Hopp til innhold

Adveantakaleandar: Spárkensiivu

2014 adveantakaleandarráiddu lea Beate Heide buvttadan.

Sparkeføre
Foto: Beate Heide

Adveantakaleandar 03.12.2014

Go ledjen unni de lei unnán mii lei seamma somá go spárkka ohcat ovddos. Dát lávii siskkimus gealláris sabehiid, sihkkeliid ja ieža roskkiid gaskka mat čoahkkane geallárii. Go spárkensiivu viimmat bođii, mii sakka illudeimmet.

Buoremus jos lei veahá njalkkas, vai spárkkain šattai albma leahttu, muhto deháleamos lei ahte lei muohta ja galmmas. Dat lei illubeaivi, go daid áiggiid mii máhtiimet illudit unna dáhpáhusain.


Mu mánnávuođas biila lei hárvenaš diŋga, ja mánát láveje vanhemiid ovddas viehkat mohkiid, leaš go de buvddas viežžat helbon gálvvuid dege soapmásii dieđuid buktit. Oanehis julggiide vázzin ádjánii, muhto go spárkensiivu šattai, de lei beare suohtas daid mohkiiguin. Mis lei albma leahttu! Muhtomin vihken spárkkain gitta šattai albma leahttu, ja de gahppen spárkka nalli ja dovden biekka nieraid vuoste. Dálle mon ledjen geainnu gonagas.

Beate Heide

2014 adveantakaleandarráiddu lea Beate Heide buvttadan.

Foto: Privat


Áibbas suohttaseamos lei spárkaráiddu reidet vulosluohkáid. Mis lei hui guhkes ja ceakkus skovláluohkká, ja doppe soittii measta balddehahtti gevret spárkentogain. Mii boagusteimmet ja čurvuimet, viegaimet spárkkaid johtui ja čierasteimmet. Mii geat aniimet spárkkaid, čohkkáimet nalde ja doalaimet gitta spárkkas ovdabealis, ja beare akta olmmoš stivrii duogábealde. Jos mis lei eahpelihkku, mii gárttaimet obbasii muohtasuovvan ja reaškkidettiin oaččuimet muohttaga sihke niskái ja sisa sojaide, ja lihkka beare reškkiimet. Jos lei albma buorre siivu, mii čierasteimmet áibbas gitta Oddvara buvdii, gonnes de fas luvviimet spárkkaid ja sahčiimet daid fas bajás luohká vai beasaimet aktii vel, ja fas aktii vel, čierastit, áibbas gitta lei áigi mannat ruoktut eahkesbiepmu boražit. Ii leat imálaš ahte nohkaimet nu buoragit dan maŋŋel, go leimmet stoahkan ja suohtastallan dearvvas ilmmis.


Go dal vas váksenolmmožin ohcan ovttos spárkka, muittut boahtigohtet, mánnávuoda spárkenealvámusat leat vevdán muitui. Diekkár muittut leat hávskkit.

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK