Hopp til innhold

Vil styrke samisk handverk

Det lulesamiske senteret Árran på Drag i Tysfjord vil i en tid fremover fokusere på samisk handverk, duodji.

Árran - lulesamisk senter

Árran - lulesamisk senter.

Foto: Harrieth Aira / NRK

I vår ansatte senteret egen duodjeveileder i samarabeid med Tysfjord ASVO og organisasjonen Duodje Nordlánnda. De neste ukene kan duodjiinteresserte glede seg over en rekke seminarer og kurs som arrangeres i regi av Árran.

LES OGSÅ: Fikk duodjepris

LES OGSÅ: Skal dokumentere lulesamisk duodje

Starter med kofta

Onsdag starter det hele med et seminar om gáppte, eller kofta. Den var opprinnelig et bruksplagg som mange brukte hver dag, men som også ble brukt som stasplagg til spesielle anledninger. I dag anvendes gáppte mest til finere bruk.

Det blir i alt fire kurs, delt inn i fire forskjellige duodje-temaer. I forkant av kursene blir det holdt et lite seminar om det aktuelle temaet.

Selve koftekurset starter torsdag kveld, fortsetter fredags kveld og avsluttes med en økt på dagen på lørdag.

Duodjeveileder Lilian Urheim (t.h)

Duodjeveileder Lilian Urheim (t.v)

Foto: Sander Andersen / NRK

Foredragsholder fra Jokkmokk

Det kommer foredrags- og kursholdere både fra svensk og norsk side av grensen.

– Dette første seminaret er det Anna-Stina Svakko fra Porjus i Jokkmokk i Sverige som holder, og så skal vi holde kurset sammen etterpå, sier senterets duodjeveileder Lilian Urheim.

På spørsmål om det er mulig å fullføre ei kofte på en dag og to kvelder svarer hun:

- Det er ikke nødvendig å fullføre kofta på dette kurset, fordi de som ønsker det kan komme innom på Árran hvis de trenger veiledning, sier Urheim.

Det koster ikke noe å delta på kursene. Sametinget og Nordland fylkeskommune har bidratt med penger til duodjiprosjektet.

Feiring på Árran

Koftekledte festdeltakere fra feiringen av Samefolkets dag. Slike plagg blir det ventelig flere av etter kommende duodjikurs på Árran.

Foto: Harrieth Aira / NRK

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.