Hopp til innhold

– Sii leat gergosat šiehtadallagoahtit

Ruoŧa ráđđehus lea ovttaoaivilis Norgga sámeministtariin das, ahte lea dehálaš oažžut johtui davviriikkalaš sámekonvenšuvdnabarggu boahtte jagi.

Utkast til nordisk samekonvensjon
Foto: Åse Pulk / NRK

Ruoŧa sámeministtara sámepolitihkalaš ráđđeaddi, Magnus Kindbom, mielde Ruoŧŧa lea gearggus šiehtadallagoahtit oktasaš davviriikkalaš sámekonvenšuvnnas. Kindbom muitala, ahte Ruoŧa, Suoma ja Norgga sámeministtariid ulbmilin lea deaivvadit nu johtilit, go vejolaš boahtte jagi (2010) álggogeačes.

– Oktasaš čoahkkimis sii áigot earret eará árvvoštallat, makkár vejolašvuohta lea šiehtadallagoahtit davviriikkalaš oktasaš sámekonvenšuvnnas, Kindbom čilge.

GULDAL: Davviriikkalaš soahpamuš

Arbeidsminister Rigmor Aasrud
Foto: Morten Holm / Scanpix

Norgga ođasmahttin- ja girkoministtár, Rigmor Aasrud, lea gierdameahttun dán áššis. Son lohká iežas áigut láidestit Ruoŧa ja Suoma stáhta, vai šiehtadallamat vuolggášedje johtui 2010:s.

Eahpečielggas goas ráđđádallagohtet

Vaikko Ruoŧŧa lea ovttaoaivilis, de Kindbom ii dieđe, guđe beaivve šiehtadallamat sáhttet álggahuvvot.

– Vuos fertejit gávnnahit, mo šiehtadallamat galget čađahuvvot, ja geat galget leat mielde šiehtadallamiin. Ruoŧa ráđđehusa ja Ruoŧa Sámedikki gaskkas gal eai šat gávdno áktánas čoavddekeahtes čuolmmat dán oktavuođas, Kindbom muitala.

– Fertejit gazzat oahpu

Ruoŧa Sámedikki stivrraságadoalli, Sara Larsson, lohká Ruoŧa ja Suoma eiseválddiid fertet oahppat Norggas ja dohkkehit sápmelaččaid sierra álgoálbmogin, iige dušše gohčodit sámiid dušše vehádahkan.

Sara Larsson
Foto: Åse Pulk / NRK

– Vehádagain leat dušše individuálalaš - eaige kollektiivvalaš, iešmearridan rievttit, eaige vuoigatvuođat eatnamiidda ja čázadaige dego álgoálbmogiin, Larsson čilge.

Justa dát sáhttá šaddat váddáseamos čuolbman čoavdit lohká Ruoŧa sámepolitihkalaš ráđđeaddi Magnus Kindbom.

Davviriikkalaš sámekonvenšuvnna mihttomearrin lea duođaštit ja nannet dakkár vuoigatvuođaid, vai sámit beasašedje sihkkarastit ja ovddidit iežaset gielaid, kultuvrra, ealáhusaid ja servodateallima dan láhkai, ahte riikkaráját hehttejit dan nu unnán go vejolaš. NRK Sámi Radio ii leat fáhten Suoma eiseválddiid ságaide dán áššis.

Korte nyheter

  • Møtes til protest mot president Lula

    Tusenvis av urfolk samlet seg mandag i Brasils hovedstad Brasilia til starten av den 20. «Free Land Camp».

    Den ukelange årlige leiren for urfolk i Brasil vil i år fokusere på å protestere mot president Luiz Inácio Lula da Silvas uoppfylte løfter om å opprette reservater og utvise ulovlige gruvearbeidere og landtyver fra deres territorier.

    I forrige uke opprettet Lula to nye reservater i stedet for de seks hans regjering hadde lovet i år.

    Under kunngjøringen erkjente han at «noen av vennene våre» ville bli frustrerte.

    Urfolksprotest i Brasilia
    Foto: Dan Robert Larsen / NRK
  • Sámi festiválat Norggá buoremusaid gaskkas

    «Norske Kulturarrangører» organisašuvdna lea dál almmuhan evttohasaid oažžut lágideaddji bálkkašumiid jagi 2023 ovddas.

    Márkomeannu, Riddu Riđđu ja Sámi Beassášmárkanat leat evttohuvvon iešguđet surggiin.

    Sámi Beassášmárkanat gilvvohallet nammaduvvot «Dán jagáš festiválan».

    Festiválat Márkomeannu ja Riddu Riđđu lágideigga oktasaš doarjjakonseartta Fovse- sápmelaččaide ja -ákšunlisttaide Riikalávddis Oslos. Dainna konsearttain sáhttiba festiválat nammaduvvot Dán jagáš inspirašuvdnan.

    Márkomeannu lea maiddái finalistta Dán jagáš čalbmerávkaleapmi.

    Lubna Jaffrey åpnet Riddu Riđđu.
    Foto: Inga Maret Solberg Åhren / NRK
  • Påviste fire bjørner i et nytt hårfelleprosjekt

    Sommeren 2023 ble det for første gang samlet inn hårprøver fra et 500 kvadratkilometer stort område på nordsiden av Tanaelva i den vestlige delen av Tana kommune.

    Det melder Norsk institutt for bioøkonomi (Nibio).

    – Totalt ble det samlet inn 27 hårprøver som var positive for brunbjørn, sier laboratorieleder Ida Marie Bardalen Fløystad ved Nibio Svanhovd.

    Fra disse prøvene kunne forskerne identifisere fire ulike bjørner, to hannbjørner og to hunnbjørner.

    Alle de fire bjørnene som ble påvist i hårfelleprosjektet i Tana i 2023 var tidligere kjente individer.

    Målet med prosjektet er å få mer informasjon om bjørnenes bevegelser i området, tidsmessig områdebruk, og om mulige slektskap mellom individene.

    – Den overordnede målsettingen med disse hårfelleprosjektene er å få mer kunnskap om antall bjørn, kjønn og hvilke individer som påvises, sier Ida Marie Bardalen Fløystad.