Hopp til innhold

Sámi násti dáhtošii beassat sámediggái jođáneabbo go njuolla

Beakkálmas guoktásis Mikkel Gaupas ja Per Heimlys, ovttas Sámeálbmot Bellodagain livčče áigumuš beassat Sámediggái.

Mikkel Gaup i «Veiviseren»

– Šaddá hui gelddolaš oaidnit mot dát manná, nagodat go ovddidit bellodatáššiid, dadjá sámi filbmanásti Mikkel Gaup. Dá govas «Ofelaš» filmma oktavuođas jagis 1987, mii oaččui stuorra beroštumi miehtá máilmmi.

Foto: Karoline Frogner / NTB Scanpix

– Manne lávken politihkkii, na dat lea buorre gažaldat.

Nu dat álggaha Mikkel Gaup jearahállama go vástida gažaldahkii ahte manne dál áigu politihkkegoahtit. Son dadjá eallimis lea nu ahte jus dus lea vejolaš ovddidit buriid áššiid, manne de dan ii galggašii dahkat.

Okta váldoášši maid sihke Gaup ja bellodatustit Per Heimly geassiba ovdan lea dat ahte dál livčče áigi ásahit Sámi viesu Osloi (Samisk praktbygg).

Doppe de galggašii leat olámuttos buot maid sápmelaš ohcala oaivegávpogis, omd. skuvla, mánáidgárdi, teáhter jnv.

Mikkel Gaup

Mikkel Gaup ja su bellodat ohcala Sámi viesu Norgga oaivegávpogis.

Foto: Wenche Marie Hætta / NRK

«Sámitown – Chinatown»

Nu ahte dat šattašii dego mahkáš «Sámitown», nu mot filmmain láve oidnot «Chinatown»? (Chinatown lea buddestatnamma gávpotoasis stuorát gávpogiin, gos eatnašat leat kiinnálaččat.)

– Hehehe, dat gal livčče hui somá, ahte šattašii Sámi downtown, reaškkiha Gaup.

Heimly lasihastá ahte Oslos han gávdno earret eará Munch musea, Vigeland musea, muhto sápmelačča várás ii gávdno makkárge sullasaš fálaldat, danin livčče ge dehálaš ahte ásahuvvo visti mii ovddida sápmelaččaid giela, historjjá ja kultuvrra.

Beakkálmasvuođas atnet ávkki

Per Heimly ii ane váttisvuohtan dan go bellodagas leat máŋga beakkálmasa, muhto dattetge áigot geahččalit das ávkkástallat vai ožžot iežaset áirasiid sámediggái, mieđiha Heimly.

– Eai diehttelasat leat beare buorit bealit go lea beakkálmas, go juohke olbmos han leat iežas oaivilat ja gáttut. Soapmásat liikojit mu ja Mikkel Gaupa, soapmásat fas eai. Sávvamis dan geažil ean gavdnje ovttage jienasteaddji, himiha Heimly.

Samefolkets partiets representanter står utenfor et bygg

Sámealbmot Bellodaga ovddasteaddjit. Gurut bealde govas: Inga Fossli, Eirik Myrhaug, Ann Finbog, Mikkel Gaup, Tatjana Kolpus ja Per Heimly.

Foto: Fotografirettighetssinnehaver: Per Heimly
  • Dás gulat olles jearahállama Per Heimlyn, dárogillii:

«I'll be back»

Arnold Schwarzenegger lea stuorra beakkálmas guhte Californias, Amerihkás lávkii filbmamáilmmis, politihkkii. Oainnát go dutnos makkárge paralleallaid?

Per Heimly

Beakkán govvideaddji, Per Heimly mieđiha áigut atnit beakkálmasvuođas ávkin, oažžut dihte iežaset áirasiid sámediggái.

Foto: Eilif Aslaksen / NRK

– Smiehtat go fysalaččat, vai maid, árvala ja reaškkiha Heimly (reportár maid ribaha reaškkihit vástádussii).

Muhto duohta ságas, de son oaidná ahte Arnold Schwarzenegger lea dahkan olu buori, earret eará lea son luonddu- ja birasberošteaddji, ja justa diekko gal leaba soai hui ovttaláganat.

Go luondu lea Per Heimly:ii ja su bellodahkii hui dehálaš, de sii áigot duođaid rahčat dan ala ahte gáhttet ja várjalit luonddu stuorra kapitalisttaid vuostá.

Kapitalisttaid vuostá, maid oaivvildat?

– Dat lea ban nu ahte mii eallit kapitalisttalaš máilmmis gos jođáneamos lági mielde galggašii roggat ja boltut buot riggodagaid eatnamis, nugo mat minerálaid ja oljju, ja dan sii áiggoše bissehit, loahpaha Per Heimly.

Korte nyheter

  • Ollugat háliidit bargagoahttit bieggafámuin Finnmárkkus- elfápmoneahtta gáržžida doaimmaid

    Norgga čázádat- ja energiijadirektoráhtta, NVE lea ožžon dieđu 21 ođđa bieggafápmoprošeavttas, muhto elfápmooktavuohta Finnmárkkus lea beare unni ja nu ii sáhte NVE dohkkehit buot prošeavttaid.

    Ovdal geassemánu galgga NVE geargan geahččat prošeaktaárvalusaid, de mearridit makkár prošeavttaiguin galget viidásabbot bargat.

    Norgga čázádat- ja energiijadirektoráhtta háliida prošeavttaid maid báikkálaččat dohkkehit ja nu unnán riidu badjeealáhusain go vejolaš.

    – Jos gielddat eai dohkket ja dáhtu prošeavttaid de eat bargagoađe konsešuvnnaiguin, lohká NVE ossodatdirektevra Inga Katrine Johansen Norberg.

    NVE maid gáibida dokumentašuvnna sis geat ohcet bieggafápmoprošeavttain álgit, ahte bádjeealáhusain leat gulahallan dahje váldán mielde ságastallamii doaimmaid hárrái.

    – Dát lea diehttu sidjiide geain lea dáhttu bieggafápmoprošeavttain álggahit ahte badjeealáhusain gulahallet jo álggu rájes, čilge Norberg, nu lea ge sis dáhttu gávnnahit makkár prošeavttain lea unnimusat váikkuhusat earáide ja varra nu gávdnat daid buoremus prošeavttaid maid.

    Almmuhan prošeavttaid

    Duorastaga de almmuha NVE makkár prošeavttat sidjiide lea almmuhuvvon, go dát lea oassi plánas čuovvulit ráđđehusa áigumuš Finnmárkkus nannet elfápmo- ja industriijaovdánahttima.

    Ovdal cuoŋománu 22. beaivve galge vejolaš huksejeaddjit dieđihan sin prošeavttaid. Nu leat 21 ođđa dieđáhusa bieggafápmohuksemiid birra boahtá, okta diehtu čáhcefámu viiddideames Álttás ja dasa lassin njeallja bieggafápmoášši maid jo leat gieđahallamin. Nu leat oktiibuot 26 ášši maid NVE galgga geahččat.

    Oktiibuot de lea dáid prošeavttain dárbu olu elrávdnjái, árvvoštallet 10.800 megawatt dahje 10,8 TW geavahit dáid prošeavttain

    – Jos galgga veaháš čilget man olu dát lea de sáhttá álkit čilget ahte olles Finnmárkkus lea dál bidjon elrávdnji 244 megawatt ovddas, čilge NVE koordináhtor Anette Sandvand-Dahlene.

    Badjeealáhusas ballet olu barggu šaddat visot dáid ođđa bieggafápmoohcamiin. Badjealmmái Magne Ballovara lohká muhtin orohagain šaddat olu bargu go leat olu ohcamat seamma guovlluide.

    Vindkraftanlegg ved Kjøllefjord i Lebesby kommune
    Foto: Allan Klo / NRK
  • Kartverket snur – Oslove godkjent som Oslos samiske navn

    Etter et par måneder med forvirring om hvorvidt hovedstadens samiske navn var lovlig eller ikke, har Kartverket kommet til at Oslove godkjennes for offentlig bruk.

    – Det var en misforståelse fra vår side, og det beklager vi, sier Kartverkets seksjonssjef for stedsnavn, Helge Dønvold.

    Like før jul vedtok bystyret at det samiske stedsnavnet på Oslo skal være Oslove.

    I januar fikk kommunen seg en overraskelse når Kartverket ga beskjed om at navnet ikke var godkjent for offentlig bruk. Etter samtaler med samisk stedsnavntjeneste, kom de til at kommunen har fulgt regelverket.

    Oslo vil nå vise fram byens samiske navn.

    – Jeg er veldig glad for at vi fikk det til, og at vi fikk formelt godkjent samisk navn på Oslo. Oslo er hovedstad for alle, også for samer som bor her og ellers i Norge, sier byrådsleder Eirik Lae Solberg.

    På kommunens nettsider vil byens logo vises med det samiske navnet. I tillegg til skilting, vurderes det fortløpende hvordan navnet ellers skal synliggjøres.

    Oslove er det sørsamiske ordet for Oslo. Ordet uttales på samme måte som det skrives, med ordlyd som «juletre».

    At Oslo skal få et samisk navn er en sak som har blitt jobbet med i mange år.

    Samisk navn på Oslo. Skiltet er på Samisk hus i Oslo.
    Foto: Terje Haugnes / NRK
  • Vaššifalleheapmi sámi čájáhusa vuostta

    Mannan vahkkoloahpa vihahuvvui sámi čájáhus «Colors of Colonialism» Stockholmmas. Juo beaivvi maŋŋá leai soames sárggodan vašálaš áitagiid čájáhusplakáhtaide, čállá SVT Sápmi.

    – Lei balddehahtti ja hui unohas, dadjá Emma Göransson, dáiddalaš jođiheaddji Aerpies.

    Earret iežá leai saomes málen oaiveskálžžu ja čállán «Brigand» alit-fiskes teavsttain. «Brigand»-sátni mearkkaša sullii bandihttajoavku ja lea rasisttalaš sátni.

    Dáhpáhus lea almmuhuvvon politiijaide.

    Emma Göransson og vandalisert utstillingsplakat i Stockholm
    Foto: SVT / Ođđasat