Hopp til innhold

Ráhkkaneamen AWG:i

42 sámi nuora galget boahtte mánus Árktalaš dálveriemuide, mat dán jagi dollojit Kalaallit Nunaatas/Ruonáeatnamis.

Árktalaš dálveriemut 2016
Foto: Kalaallit Nunaat / AWG

Okta sin searvvis lea 15 jahkásaš Áslat Mihkkal Bals, gii galgá searaid iskat

Aslak Mikkel Bals

Áslak Mihkkal čuoiggai diibmá 3 miilla Sami skirace gilvvuin

Foto: Nils John Porsanger / NRK

čuoigangilvvuin. Áslat Mihkkal lea viššal hárjehallat, muhto čuoigat ii beasa nu dávjá go háliidivččii, muitala son.

– Guovdageainnus lea muhtomin beare buolaš, dadjá son.

Čuoigá, viehká ja čiekčá spáppa

Muđui gullá su hárjehallamii sihke viehkan ja spábbačiekčan. Dán vahkkoloahpa son oassálasttii Kárášjogas spábbačiekčangilvvuin.

Son illuda vuolgit Kalaallit Nunaatii .

– Dat gal šaddá hui somá - vuolgit dohko čuoigat olgoriikii.

– Manne?

– Na, čuoigat eará láhtus, iige leat dušše doppe Guovdageainnus dan seamma láhtu čuoigat birrat birra.

Makkár boahtteáiggi mihttu lea dus čuoigamis?

– In mun leat gal dan boahtteáiggi jurddašan nu stuorrát, vuos. Dan ferte oaidnit, jus mannagoahtá buorebut, de gal lea dieđusge somá ja de gal oažžu jurddašišgoahtit ovddasguvlui.

Northug ovdagovvan

Áslat Mihkkal lea čuoiganhárjeheaddji haga, muhto ovdagovva ii váillo gal.

– Ovdagovva gal lea dieđusge Petter Northug, dat gal lea dat ovdagovva.

– Su leat oaidnán čuoigamin?

– Lean dieđusge, deattasta Áslat Mihkkal.

2000 gilvaleaddji nuora

Kåre Olli, Sámi AWG-joavkku jođiheaddji

Kåre Olli muitala ain olu barggu ovdal vulget Kalaallit Nunaatai.

Foto: Nils John Porsanger / NRK

Oktiibuot 2000 oassálasti, mat bohtet 9 guovllus, Álaska rájes Sápmái, galget gilvvohallat 14 gilvosuorggis Arktalaš dálveriemuin dahje Arctic Winter Games (AWG). Gilvvuin lea maid eará mávssolaš bealli, muitala sámi AWG joavkku jođiheaddji, Kåre Olli.

– Mun lean leamaš moddii mielde, in jođiheaddjin gal, muhto lean leamaš mielde váhnen namas ja mun oainnán dan beroštumi maid nuorat čájehit ja dan iešdovddu maid ožžot sámevuođas.

Vuoitoseremoniijat sáhttet jo beanta njuorasmahttit olbmo, dovddaha Olli.

Muhtimin vuoitit ja go leat doppe vuoitojuohkimis ja go Sámisoga lávlla čuojahuvvo, de dovdo ahte dat iešdovdu badjána.

Gilvvohallan prográmma

Korte nyheter

  • Bivdet digaštallama sámi statistihka birra Norggas

    Sámediggeráđđi bovde digaštallat boahtteáiggi sámi statistihka Norggas. Dat boahtá ovdan Sámedikki preassadieđáhusas.

    – Maŋŋel 50 jagi oaidnemeahttunvuođas lea dál áigi ahte sámi álbmot oažžu saji maiddái statistihkas, dadjá sámediggeráđđi Runar Myrnes Balto (NSR) preassadieđáhusas.

    Sámediggeráđđi lokte Sámedikki čilgehusa sámi statistihka birra digaštallamii Sámedikki boahtte dievasčoahkkimis, gaskavahku geassemánu 7. beaivvi.

    Sámediggi čállá ahte reaidun adnojuvvo statistihkka áibbas mearrideaddjin gozihit norgga stáhta olmmošvuoigatvuođalaš geatnegasvuođaid sámi álbmoga ektui.

    Sámediggeráđi mielas maid lea statistihkka lihkka dehálaš addimis politihkkáriidda ja eará mearrideddjiide dárbbašlaš dieđuid dárbbuid ja hástalusaid birra mat leat sámi servodagas.

    – Jus eat lohkkojuvvo, de eat vuhtiiváldojuvvo. Nu lea dilli odne, ja eat mii oaččo eambbo ávkkálaš statistihka ja dieđuid iežamet birra jus eat daga juoidá fargga. Mii fertet veardidit man guhká vel galgat bissut seamma dásis, lohka sámediggeráđđi Runar Myrnes Balto.

    Sametingsråd Runar Myrnes Balto (Norske Samers Riksforbund)
    Foto: Hans Ludvig Andreassen / Hans Ludvig Andreassen/NRK
  • Vil ha diskusjon om samisk statistikk

    Sametingsrådet inviterer til en diskusjon om fremtidens samiske statistikk i Norge, det kommer frem i en pressemelding.

    – Etter 50 års usynlighet er det på tide å gi det samiske folket en synlig plass også i statistikken, uttaler sametingsråd Runar Myrnes Balto i Sametingets pressemelding.

    ¨De mener statistikk er avgjørende for å overvåke menneskerettighetene til den samiske befolkningen og gir nødvendig kunnskap om behovene og utfordringene i samiske samfunn.

    Sametingsrådet ønsker å løfte Sametingets redegjørelse om samisk statistikk til debatt på det kommende plenumsmøtet den 7. juni.

    De vurderer flere grep, blant annet bruk av frivillig selvidentifikasjon i undersøkelser og registre, inkludering av samisk kulturell bakgrunn i Folkeregisteret, og å bruke Sametingets valgmanntall til generelle statistikkformål. Videre ønsker de å opprette et organ som skal forvalte samisk statistikk.

    Myrnes Balto påpeker at god urfolkspolitikk krever god urfolksdata, og at det er på tide å ta tak i mangelen på statistikk. De ønsker å vite mer om samiske rettigheter og situasjonen til samiske barn i barnevernet. Sametingsrådet inviterer derfor til en debatt om hvordan man kan utvikle en samisk statistisk populasjon basert på eksisterende registre.

    ​– Telles vi ikke, så teller vi ikke. Sånn er tilstanden i dag, og vi får ikke mer meningsfull statistikk og kunnskap om oss selv hvis vi ikke gjør noen grep snart. Vi må vurdere hvor mye lengere vi skal stå på stedet hvil, sier sametingsråd Runar Myrnes Balto.​

  • soitet beassat golgadit ruoššaluosa

    Dán geasi bivdorivttiid eaiggádagat soitet beassat geahččalit maid golgadeame ruoššaluossabivddu oktavuođas Deanu čázádagas. Dan varas goit ferte dahkat sierra plána, ja almmuhit áššis Lappi EJB-guovddážii. Almmuhus galgá dahkkojuvvot guokte vahku ovdalgo ulbmilin lea bivdit. Eanan- ja meahccedoalloministeriija mearrádusa mielde ruoššaluosa bivdoáigodat lea mihccamaras borgemánu lohppii. Dán geasi Deanu čázádagas oažžu bivdit buot eará guliid earret atlántta luosa.

    pukkellaks som har gytt, og er i ferd med å dø
    Foto: Knut-Sverre Horn / NRK