Hopp til innhold

Adveantakalender 18.12.

Dán jagáš kalendera lea Beate Heide buvttadan NRK Sápmái.

Juovlaselskáhppi
Foto: Beate Heide

Álo lei veahkajuovlaselskáhppi juovlaáiggi. Mis ii lean astu ja dilli gávnnadit muđui jagis muođaiguin, siesáiguin ja iežá hulkkiiguin riemuidoktavuođain. Juovlaáiggi lei dasa dilli ja vejolašvuohta.

Go lei dan mađe hárvenaš dáhpádus, de mon vuorddašemiiguin vurden dan beaivvi go mii galggaimet juovlaselskáhppii. Lávii álgit maŋŋegaskabeaivvi, ja lei ovttilis nu ahkit vuordit ahte ollesolbmot galge geargat gaskabeaivesebbáriin ja čiŋadišgoahtit.

Mis ii lean dalle biila. Dan dihte min vertiimet vázzit dege mátkkoštit bussiin go vulggiimet selskáhppii. Jos vácciimet, lei hearvái go lei spárkensiivu, vai beasaimet mannat ovtta šuvain, gaittin mánát spárkka nalde ja áhčči stivrejeaddjin. Hui go de hurgguhii. Mon, guhtes ledjen nieida, atnen fiinahossobuvssaid, ja de olgguldasbuvssaid vai bivalin. Ja skuovat ledje mielde lávkkas. Smávvaskuovat.

Lei imášlaš oaidnit muođaid, čeziid, siesáid, ednuid jna čiŋaduvvon, ja bargguid gehtte gieđaidgaskkan. Amašin beláid čikŋabiktasiiguin ja čáhcegálgojuvvon vuovttaiguin. Veahá gaskka mii leimmet visot dego apmasat nubbi nubbái.

Álohii lei láhččojuvvon hearvás beavdi, ja vel hearváseabbo lei ahte mii mánát oaččuimet bruvssa.

Go čoavji lei dievvan herskkuiguin, ja mii leimmet váibán guldaleamis váksenolbmuid hoaladeami, de mii láviimet geahččat beláid juovlaattáldagaid, ja de mii spealaimet spealaid. Mii láviimet leahkit guhkes áiggi selskáhpis, ja dábáleamos nu guhkes áiggi ahte eahkesborramuš guossuhuvvui ovdal mii vuolgilišgođiimet ruovttobálgáid mielde.

Muhtomin juovlaselskáhppi lei min luhtte. Vel dalle ge lei seammá gealdu. Min huotnahis lei šlámbbargeallir. Bohtos lei ovttilis ahte doppe vuollin mii stoagaimet čiehkat ja ohcat, ja máhcaimet ruoktot ráigánan hossobuvssaiguin ja heavdnevierpmit vuovttain, go leimmet čiehkadan siskkimus čiegaide.

Iluin muittán daid selskáhpiid. Lei duohta dáhpádus ja juoga vuordinveara. Mon sávan ahte mu mánát nai oččole diekkár buriid muittuid mánnávuođa juovlariemuin. Lea allaárvosaš deatta eallingeainnu mielde fievrridit.

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK