Hopp til innhold

Addán sielus Lakota indiánáide

Son lea olles sielu addán veahkehandihtii Lakota indiánáid Davvi Ámerihkkás. Ii ádde ieš, ja guhkkin eret su lágamuččat, manne son ná lea šaddan.

Ola Redheart Husby
Foto: Dragan Čubrilo

Ášši doaimmaha Thoralf Balto

Son jođiha searvvi man námma lea Indiánáid doarjunsearvi/ Indian Støtteforening. Dán bargui lea son olles sielu addán lohká Troandima almmái Ola Redheart Husby. Redheart nama lea son ožžon Lakota indianáin Davvi Ámerihkkás,ja namma mearkkaša indiánáid váibmu.

Searvvai Mikkelmeassái

Ola Redheart Husby

Ola Redheart Husby

Foto: Thoralf Balto

Ola Redheart Husby oassálastii Mikkelmeassás davábeal Lillehammera. Dát lea meassá maid dovddusis neavttár Mikkel Gaup lea álggahan. Dán meassá váldojurdda lea ges lágidit dili nu ahte álgoálbmogiid kultuvrrat deaivvadivčče dáža kultuvrran vai dát kultuvrrat dovddadišgoađášedje.

Bargá indiánáid ovddas

Ola Redheart Husby bargá dábálaš barggu, muhto johtá dákkáras meassadeaivvademiin ja vuovdá indiánáid gálvvuid, maid su searvi lea oasttán indianáin. Redheart Husby lohká lean somán go Mihkkal jearaid su boahttit dán meassái.

Bargá eaktodáhtolaččat iniánáid ovddas

Lakota indiánáid gálvvut

Lakota indiánáid gálvvut

Foto: Thoralf Balto

Son lohká iežas olu jágiid juo bargan eaktodáhtolaččat dáinna barggun. Ieš eallá dainna maid tiinne dábálaš beaivválaš barggun. Indian støtteforening námmasaš organisašuvnnas leat 100 miellahttu. Vuosttažettiin dorjot sii Lakota indianáid dalle go searvi oasttá iniánáin gálvvuid, ja indiánát ožžot sis vel ruđa go sii vuvdet gálvvu ja tiinnejit dáinna. Tienas manná ollásit Lakota indiánáide.

Álggahan riidengilvvuid

Redheart lohká iežaset álggahan heasttariidengilvvuid nuoraide ja dán láhkai oahppásmáhttet Lakota kultuvrra nuoraide. Seammás ožžot nuoraid heaitit geavaheamis gárihuhttin ávdnasiid.

Son muitala maid álggahan skuvllaid gos mánát besset oahppat iežaset giela, mii lea vajálduvvomin. Ja dán oaivvilda son leat ávkkálažžan, go earret eará dása mannet dat ruđat maid sin searvvi prošeavttaid bokte nagada čohkket.

Eanaš ruhta boahtá meassáin

Jus vel oažžu ja tiine ruđa meassáin, de lohká Ola Redheart Husby áhte muđui ii leat gal álki oažžut ruđa dákkár bargguide. Lea losses bargu ja olbmot eai riekta dieđe makkár dilis Lakota indiánát ellet reserváhtain.

Ola Redheart Husby bidjamin gálvvuid beavdáid

Ola Redheart Husby bidjamin gálvvuid beavdáid

Foto: Thoralf Balto

Ovdamearkka dihtii lea olu bargguhisvuohta reserváhtain. Jugešvuohta lea stuoris. Olbmot eai dieđe ahte stobut doppe leat gálbmas ja doppe lea prærieduottar máilbmi ja ahte olusat gálbmojit jámas.

Konsearttaid lágidemiin tiinnet

Ola Redheart Husby lea dál plánemin konsearttaid lágidit máŋgga gávpogis Davvi Ámerihkkás. Lea bárgamin oažžut ártistaid geat mielas dorjot su prošeavtta ja geahččalit dáhkat nu áhte buot tienas mii dáid konsearttain boahttá, manná ovddidit Lakota indiánáid doaimmaid.

Huksehit dálu

Jurdda lea huksehit ovtta reserváhti dálu gos leat ásttoáigefálaldagat. Dakkáraš dálu maid gohčodivččii "Allaktivitetshusan" Dákkáraš dáluin veahkehivččii nuoraid ja mánáid.

Dáid reserváhtain lea olu jugešvuohta nuoraid gaskas. Iešsorbmen lea masá beaivválaš dilli. Ovtta mánus, gos son ásaid sin luhtte, de heakkahuhtte guhttanuppelohkái nuora iežaset. Nuoramus lei golbmanuppelohkkásaš.

Beroštan álo álgoálbmogiin

Ola Redheart Husby lea stuorralágan almmái, lágabui vihttaloht jági boaris. Unnivuođa rájes lea son beroštan álgoálbmogiin ja sin dilis. Ja diđistaga lea son beroštišgoahtán eanet aht eanet álgoálbmogiid dilis.

Son lea maid ássan Lakota indiánáid luhtte, son njuorrasa go lohká vel áhte lea máŋgii luoittilan gátnalii go oinniid makkár dilis sii elle.

Oaččui sis nama

Lakota indiánát leat su gástašan ja lea ožžon námá Redheart. Ola Redheart Husby lohká vuollegašvuođain ja rámin váldán álcces nama. Ja dán, Redheart, náma lea son maid bidjan albmot registtarii, nu leage su olles namma Ola Redheart Husby.

Bearaš illá ádde su

Su lágaš bearrasis ja sogas lea váttis áddet manne son dán lahkai bargá, ja manne son sielus addá Lakota indiánáide. Muhto das son ii sáhte beroštit maidige. Dát su bargu lea nu bures doaibmagoahtán áhte dán ii sáhte son šat bissehit.

Makkár boahte-áigi lea Lakota indiánáin, dan lea váttis dadjat. Indiánáin lei buorre doaivva go Obama šattai Ámerihkká presidenttan. Dál lea sin doaivva nohkan, go ii leat mihkkige dáhppáhuvvan sidjiide buorrin.. Jus Lakota indiánáid dilli galggašii buorránit, na de fertešedje vilges olbmot beroštišgoahtit sin dilis.

Hoahká viiddidit doaimmas

Ola Redheart Husby ággošii viddidit doaimmas. Dát bargu maid son dál bargá ii leat doarvái, oaivvilda ieš. Dál lea son vuos jurddašeamin mo son boahtte áigges nannešii barggus, muhto das ii vuos dieđe otne ii maidige.

Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK