Hopp til innhold

Šaddet máksit oasi ruđain ruovttoluotta

Ruhtamoivvi geažil šaddá Sámi Allaskuvla máksit oasi ruđain ruovttoluotta.

Diehtosiida

Inger Marie Gaup Eira

Prorektor Inger Marie Gaup Eira.

Foto: NRK

Olgoriikadepartemeantta cuiggoda garrasit Sámi allaskuvlla ruhtageavaheami.

Prorektor Inger Marie Gaup Eira duođašta ahte prošeakta mii galggai ásahit sámi gelbbolašvuođa guovddáža Lujávrái, Ruošša beal sápmái ii leat ollašuvvan ja son ii sáhte vel dadjat gosa ruđat leat jávkan.

– Sámi allaskuvla bealis nugo prošeaktaplána lei ásahit gealboguovddáža, de sámi allaskuvla ii leat ásahan makkárge gealboguovddáža, ja árvida ahte das ii gal šatta šat mihkege, ii aŋkke sin bealis, dadjá Eira.

Ollu ruđas sáhka

2009:s juolludii Norgga olgoriikadepartemeantta 1.2 miljon kruvnnu Sámi allaskuvlla prošektii ásahit sámi gealboguovddáža Lujávrái Ruošša beal sápmái.

Oktan sámi allaskuvlla iežas osiin biddjui oktiibuot 1.4 miljon kruvnnu dán doibmii.

Šaddet máksit oasi ruđain ruovttoluotta

Eskil Grendahl Sivertsen

Olgoriikadepartemeantta ráđđeaddi Eskil Sivertsen.

Foto: Sjøwall

Dal vihtta jagi maŋŋil lea eahpe čielggas masa ruđat leat geavahuvvon ja mii dán barggu boađus lea. Sihke olgoriikadepartemeantta ja oahpahusdepartemeantta cuiggodit Sámi allaskuvla ruhtageavaheami.

Danin lea Sámi allaskuvla dál šaddan máksit ruovttoluotta oasi ruđain maid sii leat juolludan muitala Olgoriikadepartemeantta ráđđeaddi Eskil Sivertsen.

Leat máksán ruđaid ruovttoluotta

Olgoriikadepartemeantta ráđđeaddi Eskil Sivertsen muitala ahte Sámi allaskuvla dál lea máksán ruovttoluotta 360 000 kruvnnu mii lea oassi dáin ruđain maid eai sáhte duođaštit masa leat geavahuvvon. Earet eará lea eahpe čielggas gosa lagabui 400 000k ruvnnu leat jávkan.

Váldet ruhtamoivvi duođalažžan

Norgga olgoriikadepartemeantta válddi Sámi Allaskuvlla ruhtamoivvi nu duođalažžan ahte bijai johtui siskkáldas dárkkistanlávdegotti man bargun lei iskat mot ruđat dan prošeavttas leat geavahuvvon go lea eahpesihkkar gosa stuora oassi ruđain leat jávkan.

Olgoriikadepartemeantta ráđđeaddi Eskil Sivertsen lohká dehálažžan ahte ruđat maid sii juolludit geavahuvvojit rivttes láhkái.

Rehketdoalus leat stuorra váilevašvuođat

Jelena Porsanger

Sámi allaskuvlla rektor Jelena Porsanger.

Foto: Dan Robert Larsen / NRK

Olgoriikadepartemeantta čiegus dokumeanttain maid NRK Sápmi lea gávdnan boahtá ovdán ahte rehketdoalus leat stuorra váilevašvuođat.

Maid riikarevišuvdna lea máŋggaid jagiid cuiggodan prošeavtta rehketdoalu go lea funet dokumenterejuvvon mot ruđat leat geavahuvvon.

Rektor biehttala kommenteremis

Sámi allaskuvlla rektor Jelena Porsanger gii lea jođihan dán Ruošša beal sámi prošeavtta álggu rájes biehttala searvamis jearahallamii.

Prorektor Inger Marie Gaup Eira duođašta ahte prošeakta ii leat ollašuvvan ja son ii sáhte vel dadjat gosa ruđat leat jávkan.

Korte nyheter

  • Vestre lea ođđa dearvvašvuođaministtar

    Stáhtaráđis gonagaslaš šloahtas odne lea stáhtaministtar, Jonas Gahr Støre, almmuhan iežas stáhtaráđđemolsašumiid.

    Jan Christian Vestre lea ođđa dearvvašvuođaministtar.

    Romsalaš Cecilie Myrseth lea nammaduvvon ealáhusministtarin ja Marianne Sivertsen Næss lea ođđa guolástusministtar.

    Marianne Sivertsen Næss lea Hámmerfeastta ovddeš sátnejođiheaddji ja dál son lea vuosttas háve nammaduvvon stáhtaráđđin.

    Ekstraordinært statsråd
    Foto: Stian Lysberg Solum / NTB
  • Bekreftet: Vestre blir ny helseminister

    Jan Christian Vestre blir helseminister etter Ingvild Kjerkol. Cecilie Myrseth blir næringsminister, mens Marianne Sivertsen Næss blir fiskeriminister.

    Vestre (Ap) kommer fra jobben som næringsminister. Det blir Myrseth (Ap) fra Troms som overtar etter ham. Sivertsen Næss (Ap) fra Finnmark er et nytt fjes i regjeringen og kommer fra rollen som leder av energi- og miljøkomiteen på Stortinget.

    De tre ble presentert på Slottsplassen etter et ekstraordinært statsråd på slottet fredag.

  • Kan ta ut 37 jerver i Troms og Finnmark

    Rovviltnemnda for region 8, som er Troms og Finnmark, har vedtatt fellingskvotene for jerv, bjørn og ulv i regionen.

    Det er satt en kvote for lisensfelling på 37 jerver i perioden 20. august 2024 til 15. februar 2025.

    For Finnmark settes kvoten til 25 jerv, hvorav inntil 12 tisper. Av kvoten kan inntil 7 felles i A-området, hvorav inntil 3 tisper.

    For Troms og samarbeidsområdet med Nordland settes kvoten til 12 jerv, hvorav inntil 7 tisper, Av kvoten kan inntil 6 felles i A-området, hvorav inntil 4 tisper.

    Betinget skadefelling av 3 bjørner gjelder i perioden 1. juni 2024 til 15. februar 2025. Lisensfellingen på 3 bjørner gjelder fra 21. august til 15. oktober 2024.

    Betinget skadefelling av 3 ulver gjelder fra 1. juni 2024 til 15. februar 2025.