ieš lea gorron. Nuppi lanjas gis luohti ja luonddujienat.

Ánde Somby går mellom sine egensydde luer som er på utstilling i Sámi Dáiddaguovddáš

NJEALJE BIEKKA: Ánde Somby lea gorron 80 čiehkagahpira mat leat leamaš oassi su prošeavttas. Gahpirat leat dego skadjá dan originála čiehkagahpiris.

Foto: Nils John Porsanger / NRK

– Mii báddiimet Anárjogas dakkár hui doajus rávnnji, ja dat doajus rávdnji lea dan ealgga luođi duogábealde, muitaleamen ahte dáppe lea johka maiddái lahka, muitala Somby.

Chris Watson oaivvilda ahte Ánde Somby jietna gullá lunddolaččat eanadahkii.

– Mun rehkenasttán Ándde jiena ja juoigama oassin lunddolaš máilmmis. Su jietna lea oassi eanadagas, ja danin leage hui buorre suinna bargat, dadjá Watson.

Ánde Somby framfører joik

LUOHTI: Ánde Somby juoigá ealgga dan bottas go Anárjoga rávdnji gullo duohken.

Foto: Carl-Gøran Larsson / NRK

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.