Hopp til innhold

Beatnagii njoamui skábba: - Ii goassige leamaš ná vearrái

Skábba njoammu álkit riebanis beatnagii. Beanaeaiggát dagai dan maid galggai, ja dál lea beana dearvvasmuvvamin.

Les saken på norsk her.

Suki har fått dress

BÁLJES BEANA: Ássanguoibmi Lena lea gorron biktasiid ealgabeatnagii Sukii, go lea beaskiduvvon.

Foto: privat

Skábmamánu 12. beaivve beasai ealgabeana Suki báttis ruovttus, Unjárgga gielddas.

Beana ruohtastii riebana maŋŋái. Ja go lei gollan muhtun áigi, de Sukis álge saŋážat, dat ruohkadišgođii.

Mus leat leamaš beatnagat maiguin leamaš skábba, muhto ii goassige leamaš ná vearrái, lohká Henriksen.

Suki, norsk elghund grå, skabbinfisert

GARRA DÁLKKODEAPMI: Háviid lea šaddan dálkkodit, ja beanaeaiggát lea máŋgii šaddan vuoddját šibitdoaktára lusa Girkonjárgii.

Foto: privat

Beanaeaiggát Tor Gunnar Henriksen lea sihke ealga- ja riebanbivdi, ja lea maiddái fuođđolávdegotti lahttu.

Dálkkodeamit leat máksán lagabui 5000 ruvnnu, ja dál lea Suki viimmat dearvvasmuvvamin.

Tor Gunnar Henriksen

EASTADA SKÁPPA LEAVVAMIS: Tor Gunnar Henriksen bargá áŋgirit Fuođđolávdegotti lahttun eastadit skábbadávdda leavvamis Unjárgga gielddas.

Foto: privat

Dál lea Henriksenis čielga ávžžuhus olbmuide geat oidnet skábbariebaniid.

Dieđit fuođđolávdegoddái vajot go oainnát skábbariebana, ja jus dus alddát lea vuoigatvuohta báhčit, de daga dan ja dieđit fuođđolávdegoddái, bivdá Henriksen.

Njoammunvárra

Agria ealliiddáhkádusa hálddahusdirektevra Marianne Broholm Einarsen muitala ahte beatnateaiggádat berrejit leat hui várrogasat jus skábbarieban lea guovllus.

– Jus oainnat skábbariebana guovllus gos orut, de it berre beatnagiin vázzit dain guovlluin, vai eastadivččet skáppa njoammumis beatnagii, dadjá Einarsen.

Marianne Broholm Einarsen, Administrerende direktør i Agria Dyreforsikring

VAHÁTDIEĐÁHUS: Marianne Broholm Einarsen muitala ahte 2022 sáddejuvvojedje 29 skábbadieđáhusa Agria ealliiddáhkádussii.

– Mo njoammuda skábbarieban dávdda beatnagii?

– Skábbaealli sáhttá njoammudit go guoská beatnagii, ja maiddái dalle jos beana jorrá seamma sajis gos skábbaealli lea leamaš, muitala Einarsen.

Álki divššodit

Norgga ealliidsuodjalusa beaivválaš jođiheaddji ja šibitdoavttir Åshild Roaldset muitala ahte skábba lea saŋášdávda man lihkus lea álki dikšut.

– Skábba givssida go dat nu sakka sakŋidahttá. Eai dárbbaš olu skábbamiddat ovdalgo garra dávdamearkkat ihtet, muitala šibitdoavttir.

Åshild Roaldset, veterinær og daglig leder i Dyrebeskyttelsen Norge

DIKŠU: Åshild Roaldset muitala ahte skábba lea dávda man lea álki dikšut.

Foto: Dyrebeskyttelsen Norge

Roaldset muitala ahte eanaš beatnagat dearvvasnuvvagohtet jođánit go ožžot divššu.

Norgga ealliidsuodjalus sávašii maiddái ahte riebanat ožžot divššu skáppa vuostá.

– Mii sávašeimmet ahte šattašii buoret vuogádat mo sáhtašeimmet dikšut skábbariebaniid. Skábbarieban ii dárbbaš bahččot go skáppa lea hui álki dikšut, loahpaha Roaldset.

Korte nyheter

  • Avslutter vindkraftplaner: – Vi var veldig tydelige

    Loga sámegillii.

    I går kom beskjeden om at Trøndelag-baserte Aneo AS avslutter vindkraftplanene i Måsøy i Finnmark.

    Prosjektet var planlagt på Nipfjellet, hvor reinbeitedistrikt 16 Marbolon har beiteområde.

    – Det var en god nyhet. Det var godt å høre at de stopper planen, iallfall for nå.

    Det sier reindriftsutøver John Mathis Utsi. Han sier at hvis turbinene hadde blitt satt opp på Nipfjellet, hadde de mistet beiteområder.

    – Det er et utstrakt fjell, og vi hadde mistet beiteområdet. Fjellet er såpass høyt, at hvis det hadde kommet industri dit, så hadde de unngått hele området. Det var vi tydelige på.

    Et enstemmig planutvalg stemte imot vindkraftplanene, forteller Utsi, og de har opplevd god dialog med vindkraftselskapet.

    – Det må jeg si, dialogen har vært god. Vi har hatt dialog per telefon og e-post, og et dialogmøte. Så kom den beskjeden i etterkant, at de avslutter planene.

    John Mathis Utsi
    Foto: Åse M.P. Pulk/Sametinget
  • Loahpahit bieggafápmoplánaid: – Leimmet hui čielgasat

    Les på norsk.

    Ikte bođii diehtu ahte Trøndelaga fitnodat Aneo AS ii áiggo šat bargat viidáseappot bieggafápmorusttetplánaiguin Muosáin Finnmárkkus.

    Plána lei cegget bieggaturbiinnaid Niipavárrái, gos Marbolon siiddas leat guohtuneatnamat.

    – Lei hui buorre ođaš. Gal mii liikuimet go bođii diet diehtu ahte bissehit, goit dán vuoru, dien plána.

    Dan muitala boazodoalli John Máhtte Utsi. Utsi dadjá ahte jus ledje ceggen turbiinnaid Niipavárrái, de ledje sii massit boazoguohtuneatnama.

    – Dat lea viiddis várri, ja dat livčče buot manahuvvot dat boazoguohtuneana, go dat lea dan mađe alla eana ahte jos dohko lei boahtit diekkár industriija, de ledje garvit jo olles dan guovllu. Dainna mii leimmet hui čielgasat.

    Ovttajienalaš plánalávdegoddi jienastii bieggafápmoplánaid vuostá, muitala Utsi, ja bieggafápmofitnodagain lea maid leamaš buorre gulahallan.

    – Dan gal ferten dadjat ahte gulahallan gal lea leamaš buorre. Mis lea leamaš gulahallan sihke telefovnna ja e-poasttaid bokte, ja okta gulahallančoahkkin. Ja de bođii dan maŋŋá diet diehtu, ahte sii loahpahit plánaid.

    John Mathis Utsi
    Foto: Åse M.P. Pulk/Sametinget
  • Britisk museum kjøper inn samisk kunst

    Loga sámegillii.

    Det nasjonale museet for moderne kunst i Storbritannia, Tate Modern London kunngjør at de oppretter et eget fond for innkjøp av samisk og inuittisk kunst.

    Det skriver Artnews.

    Fondet skal bidra til innkjøp av kunst fra urfolkskunstnere og nordområdene.

    – Etter Veneziabiennalen 2022 har interessen for samisk kunst stadig økt, uttaler direktør Karin Hindbo ved Nasjonalmuseet i Oslo til nettstedet.

    Tate Modern har allerede kjøpt inn sitt første samiske verk, «Guržot ja guovssat / Spell on You!» (2020) av kunstner Outi Pieski.

    Med dette blir hun den aller første samiske kunstneren som museet har kjøpt inn i løpet av sin 24 årige virksomhet.

    Pieski stiller for tiden ut sine verk på Tate St. Ives i Cornwall. Utstillingen varer til 6. mai.

    Outi Pieski dáidagiinnis
    Foto: Anne Olli