Hopp til innhold

Áiggošii ásahit luohteguovddáža

Ođđa ja sierra ásahusa bokte áiggošii guovdageaidnulaš nannet luođi ja juoigama – muhto iežas suohkana sátnejođiheaddji ii sáhte vuos lohpidit maidige.

Håkon Isak Vars

LUOHTEÁŊGIRDEADDJI: Håkon Isak Vars.

Foto: Privat

– In dieđe lea go riekta dadjat «guovddáš» – baicce «luohtevuorká». Guovddáš orro nu stuoris leamen.

Nie čilge guovdageaidnulaš Håkon Isak Vars.

Dokumeanttaid bokte, maid NRK lea ožžon guovllastit, boahtá ovdan ahte son ja eará áŋggirdeaddjit áiggošedje ásahit «luohteguovddáža» Guovdageidnui vuođđudusa hámis.

Háliida seailluhit dološ luđiid

– Lea gal ila árrat dadjat. Muhto lunddolaš dieđus lea čohket ja vurket luđiid ja leudema miehta Sámi. Daid berrešii de dahkat almmolažžan, nu ahte buohkat besset gullat daid, ja maid oažžut dieđuid luođi ja juoigi birra. Muhto ii dat bargu leat ollen guđege muddui vuos, muitala Håkon Isak Vars.

Ovddalgihtii gávdnu gal juoigansearvi mii lea juo máŋgga jagi doaimmas leamaš. Dasa lassin álggahuvvui duvle eará ođđa searvi; «Juoigalasat».

– Leago dárbu diekkár «vurkii» dahje «guovddážii», go juo «Juoigalasat»-nammasaš searvi dál lea ásahuvvon?

– Diet lea searvi mii bargá seamma guvlui, ja soaitá šaddat ovttasbargoguoibmi ja mieleaiggát dan «guovddážis». Muhto das ii leat mihkkege formálaid vel dahkon, muhto mii leat gal gulahallan. «Juoigalasat» dieđus boahtá bargat stuora oasi čohkkenbarggus, dieinna vugiin ahte báddet otná juigiid.

– Muhto guovddáš galggašii bargat maiddái boares luđiid čohket ovtta diehtočoakkáldahkii luođit mat gávdnojit vuorkkáin feara gos Sámis, fástida Vars.

Ruhtadeapmi vuos eahpečielggas

– Mis galggašii čoahkkin gávnnahit maid guovddáš gálga bargat, ja maid guhtege ovttasbargoguoibmi galgá bargat. Dat geaiguin dán rádjai lea formálalaš gulahallan leamaš lea Sámi allaskuvla, Sámi vuorká ja Guovdageainnu suohkan.

NRK lea maid gulaskuddan Sámi vuorkká jođiheddjiin, Øystein Steinlien. Son muitala ahte Sámi vuorká lea mielde leamaš ságastallamiin luohteguovddáža ásaheami, muhto čujuha Håkon Isak Varsii eanet dieđuid hárrái.

– Sámi vuorkkás han lea gelbbolašvuohta diekkár bargui, ja dat lea hui dehálaš jus galgá sihkkarastit kvalitehta ja duođalašvuođa dákkár barggus.

– Ruhtadeapmi lea maid oassi maid šaddat sagastallat. Gávnnahit vuos masa manná ruhta, man ollu, ja lunddolaš lea Sámedikkis ohcat doarjaga.

Sátnejođiheaddji ii lohpit maidige

Johan Vasara

Guovdageainnu sátnejođiheaddji Johan Vasara (Bb).

Foto: Carl-Gøran Larsson / NRK

– Lean ilus ahte barggat dáinna. Mus lea jáhkku ahte lihkostuvat prošeavttain, erenoamážit jos ovttasbargá eará ásahusaiguin mat leat juo doaimmas.

Nie lea Guovdageainnu suohkana sátnejođiheaddji Johan Vasara čálalaččat fástidan Håkon Isak Varsii.

– In sáhte gal suohkana bealis lohpidit ahte šaddat searvat vuođđudusa dahje ossosa ásaheapmái, go dan fertet mii dárkileappot ságaškuššat – áinnas go lehpet beanta muttos juo ollen prošeavttain, lea Vasara maiddái čállán Varsii.

Vasara čállá ahte áinnas veahkeha gal smávit doaibmabijuiguin, guovddáža ásaheami várás.

– Muhto suohkana bealis eat searvva prošeavttaide dien dásis, álgobáliid baicce doarjut praktihkalaččat ja politihkalaččat. Dasto ferte oaidnit leago gánnáhahtti searvat nugo ovdamearkka dihtii osolažžan, čállá Vasara oanehaš liigekommentáras NRK:i.

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK