Hopp til innhold

Áŋgirat civkit sámegillii

Sámit suomabealde leat áŋgireamos civkit sámegillii twitteris.

Indigenous tweets
Foto: Skjermdump / NRK

Neahttabáiki Indigenous tweets lea nammadan sin geat eanemus civket sámegillii Twitteris. Indigenous tweets-siidu lea čohkken álgoálbmotgielain twittáriid davvisámegiela, anárašgiela, julevsámegiela ja lullisámegiela vuođul.

Oktiibuot leat dássážii gavdnan 24.058 civkkanasa sámegillii, 135 twitter-geavaheaddjis.

Yle Sápmi lea bajimužžan listtus. Sis leat lagabut 70 % civkkanasain sámegillii.

Loga eanet Yle Sámi áššis

Anárlaš áŋgireamos

Anárlaš Post-Ooni Ááimu Neeta, Neeta Inari Jääskö, lea nubbiin listtus.

Sus leat badjelaš 2000 civkkanasa sámegillii ja son lea dastto viššaleamos civkit sámegillii priváhta-olmmožiin.

Neeta Inari Jääskö geavha viššalit giela

Neeta Inari Jääskö geavha viššalit giela.

Foto: Privat

Jääskö, lohká beaivválaččat sámi kultuvrra Giellagas instituhtas Oulu Universitetas ja bargá dasalassiin silbarávdiin. Son civká áiton gillii, nammalassii anárlašgillii.

Dáppe oainnát olles listtu: Indigenous Tweets

Twitteriin olaha miehtá Sámi

Son lea ilus go ná bajás bođii listtui, vaikke ii lean áigumuš gal bajimužžaid searvái boahtit. Jääskö muitala ahte son twittera vuosttažettiin geavaha gulahallangaskaoapmin eará sápmelaččaiguin. Son čállá sihke davvisámegillii ja ánárlašgillii Twitteris.

Twitteriin sahtán gulahallat riikarájiid badjel

Neeta Inari Jääskö

Vaikke suomabealde sámit faskkejedje guokte vuosttaš saji listtus, de gulahalla Neeta miehtá sámi nuoraiguin twittera bokte. Son dadjá ahte Suoma bealde ii leat twitter seamma bivnnut go Norgga bealde Sámi. Su mielas lea twitter buorre reaidu oahpásnuvvat viidát eará sápmelaččaiguin.


Indigenous Tweets vuođđudeaddji válddii duvle oktavuođa Jääsköin ja son lea lea leamaš mielde gavdname sámegielat sániid maid neahttábáiki geavaha dovdandihte sámegielaid. Indigenous Tweets dovdá sihke davvsámegiela, julevsámegiela, lullisámegiela ja anárlašgiela.



Romsalaš Siri K. Gaski lea listtus goalmmádin, ja lujávrilaš Sergey Gavrilov lea njealljádin. Kárášjohkalaš Ánne Márjá Guttorm Graven ges faskkii viđát saji go lea ollu civkán sámegillii.

Stoltenberg maid lea čállán sámegillii


Listtus leat maid beakkálmasat sámástan. Árjjá jođiheaddji ja Gáldu-direktevra Laila Susanne Vars oaččui 14. saji listtus. Sámedikki presideantta Aili Keskitalo ges šattai 43. sadjai ja Norgga ráđđehusa stádačálli Ánte Bals ges lea 45. sajis.


Almmolaš asahusain lea Deanu gielda 7. sajis listtus, ja biibbaslsátni ges 11. sajis. Nrk Sápmi lea šattai 16. sajis ja Sámi allaskuvla 42. sajis.


Norgga ovddeš stádaministtár Jens Stoltenberg lea 121. sajis ja Norgga ruvdnoprinsa-bárra leaba ges 130. sajis.


Korte nyheter

  • Stor utstilling med urfolkskunstnere: «Urfolkshistorier» i Bergen

    På fredag åpner vi den gigantiske utstillingen «Urfolkshistorier» på Kode i Bergen.

    Det er trolig første gang i Europa at et museum presenterer en så stor kunstutstilling med og av urfolk.

    Kuratorene representerer urfolk i Mexico, Brazil, New Zealand, Sápmi/Norden, Australia, Peru og Canada.

    Utstillingen teller til sammen 300 verk, 170 kunstnere og dekker sju regioner i verden.

    Utstillingen åpner fredag 26. april.

    Utstillingen er svært politisk, og har en egen avdeling om urfolksaktivisme.

    – Disse kunstnernes arbeid reflekterer deres liv - og selv om det er fra ulike kanter av verden går noen tema som en rød tråd: miljøødeleggelse, overgrep, frihetskamp og kulturundertrykkelse – men også en enorm overflod og livsglede.

    – Flere av kunstverkene representerer en viktig motstemme mot et økende overforbruk og naturødeleggelse, sier kurator Irene Snarby.

    De samiske kunstnerne er blant annet Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, Ingunn Utsi og Máret Ánne Sara.

    Alexander Luna, Maxima Acuña in Tragadero Grande in front of the Laguna Azul, 2012 (detalj).
    Foto: Pressebilde
  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK