Hopp til innhold

Berit Oskal Eira

Berit Oskal Eira er 5. kandidat på Aps liste i valgkrets 5.

Foto: Lill-Tove Veimæl / NRK

Hun er født 1.3.1951. Bosatt på Fossbakken i Lavangen kommune. Reineier.

I kommunen var 89 personer oppført i valgmanntallet i 2005. I hele kretsen var det 1.226 personer i manntallet.

Tips NRK Sámi Radio

Økonomi

Berit Oskal Eira

År

Inntekt

Formue

Skatt

2006

562 412

217 169

218 350

2007

594 082

318 428

232 853

Roller

Hun er styremedlem i Sámiid Duodji. Daglig leder her er Magnhild Mathisen som representerer Ap på Sametinget (1989-2009). Styreleder er Anders Samuelsen Buljo.

Oskal står også oppført som styremedlem i stiftelsen Duodjeinstituhtta i Kautokeino. Daglig leder her er Inga Hermansen Hætta. Styreleder er Elin Mary Sabbasen. Driftsinntekter i 2007 var 2.422.000 kr, mens resultat før skatt ble 151.000 kr.

Hun står oppført som varamedlem i styret til Aja Samisk Senter BA. Driftsinntektene i 2007 var 3.368.000 kr, mens resultat før skatt var - 602.000 kr.

Hun har vært statssekretær for samiske saker i Arbeids- og inkluderingsdepartementet.

Sivilstand
Gift med Johan Anders A. Eira.

Barn
Ánte Ovlla født 1980, Áslat Niillas født 1986, Biret Risten Ingá født 1991

Utdanning
2002 Praktisk-pedagogisk utdanning, Universitetet i Tromsø
1995 Samisk grunnfag, Universitetet i Tromsø
1977-78 Husflidsskolen, Narvik
1975-77 Samernas folkehögskole, Jokkmokk Sverige
1971-72 Husflidsskolen, Narvik
1970-71 Husflidsskolen, Målselv

Yrkesbakgrunn
2005- 2007 Statssekretær i Arbeids- og inkluderingsdepartementet
Reineier

Verv
2001 oppnevnt som medlem i Samerettsutvalget
1980-87 Medlem i utvalget om samisk kultur og utdanning -Myklevoll-utvalget, NOU 1985:14 Samisk kultur og utdanning, NOU 1987:34 Samisk kultur og utdanning. De enkelte sektorer. Administrasjon.
1982-84 Formann i Norske Reindriftssamers Landsforbund
1980-90-tallet Styremedlem og styreleder i Troms Reindriftssamers Fylkeslag
1981-82 Styremedlem i Norske Reindriftssamers Landsforbund
1980-90-tallet Styremedlem og styreleder for sameskolen i Målselv

Verv i Sametinget
2007-09 Sametingsrepresentant; leder i Nærings- og kulrurkomiteen
2005-07 Sametingsrepresentant; medlem i Nærings- og kulturkomiteen
2001-05 Sametingsrepresentant; medlem i Oppvekst- og utdanningskomiteen, medlem i Samisk parlamentarisk råd

Språk
Samisk

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.