Hopp til innhold

Anders S. Buljo – 3. kandidat for Flyttsamelista i Ávjovárri valgkrets

NRK Sápmi og Ávvir har bedt om at listetoppene i hvert parti, som stiller til sametingsvalget 2017, svarer på noen spørsmål om seg selv. Her er én av kandidatene:

Anders S. Buljo i Flyttsamelista
Foto: Åse Pulk/NRK

Valgkrets/válgabiire: Ávjovárri
Parti/bellodat: Flyttsamelista. Johttisápmelaččaid listu
Navn/namma: Anders Samuelsen Buljo, Sámmol Ántte
Alder/ahki: 51
Sivilstand/siviiladilli: Gift, fire barn. Náitalan ja njeallje máná.

Interesser

Hvilke hobbyer har du?

(Ikke besvart)

Hva er det største du har opplevd i livet?

(Ikke besvart)

Hva gjør du når du skal koble av?

(Ikke besvart)

Hvem er ditt største forbilde og hvorfor?

(Ikke besvart)

Jobb og studier

Hva jobber du med i dag og hvilke jobber har du hatt tidligere? Hvilken utdanningsbakgrunn har du?

(Ikke besvart)

Morsmål/språk

Samisk, snakker også norsk.

Samt tysk, fransk og engelsk.

Politisk bakgrunn

Hvor lenge har du vært med i politikken? Hvilke partier har du representert? Har du vært sametingsrepresentant?

Politiker for Flyttsamelista. Varaordfører i Kautokeino kommune i denne perioden. Formannskapsrepresentant fra 2007. Kommunestyremedlem siden 1999. Varamedlem i kommunestyret 1991-1999. Styremedlem i noen perioder i Guovdageainnu Johtti Sámiid searvi. Leder for Sámiid Duodji riksorganisasjon 2001-2007.

Hjertesaker

Hvilke saker vil du fokusere på?

  • Barns og unges oppvekstvilkår, eldres og utviklingshemmedes situasjon.
  • Bevare reinbeitearealer og styrke reindriftsnæringen.
  • Vår kultur, vårt språk, våre næringer og samfunnsutvikling.

Hva mener du er den største utfordringen sametinget må løse i kommende periode?

(Ikke besvart)

Forklar hvorfor/hvorfor ikke mineral- og gruvebedrifter skal få lov til å opprette og starte med drift i samiske områder?

(Ikke besvart)

Forklar om du syns at dagens reindriftspolitikk fungerer eller ikke. Hva blir den viktigste saken i forhold til reindriftspolitikken i kommende periode?

(Ikke svart)

Jordbruk, hva kan Sametinget bidra med til å sikre at unge kan fortsette med/ etablere seg i næringen?

(Ikke besvart)

Hva er den største utfordringen fiskerinæringen står overfor i Sápmi? Hvordan kan sametinget bidra til at også de mindre utøverne kan livnære seg med fiske?

(Ikke besvart)

De samiske språk, hvordan bør sametinget tilrettelegge for at de styrkes i kommende periode?

(Ikke besvart)

Hvilke nye arbeidsplasser er viktige å satse på i kommende periode?

(Ikke besvart)

Hvilken sak har berørt deg mest hittil og hvorfor?

(Ikke besvart)

Sámegillii:

Beroštumit

Makkár astoáigedoaimmat leat dus?

Evttohas ii leat vástidan.

Mii lea dat stuorámus maid leat vásihan eallimis?

Evttohas ii leat vástidan.

Maid dagat go áiggut vuoiŋŋastit?

Evttohas ii leat vástidan.

Gii lea du stuorámus ovdagovva ja manne?

Evttohas ii leat vástidan.

Bargu ja oahppu

Evttohas ii leat vástidan.

Eatnigiella/giella

Sámegiela ja dárogiela.

Politihkkalaš duogáš

Várresátnejođiheaddji Guovdageainnu suohkanis dán áigodagas. Ovdagoddelahttu 2007 rájis. Suohkanstivraáirras 1999 rájšs. Várrelahttu suohkanstivrras 1991-1999. Lean maiddái moadde áigodaga leamaš stivralahttu Guovdageainnu Johtti Sámiid searvvis. Jođiheaddji Sámiid Duodji riikkaorganisašuvnnas áigodagas 2001-2007.

Váibmoáššit

Makkár áššiide áiggut bidjat fokusa?

Buot servodatáššit leat dehálaččat, muhto jus galggan válljet muhtin áššit, de leat dat mánáid ja nuoraid bajásšaddandilli, vuorasolbmuid ja doaimmashehttejuvvon olbmuid dilli. Gáhttet boazoguohtunareálaid ja nannet boazoealáhusa. Min kultuvra, giella, ealáhusat ja servodatovdáneapmi.

Mii lea du mielas eanemus hástaleaddjin man Sámediggi ferte čoavdit čuovvovaš áigodagas?

Evttohas ii leat vástidan.

Čilge manne/manne eai galggaše minerála- ja ruvkefitnodagat oažžut lobi ásahit ja álggahit doaimmaid sámi guovlluin?

Evttohas ii leat vástidan.

Čilge doaibmá go dálá boazodoallopolitihkka vai ii. Mii šaddá deháleamos ášši mii guoská boazodollui čuovvovaš áigodagas?

Evttohas ii leat vástidan.

Eanandoallu, maid sáhttá Sámediggi dahkat sihkkarastin dihte ahte nuorat sáhttet joatkit/ álggahit ealáhussii?

Evttohas ii leat vástidan.

Mii lea dat stuorámus hástalus guolástusealáhusas Sámis? Maid sáhttá Sámediggi dahkat nu ahte dat unnimus doalut maid sáhttet birgejumi viežžat guolásteamis?

Evttohas ii leat vástidan.

Sámegielat, movt berre Sámediggi láhčit dili nu ahte nannejuvvojit čuovvovaš áigodagas?

Evttohas ii leat vástidan.

Makkár ođđa bargosajiid lea dehálaš vuoruhit čuovvovaš áigodagas?

Evttohas ii leat vástidan.

Guđe ášši lea čuohcan dutnje eanemusat ja manne?

Evttohas ii leat vástidan.

Korte nyheter

  • «Stjålet»-skuespiller: – Alt er fra ekte hendelser

    Loga sámegillii.

    – Alt er laget fra ekte hendelser. Det er det livet samer må tåle på svensk side av Sápmi.

    Det forteller skuespiller, artist og reindriftsutøver Simon Issat Marainen. Han spiller Olle i filmen Stjålet, som nå er på topp ti i 71 land.

    Filmen tar for seg reindriftsmiljøet i Nord-Sverige, og splittelsen mellom sáme og andre innbyggere som mener samene har skylden for alt vondt.

    – Mye inngrep, rasisme, du blir ikke tatt på alvor, du føler deg oversett, og det har konsekvenser for din psykiske helse.

    Slik beskriver Marainen situasjonen, både på svensk side og ellers.

    – Samiske næringer er undertrykket på svensk side, spesielt reindrifta, mener han.

    – Det var spesielt å se filmen. Jeg er meget fornøyd med resultatet. Sterke følelser, og i filmen ser man mye som kjennes sterkt, når en ser alt en reindriftsutøver må tåle.

    Gula olles jearahallama dás.

  • «Suoládeapmi»-neavttár: – Visot lea duohta dáhpáhusain ráhkaduvvon

    Les på norsk.

    – Visot lea duohta dáhpáhusain ráhkaduvvon. Dat lea dat duohta eallin maid sápmelaš šaddá gierdat dáppe ruoŧabeale Sámi.

    Dan muitala neavttár, artista ja badjeolmmoš Simon Issát Marainen. Son neaktá «Olle» «Suoládeapmi»-filmmas, mii dál lea logi buoremusaid gaskkas 71 riikkas.

    Filbma govvida Davvi-Ruoŧa boazodoallobirrasa ja mo badjeolbmot ja eará ássit leat juohkásan, go eará ássit oaivvildit ahte buot mii lea heittot, lea sápmelačča sivva.

    – Ollu sisabahkkemat, ollu cielaheapmi, olbmot eai váldde du duođas, don dovddat iežat badjelgehččojuvvon, ja dat čuohcá psyhkalaš dearvvašvuhtii.

    Nu govvida Marainen dili, sihke ruoŧabeale ja maid eará guovlluin.

    – Sámi ealáhusat leat hui badjelgehččojuvvon ruoŧabeale, goit boazodoallu, oaivvilda son.

    – Lei hui erenomáš oaidnit filmma. Mun lean hui duhtavaš bohtosiin. Garra dovddut, ja doppe leat hui ollu áššit mat čuhcet garrasit olbmuide, go oaidná visot daid áššiide maid boazovázzi šaddá gierdat.

    Gula olles jearahallama dás.

    Simon Issát Marainen er en av deltakerne i SGP
    Foto: NRK / Danil Roekke
  • Measta 3 miljovnna olbmo ožžo ruđa NAVas 2023:s.

    Les på norsk

    2,8 miljovnna olbmo, mii lea bealli Norgga álbmogis, ožžo doarjaga Navas unnimusat oktii 2023:s. Dasa lassin ledje 105 000 olgoriikkalačča geat ožžo ruđa Navas.

    - Eatnašat mis vuostáiváldet ruđa Navas oktii dahje máŋgii eallimis, ja diimmá jagi oaččui bealli álbmogis ruđa Navas unnimusat oktii. Dat muitala maid Nav mearkkaša servodahkii ja olbmuide, dadjá bargo- ja čálgodirektevra Hans Christian Holte.

    Nav máksámušat olbmuide geat orrot Norggas lassánedje 8,9 proseanttain ovddit jagi ektui, lassáneapmi lea 46,6 miljárdda ruvnnuin

    - Eanet buozalmasjávkan ja eanet penšunisttat lasihedje buohcanruđaid ja boarrásiidpenšuvnna mávssuid. Bargočielggadanruđat ja bargonávccahisvuođadoarjja lassánedje, ja go šattai čavga bargomárkan 2023:s, de mávssii Nav unnit beaiveruđaid 2022 ektui, dadjá Holte.

    Oktiibuot 583 miljárdda ruvnno ovddas maid NAV mávssii olbmuide 2023, manai 10,6 miljárdda olbmuide geat orrot olgoriikkas. Dát lea 1,8 proseantta ollislaš supmis.

    Nu čállá Nav.